Bakgrund: Tidigare forskning lyfter patienters upplevelser hur vården erfarits under covid-19 pandemin. Det framkom både positiva och negativa faktorer gällande omvårdnaden. Patienter kände en trygghet samt en rädsla med den existerande skyddsutrustningen. Detta skapade stora svårigheter för god omvårdnad. Kring patienters erfarenheter framkom två teman, patienters erfarenheter att vara sjuk i covid-19 och patienters erfarenhet av att vårdas i samband med covid-19. Där det beskrivs att vara sjuk respektive att vårdas i covid-19. Syfte: Syftet var att översiktligt beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter som insjuknat i covid-19. Metod: Allmän litteraturöversikt. 13 samtliga kvalitativa artiklar analyserades utifrån dess syfte, metod och resultat. Resultat:  Resultatet är av både bristande faktorer som positiva. Där de negativa följderna som pandemin gav med sig identifieras. Men också vilka positiva ögonblick som skapades under vårdandet. Där sjuksköterskor beskriver sin erfarenhet av att vårda under pandemin. Detta framkom genom de artiklar som analyserades och resulterade i fyra teman: att känna rädsla, att inte räcka till, när patientsäkerheten brister och positiva ögonblick av vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskor ifrågasatte om omvårdnaden verkligen var evidensbaserad. Hur stress och brist på resurser påverkade omvårdnadssituationer. Med tiden blev omvårdnaden säkrare och nya perspektiv skapade en grund för att vårda under en pandemi. / Background: Previous research highlights patients' experiences of how caring was during the covid-19 pandemic. Both positive and negative factors emerged regarding nursing. Patients felt a sense of security and a fear with the existing protective equipment. This created great difficulties for good nursing. Around patients' experiences there is two themes, patients' experiences of being ill with covid-19 and patients experience of being cared in pertinence with covid-19. Where it is described to be ill and to be cared for in covid-19. Aim: The aim was to give a general description of nurse’s experience of caring for patients who have developed covid-19. Method: General literature review. The 13 qualitative articles were analyzed based on their aim, method and results. Result: The result is both lack of factors and positive ones. Where the negative consequences of the pandemic are identified. But also, what positive moments were created during the care. Where nurses describe their experience of caring during the pandemic. This emerged through the articles who were analyzed and resulted in four themes: feeling fear, not lasting out, when patients safety is deficiency and positive moments of care. Conclusion: Nurses questioned whether nursing was evidence – based.How stress and lack of recourses affected nursing situations. Over time, nursing became more secure and new perspectives created a basis for nursing during a pandemic.

No description available.

No description available.

No description available.

This study aims to shed more light on the role indigenous languages have in bilingual education by focusing on the language use of Namui Wam in a Misak school of the territory of Guambía in Cauca, Colombia. Based on a critical linguistic ethnographical approach, this study investigates language ideologies and linguistic practices among teachers and students. The data collection includes classroom observations of three different classes, semi-structured interviews with students, teachers and community members and visual representations of languages in the school. The findings of the visual representations show that Namui Wam serves as a symbolic complementation and Spanish is for informative and academic purposes. Moreover, Namui Wam is used mainly in the subject Namui Wam or for greetings and translations of Spanish-taught content in other classes. The interviews indicate a desire among the Misak teacher and headmaster to extend the existing policy of Namui Wam as a medium of instruction after primary school. As concluded in the study, it has great importance for Namui Wam to exist as an independent subject, because in these classes the value of having their own alphabet and own writing system is taught. This creates a space for the local language to be used for academic purposes. This study adds to the growing knowledge of bilingual education in the Global South and emphasizes the  importance of teacher-agency in bottom-up policies.    Keywords Bilingual Education, Language Policy, Language Ideology, Language Practices, Bilingualism within Indigenous Communities. / Ik lutө marikpe katөkuchi namui kusreimpөrap tөrmartrai isuik kөn, mantө waminchip kuipөrap pa wamwan, namtrik-pulөtrik; paya mөrөp aship purayai, misak kusrem purukui yayu, Wampiau Cauca, Colombia. Misak-misak taik mai lincha waminchip өsik warainuk pөntramisra, paya kusreinuk urekpa kusrem purukupelө mantө isup waminchip lincha marinuk. Trekkutri wam tulisha pөrikpe, kusrem purukuik ya umpumerayu, peku peku lincha aship putrөwa tuliship, pөra payamөrik urekwan, kusrem purukupelan, misakmeran truurө, kusrem purukui yamerayu chine pөra melsrailan aship. Namtrimai pөra kena melsarilөpe, petөtө ashene misak misakwai pөrappe, ka kena kөntrai lataitө kөn; inchen pulөtrik pөrappe, chine eshkapelө tөkai, urek kusrep ampinuk kementөtrapik. Tru ututө nemara ashene namtriwane kanmai kanmai kusrep wamintik kөn, kape pulөtrikmai kusrep purayailan namtrimai purөrinkaruitө kenamisran. Inchen, rector, kusrem purukupelan paya kusreilөyupe mantrikwan wamintamikyu nөtrө isup amtruikwan katөkuchi maramik kөnchip purampan, mantrimai kusrep purampamik kөntan. Ik paya kusreipөrap lataitөwei nөtrө pөntran namui pirau maya misak өsik warainuk, truyu kena misrөp atrun wammeran misak warai mөrik tөka kuilan pinishimөntrap nөtrө isua mai mara wariklө kөn, trek kusrep purampamik kөntrai.   Nөtrө wammera Pa wamtөka kusrep purampik, nөtrө isuilө wam pөtөkatan, isuilө wammerayukutri, pa wam waminchipelө misak lincha waraisrө / Este estudio tiene como objetivo arrojar más luz sobre el papel que tienen las lenguas indígenas en la educación bilingüe al enfocarse en el uso de namui wam en una escuela Misak en el territorio de Guambía en Cauca, Colombia. Basado en etnografía lingüística crítica, este estudio investiga ideologías y prácticas lingüísticas entre docentes y estudiantes. La recopilación de datos incluye observaciones de tres clases diferentes, entrevistas semi-estructuradas con estudiantes, docentes y miembros de la comunidad Misak y representaciones visuales de los idiomas en la escuela. Los resultados de las representaciones visuales muestran, en primer lugar, que namui wam sirve mayormente como un complemento simbólico, y el español tiene un propósito informativo y académico. Además, namui wam se utiliza principalmente en la asignatura namui wam, para saludos o para traducciones del contenido enseñado en español en otras clases. Las entrevistas muestran un deseo tanto del director como del docente Misak de extender la política existente del namui wam como medio de instrucción después de la escuela primaria. El estudio concluye que tiene gran importancia utilizar Namui Wam como una asignatura independiente porque en estas clases se enseña el valor de tener un alfabeto propio y una escritura propia. Esto crea un espacio donde el idioma local tenga propósitos académicos.  Este estudio se suma al creciente conocimiento de la educación bilingüe en el Sur Global y enfatiza la importancia de la voluntad que tienen los docentes en las políticas lingüísticas que se construyen de abajo hacía arriba.   Palabras claves Educación Bilingüe, Políticas Lingüísticas, Ideologías Lingüísticas, Bilingüismo dentro de Comunidades Indígenas.

No description available.

Similar to other Indo-European languages, Swedish makes use of grammatical gender and distinguishes between two noun categories: common and neuter nouns. This study aimed to examine whether L1 speakers whose L2 lacks gender are capable of utilizing gender agreement markers in a timed picture naming task in Swedish. The participants consisted of 24 L1 speakers of Finnish, and they were tested in a picture naming task, a gender assignment task, and a lexical proficiency test. The study firstly focused on whether the learners can obtain a novel feature in their L2 and if the gender informative agreement markers are used to facilitate naming times. Then, it was examined if this process differs as a function of the noun’s markedness status (common nouns; default, neuter nouns; marked), and the number of informative cues (one or two).  In the gender assignment task, participants showed greater assignment accuracy on common nouns. In the picture naming task, informativeness or the level of informativeness did not affect naming times. The naming accuracy for neuter nouns was lower than for common nouns and the naming times for neuter nouns were slower. These effects, however only reached significance in the comparisons between conditions providing two vs. zero gender cues. The consistency in grammatically correct gender assignment facilitated naming times significantly for all conditions. Since this study did not find any significant effect of informativeness, the facilitation effects found occurred even in the absence of a gender cue, suggesting that the connections between nouns and gender markers that the learners have created are not strong enough to become activated before the presentation of the actual noun.  Keywords: Facilitation, Picture Naming, Gender, Markedness, Second Language Acquisition.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur gymnasielärare på svenska gymnasieskolor i Västerås undervisar i olika ämnen om demokratiuppdraget som varje lärare har som uppdrag. Syftet var vidare att undersöka hur dessa gymnasielärare praktiskt tillämpar demokratiuppdraget. Detta gjorde vi genom att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna, både direkt och indirekt kring demokratiuppdraget i undervisningen? Hur arbetar lärarna för att få med inslag av deltagardemokrati i undervisningen? Hur beskrivs begreppet demokratiuppdraget av gymnasielärarna?Vi har intervjuat 10 lärare som var och en har olika ämnen och olika års erfarenheter i yrket som lärare. Den metod som vi har använt oss av är av kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund har vi använt oss av peer-reviewade forskningsartiklar och läroplanen för gymnasieskolan, där vi har behandlat bakgrunden till skolans fostransuppdrag i demokratiska värderingar och den tidigare forskningen om demokrati i skolundervisningen.  Vi har använt oss av teorierna elitdemokrati, deltagardemokrati och allmän demokrati. Dessa teorier har vi kopplat till intervjupersonernas svar. De svar vi har mottagit av intervjupersoner har visat att varje lärare har på sitt unika sätt, antingen direkt eller indirekt tagit sig an demokratiuppdraget. Majoriteten av intervjupersonerna visade inslag av den deltagardemokratiska teorin i sin praktiska tillämpning av demokratiuppdraget. Ett fåtal intervjupersoner visade på en blandning av en allmän demokratisk och elitdemokratisk syn. Vad gäller lärarnas syn på vad demokrati innebär refererade de flesta till demokratiska värdegrunderna, såsom inkludering och allas lika värde. / <p>EST</p>

Bakgrund: Tidigare forskning visar att sjuksköterskan i sitt arbete behöver vårda patienten med medkänsla och empati. Det behöver även finnas motivation och energi för att sjuksköterskan ska orka ge patienten den vård som patienten är i behov av. Samtidigt ska sjuksköterskan i enlighet med författningarna skapa en trygg och säker miljö för patienten för att undvika att patienten skadas. Syfte: Syftet är att kartlägga erfarenheter av compassion fatigue utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Allmän litteraturöversikt där sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar analyseras och presenteras i resultatet. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre teman: komplexa vård-möten, sjuksköterskans mående samt yttre faktorer. Det som resultatet visade var att compassion fatigue kunde utvecklas genom olika faktorer såsom stress, brist på personal, konflikter mellan andra professioner, brist på stöttning av kollegor och komplexa vård-möten. Sjuksköterskans brist på återhämtning och reflektion tillsammans med kollegor var även det påverkande faktorer till att sjuksköterskan drabbades av compassion fatigue. Slutsats: Sjuksköterskan är i behov av en balans mellan andra professioner och patienten för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt finns ett behov av återhämtning generellt hos sjuksköterskan vilket minskar risken för sjuksköterskan att drabbas av compassion fatigue. / Background: Previous research shows that the nurse in her work needs to care for the patient with compassion and empathy. There also needs to be motivation and energy for the nurse to be able to give the patient the care that the patient needs. At the same time, the nurse must, in accordance with the regulations, create a safe and secure environment fot the patient to avoid injuring the patient. Aim: The aim is to map experiences of compassion fatigue from the nurses perspective. Method: General literature review where six qualitative and four quantitative articles were analyzed and presented in the results. Result: The analysis of the articles resulted in three themes: complex care meetings, the nurse's mood and external factors. What emerged was that compassion fatigue could be developed through various factors such as stress, lack of staff, conflicts between other professions, lack of support from colleagues and complex care meetings. The nurse's lack of recovery and reflection together with colleagues were also influencing factors in the nurse's suffering from compassion fatigue. Conclusion: The nurse was in need of a balance between other professions and the patient in order to perform her duties. At the same time, there was a need for recovery in general in the nurse, which reduced the risk of developing compassion fatigue.

No description available.