The European eel is critically endangered (IUCN 2021), only 1% of the population remains and the recruitment has been estimated to be 5-10% of their historical values. The eel is in dire need of remedial efforts and many studies suggest that these efforts are best applied to elvers when these have ended their migration. To satisfy the need for suitable habitats of elvers, we need to understand which habitat is best suited to increase survival and growth. This study focuses on how habitat use of elvers, specifically use of gravel and sand bottom substrates, influences behaviour and activity. In a laboratory experiment, eels in aquaria with gravel substrate were 33 % less visible and had 50 % lower levels of observed activity than eels in aquaria with sand substrate. This difference in visibility and activity has implications for survival by affecting the ability to avoiding visual predators. If we can increase the chances of survival of elvers by strategical placement of gravel substrate as a remedial measure, we could be adding to the recovery of the population. / Europeisk ål är kritiskt hotad (IUCN 2021), endast 1% kvarstår av populationen och rekryteringen antas ligga runt 5–10% av historiska värden. Ålen är i stort behov av åtgärdsinsatser och många studier antyder att det är vid juvenil ålder då ålen avslutat sin vandring som insatser bäst kan tillämpas. För att tillgodose juvenila ålars behov av lämpligt habitat behöver vi kartlägga vilken typ av habitat som är bäst lämpad för överlevnad och tillväxt. Vid restaurering av vattendrag är det en relativt enkel insats att strategiskt placera substrat som förstärker ålens överlevnad. Denna studie har därför undersökt hur ålars habitatanvändning (grus- vs. sandsubstrat) påverkar beteende och aktivitet i ett laboratorieexperiment. De ålar som befann sig i akvarier med grussubstrat var 33 % mindre synlighet och observerades ha 50 % lägre aktivitet än de som befann sig i akvarier med sand. Dessa skillnader i synlighet och aktivitet kan ha en inverkan på överlevnadschanserna genom att det påverkar sannolikheten att kunna undvika visuella predatorer. Om vi kan öka chansen till överlevnad i juvenil ålder genom strategisk placering av grussubstrat vid åtgärdsinsatser bör detta bidra till att stärka populationen.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva hur personer med avancerad cancer upplever möjligheter och hinder i vardagliga aktiviteter. Metod: Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt för att skapa överblick över forskningsområdet. Datainsamling skedde via systematisk litteratursökning i fyra olika databaser. Data från 21 artiklar med kvalitativ ansats sammanställdes och analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Analysen av innehållet i artiklarna gav fem kategorier: att leva aktivt i en sjuk kropp, att påverkas av den fysiska miljön, att få ett förändrat socialt umgänge, att ha meningsfulla aktiviteter i vardagen och att utveckla egna strategier. De flesta personerna med avancerad cancer upplevde en förlust av aktiviteter allt eftersom sjukdomen progredierar. Resultatet visade vikten av att fortsätta med meningsfulla aktiviteter trots de fysiska och psykiska hinder som sjukdomen skapat. Vidare visade resultatet att sjukdomen inverkade på personens engagemang i sociala aktiviteter och att personerna med avancerad cancer upplevde känslan av både social och fysisk isolering. Genom att använda egna strategier anpassade personerna sin vardag för att kunna möjliggöra delaktighet i aktivitet. Slutsats: Att förmågan att utföra meningsfulla aktiviteter och upprätthålla sitt aktivitetsmönster hade stor påverkan på identiteten och uppfattningen om sin egen förmåga för personerna med avancerad cancer. Det framkom även att det var individuellt vad personerna uppfattade som hinder och möjligheter till aktivitet i vardagen, vilket belyser behovet av ett klientcentrerat förhållningssätt. Slutligen visade litteraturöversikten att samspelet mellan person, miljö och uppgiften har stor betydelse för personens aktivitetsanpassning till att leva med avancerad cancer. Eftersom de tre olika domänerna person, uppgift och miljö påverkar varandra, behöver alla delarna beaktas vid val av arbetsterapeutisk intervention.