In 2002, Agrawal, Kayal and Saxena, published an article presenting a deterministic, unconditional algorithm for primality testing in polynomial time. In this paper I have presented motivation for primality testing, discussed the theory behind the algorithm, and proved its correctness.

Enterprise grade Kubernetes solutions which are offered by large corporations like Microsoft have become very popular in the most recent years. To protect the integrity of customer information, which resides on shared resources in the Kubernetes cloud, adequate security measures need to be in place. The requirement of staying up to date with the most recent security implementations andvulnerabilities presented in literature is analyzed. This research is conducted specifically for the company Precio-Fishbone, which sells Omnia, an application which improves the usage of Microsoft services. Because customers can alter Omnia themselves, we assume an attack model where a customer is able to add malicious code to Omnia. We show that it is possible to extract information from other customers within the same Kubernetes cluster and highlight which measures need to be taken to prevent the vulnerabilities. / Kubernetes lösningar som erbjuds av stora företag som Microsoft har blivit mycket populära under de senaste åren. För att skydda integriteten av kundinformation som befinner sig på resurser som delas mellan kunder måste tillräckliga säkerhetsåtgärder finnas på plats. Denna avhandling analyserar både kraven på att hålla sig uppdaterad med de senaste säkerhetsimplementeringarna och sårbarheter som presenterar sig i litteratur. Ett penetrationstest utförs på ett Kubernetes kluster i en produktionsmiljö som underhålls av företaget Precio Fishbone. Klustret värdar applikationen Omnia som förenklar använding av Microsofts tjänster. Eftersom kunder kan ladda upp egen kod till deras instans av denna applikation så utgår detta penetrationstest från en attackmodell där en kund kan lägga in skadlig kod. Avhandligen presenterar att information från andra kunder inom samma Kubernetes-kluster går att extrahera och belyser sedan vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra de funna sårbarheterna.

In this thesis, I review the problem of primality testing. More specifically, I review the AKS algorithm and the theorems and problems leading up to the proof of this algorithm.

Bakgrund: I begreppet AKS ingår hjärtinfarkt och instabil angina. Hjärtinfarkt drabbar cirka 25 300 personer i Sverige årligen och för att förhindra återinsjuknande följer ett omfattande sekundärpreventivt arbete med start redan på sjukhuset. Sekundärpreventionen bygger på egenvård där information är en viktig komponent. Informationen berör många områden och syftar till att ge patienten förståelse och medverka till en förändrad livsstil. Cirka en tredjedel av patienterna som haft hjärtinfarkt når de nationella målvärdena för sekundärpreventionen. Tidigare forskning har visat att patienter upplever informationen under vårdtiden som otillfredsställande. Patienter som har dålig förståelse för sin hjärtsjukdom deltar också mer sällan i sekundärpreventiva behandlingsprogram. Personcentrerad vård har positiva effekter på följsamhet till behandling och behandlingens resultat. Individens förmåga att förändra sin situation påverkas också av graden av hälsolitteracitet och empowerment. Syfte: Syftet var att beskriva behovet av information för att erhålla förståelse hos patienter med akut koronart syndrom från insjuknande till hjärtrehabilitering. Metod: Mixad litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Totalt 16 artiklar inkluderades, lika många kvantitativa som kvalitativa artiklar. En integrativ analys av materialet utfördes i syfte att sätta artiklarnas resultat i relation till varandra samt identifiera likheter och skillnader. Därefter identifierades kategorier som beskriver de granskade artiklarnas resultat. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; all information är viktig, information genom hela vårdförloppet efterfrågas och anpassad information är meningsfull. Patienter ansåg inte att någon information var oviktig och information efterfrågades vid insjuknande även om den första tiden vid AKS präglades av chock. Även efter hjärtrehabilitering och två år efter AKS fanns behov av information om bland annat farmakologisk behandling, vilket också var det informationsområde som nämndes i flest studier. En återkommande fråga hos patienterna var varför AKS drabbat just dem. De önskade kongruens i information från olika källor och hade svårt att applicera standardiserad information på sin egna situation. De efterfrågade individuellt anpassad information som gavs när de själva var redo för det och som inkluderade anhöriga. Slutsats: Behovet av information är omfattande och patienter ansåg inte att någon information var oviktig. Även information i ett skede som präglas av chock är efterfrågad och betydelsefull. Individuell information underlättar förståelse för relevans av livsstilsförändringar och möjliggör delaktighet. Informationsbehovet varierade över tid och kvarstod till viss del efter två år. / Background: The term ACS includes myocardial infarction and unstable angina. Myocardial infarction afflicts approximately 25 300 individuals in Sweden annually and to prevent recurrent ACS an extensive secondary prevention effort starts while patients are still in hospital. Secondary prevention builds upon self care where information is an important component. The information concerns a variety of areas and aims to increase the patient’s understanding and participation in lifestyle change. Just about one third of patients suffering from myocardial infarction reaches the secondary prevention goals. Previous research has shown that patients find the information received during the hospital stay unsatisfactory. Patients with a low understanding more rarely participates in secondary prevention programmes. Person centered care positively affects treatment compliance and results. The individual’s ability to change their situation is also affected by the amount of health literacy and empowerment. Aim: The aim was to describe the need of information to obtain understanding in patients with acute coronary syndrome from sickening to cardiac rehabilitation. Method: Mixed literature review with a systematic search strategy. In total, 16 articles were included of which half was quantitative and half was qualitative. An integrated analysis of the material was conducted in purpose of relating the results to each other and to identify similarities and differences. Thereafter categories that describe the reviewed literature were identified. Results: In the result three main categories emerged; all information is valuable, information is requested throughout the entire care chain and adapted information is meaningful. Patients did not find any information unimportant and the information was requested at the initial phase of getting ill although the phase was characterized by shock. Even after cardiac rehabilitation and two years after ACS a need of information about pharmacological treatment existed among others, which was the information area requested in most studies. A reappearing question among patients was why the ACS had happened to them. They wished for congruence in information from different sources and found it hard to apply standardized information to their own situation. They requested individually adapted information delivered at a time when they were ready for it, that also included their family. Conclusion: The need of information is extensive and patients did not consider any information unimportant. Even information in a state characterized by shock is requested and valuable. Individual information facilitates understanding of the relevance of lifestyle changes and enables participation. The information need varied over time and remained after two years to some extent.

Bakgrund: Akut Koronart Syndrom (AKS) är ett samlingsnamn för tre olika kliniska tillstånd som förorsakas av en ruptur på ett ateromatösa plack vilket leder till en trombosbildning som okluderar hjärtats kranskärl helt eller delvis. Den äldre populationen utgör en stor andel av patienterna som drabbas av AKS sjukdom. AKS är en diagnos som påverkar patienten både fysiskt och psykiskt och Akutsjuksköterskor ska bemöta och vårda dessa patienter under hela dygnets timmar oavsett om det är ett stort eller lågt inflöde på akutmottagningen. Enligt statistik från Socialstyrelsen ökar antalet patienter på akutmottagningarna och tiden för den erbjudna vården minskar vilket gör att vårdbehov måste tidigt kunna identifieras för att kunna sätta in rätt omvårdnadsåtgärder för dessa. Syfte:  Att belysa upplevelser av att som patient bli vårdad för akut koronart syndrom på akutmottagning.   Metod: Metoden som valts är en systematisk integrativ litteraturöversikt. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av den femstegsprocess som beskrivits av Oermann och Knafl (2021) där analysfasen bytts ut mot en tematisk innehållsanalys enligt Braun och Clarkes (2008).  Resultat: Resultatet presenteras som tre övergripande teman (Fysiska upplevelser, Psykiska upplevelser och Vårdupplevelser) respektive åtta subteman (Smärtlindring vid koronar bröstsmärta. Rädsla, ångest och en osäkerhet över situationen. Upplevelse av hotad hälsa. Utsatthet vid hög belastning på akutmottagningen. Effekter av psykisk belastning vid AKS. Orsaker till upplevelsen av god vård. Bristande information och kommunikation. Självbestämmande och beslutstagande under vården.).  Slutsatser: Patienter som vårdas för AKS på akutmottagning har komplexa upplevelser med stor variation som alla behöver sin vård där akutsjuksköterskans kompetens är av stor vikt. Behov för information beskrevs i stora delar av resultatet. / Background: Acute coronary syndrome (ACS) is a collective name for three different clinical conditions which are caused by a rupture on a atherosclerothic plaque. This situation leads to the creation of a thrombos that occludes a coronary artery in the heart partially or completely. The older generation makes up for a greater part of the patients treated for ACS. ACS is a condition that affects the patient both physically and psychologically and emergency nurses care for these patients during every hour of the day no matter if the patient flow is high or low at the emergency department. According to statistics from Socialstyrelsen, the number of patients at the emergency department is increasing and the time for care decreasing which further notes the importance of being able to early identify care-needs to be able to provide the correct care for these.    Aim: To enlighten the experiences of patients getting care for acute coronary syndrome at the emergency department  Method: The method that was chosen was a systematic integrative literature review.  Datacollection has been done with the assistance of the five-step process described by Oermann och Knafl (2021) where the data analytic step has been replaced by a thematic content analysis described by Braun och Clarkes (2008).  Results: The result section presents three general themes (Physical experiences, Psychological experiences and care-experiences) together with eight sub-themes (Painrelief during coronary chest pain.  Fear, anxiety and uncertainty over the situation. An experience of threat towards health. Vulnerability during crowding at the emergency department. Effects of psychological burden during ACS. Reasons for experiencing good care. Lack of information and communication. Self-determination and decisionmaking during care.). Conclusions: Patients receiving care for AKS at the emergency department inhibit complex experiences with great variation which all need their own personal caring where the competence of the emergency nurse is of great importance. A need for information was described in greater parts of the result.