This essay will examine fourteen selected clips of double entendres, also referred to as sexual innuendoes, from English-speaking films and TV-shows between the 1960s/1970s and 2010s. The aim was to determine whether the double entendres’ linguistic similarities and differences could be connected to generational differences and/or cultural differences between the United Kingdom and the United States. The linguistic focus of this study is mainly semantics and pragmatics. It includes the semantic aspects of meaning, ambiguity and puns in terms of homonyms, homophones, homographs, polysemes, oronyms, metaphors and, the pragmatic aspects regarding the generation and recovery of implicatures by audiences. The results have shown that many of the double entendres’ similarities are connected to linguistic aspects. For instance, both semantic meaning and pragmatics aspects, such as context, influence the double entendres. However, the result reveals differences in the double entendres’ degree of explicitness; such differences may be connected to generational changes and cultural variation. The study has also indicated that the usage of double entendres as a comedic device has become outmoded and, in some cases, politically inappropriate due to changes in the social climate.

Det ryska aspektsystemet är ett brett och mångfasetterat område som är svårt att lära sig för den som inte har något liknande i sitt modersmål. Det ryska utbildningsministeriet har utarbetat riktlinjer för vilket grammatiskt innehåll som ska finnas på olika nivåer. I denna uppsats återges riktlinjerna om aspektsystemet för de två första nivåerna, den elementära och basnivån. Förutom de riktlinjerna, refereras olika metodiska rekommendationer om innehåll och struktur för undervisningen om aspektsystemet. Syftet med denna uppsats är att analysera två läroböcker i ryska för nybörjare i jämförelse med riktlinjerna och rekommendationerna.   I de metodiska rekommendationerna för hur undervisningen om aspektsystemet ska struktureras finns några grundläggande råd. För det första att studenterna initialt behöver få en översiktlig bild av aspektsystemet. Med förståelsen att det finns mer som inte tas upp just nu kan sedan fördjupningar utföras del för del i det grammatiska materialet. För det andra att undervisningen om aspektsystemet ska bedrivas löpande i takt med andra delar i det ryska språket som samverkar med aspekterna, till exempel tempus, modalitet och verbens lexikala betydelser. För det tredje att gå igenom nya grammatiska fenomen med känd vokabulär för att studenterna ska kunna fånga upp de nyanser i betydelsen och användningen som är knutet till aspekterna.   De två analyserade läroböckerna skiljer sig till upplägget. Författarna till Møde i Petersborg har eftersträvat att presentera hela den grundläggande grammatiken.  I analysen framkom det även att det grammatiska innehållet i läroboken i hög grad överensstämmer med det som är framtaget i riktlinjerna. Det sätt på vilket det grammatiska materialet presenteras, samstämmer också till stor del med rekommendationerna. Författarna till Beginner's Russian har haft målsättningen att minimera det grammatiska innehållet för att undvika strukturer som inte är absolut nödvändiga på nybörjarnivån. Följden av det begränsade grammatiska materialet blir att läroboken bara i liten grad motsvarar innehållet i riktlinjerna. Läroboken Beginner's Russian samstämmer inte heller med rekommendationerna om innehåll och struktur i samma utsträckning som Møde i Petersborg. En svaghet hos båda läroböckerna i förhållande till rekommendationerna är att nästan bara ny vokabulär har används vid den huvudsakliga genomgången av aspektsystemet.

No description available.

There is a great prevalence of English in Swedish society, education as well as the research community. Recently, Stockholm University has revised its language policy in order to promote parallel use of Swedish and English. With this background, the current thesis aims to survey the linguistic landscape of Stockholm University in order to find out if there are any patterns that can be observed within it. Some inspiration was drawn from previous research into linguistic landscapes. The main discussion points of the current thesis are the linguistic landscape of Stockholm University, the relation between top-down and bottom-up signs as well as the relation between language use and language policy in light of the data gathered. In order to analyse and discuss this, data was gathered on two separate occasions in the form of signs placed into different categories. The first set of data was gathered in February and March of 2013 and the second set of data was gathered in October of 2015. There are visible patterns in the data, especially when making comparisons over time. Generally, Swedish is the most prevalent language in the linguistic landscape of Stockholm University, the lowest instance being just over 70%, but this prevalence shows a small decrease along with an increase in English and mixed language items going from 2013 to 2015. Also, mixed and English items are more common in bottom-up signs than they are in top-down signs. These English and mixed signs also increase or decrease locally from 2013 to 2015. There was also a local anomaly in that there was one area with a majority of bottom-up signs when the other areas had a majority of top-down signs. Given that this survey was explorative in its nature, it is difficult to draw many firm conclusions based upon the discussion points. However, it appears that there is a difference between language practices and the language policy documents at Stockholm University. The communications policy appears more close to reality however. Swedish also appears to be the language associated with power at said university.

Denna studie jämför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska språken med Andersons (1986) kriterier som utgångspunkt och grammatikor skrivna om språken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet består såväl av fristående partiklar som modus och tempus, med en större tendens mot modus i den östra änden av det uraliska språkområdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de västra språken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella språkkontaktsliga inlånsprocesser i vissa språk.

No description available.

The aim of this study was to examine how Swedish compound nouns are translated by the machine translation program Google Translate. In order to conclude what main types of mistranslation occur, different texts were first translated by the program; all compound nouns were then listed and analysed, and the mistranslated compound nouns were categorised in accordance with the manner of mistranslation. The study was also working from a hypothesis that the frequency of a compound would affect the chances of getting a correct translation. To test this hypothesis, queries were run in a Swedish corpus to get an estimation of how frequently used the compounds are. The results show that mistranslations could be categorised into four different types, and that the most common types of mistranslation were omitting part of the compound, and translating reoccurring compounds inconsistently. The hypothesis that compounds with high frequency in the corpus would be correctly translated, while compounds with low frequency would be incorrectly translated, could not be conclusively confirmed or refuted. Although there was some indication of a link between frequency and translation accuracy, the connection was not clear enough to claim that there is a correlation. / Syftet med denna undersökning var att undersöka hur sammansättningar på svenska behandlas av maskinöversättningsprogrammet Google Translate. För att bedöma vilka som var de vanligaste typerna av felöversättningar översattes först olika texter med programmet. Sammansättningarna listades sedan och analyserades, och felöversatta sammansättningar kategoriserades efter typ av felöversättning. Undersökningen utgick vidare från hypotesen att frekvensen av ett sammansatt ord skulle påverka sannolikheten för en korrekt översättning. För att testa denna hypotes gjordes sökningar på orden i en svensk korpus för att få en uppfattning om hur vanligt förekommande sammansättningarna är. Resultaten visar att felöversättningarna kunde kategoriseras som fyra olika typer, och att de vanligaste typerna var att ett led i sammansättningen utelämnades samt att återkommande sammansättningar var inkonsekvent översatta. Hypotesen att sammansättningar med hög frekvens i korpusen skulle bli korrekt översatta och sammansättningar med låg frekvens inkorrekt översatta, kunde inte entydigt bekräftas eller vederläggas. Det fanns vissa indikationer på en koppling mellan frekvens och översättning, dock var dessa inte tydliga nog för att hävda att ett klart samband existerar.

No description available.

No description available.

Dans notre travail nous avons décidé  d’analyser et de discuter le «gender» et l’égalité des sexes  comme ce sont des  thèmes actuels en Suède avec le débat sur la répartition inégale des sexes dans des différents domaines, par exemple sur le marché de l’emploi, au sujet des salaires et dans l’enseignement et parce que ce sont des questions qui nous intéressent personnellement beaucoup comme mère, femme  et future  professeur.  Le champ de notre travail s’est restreint à l’analyse des manuels du français comme langue étrangère pour le collège suédois.