We investigated sensitivity of non-native speakers of English to the Strong Crossover (SCO) constraint and Binding Principle C. Taking Clahsen & Felser’s (2006) Shallow Structure Hypothesis as a theoretical foundation, we tested whether non-native speakers would show a similar ability in predictively processing syntactic gaps in Strong Crossover configurations as had English native speakers in Kush et al. (2017)’s experiment, of which our study is an extension. One possibility was that non-native parsing is less detailed than native parsing and that structural parsing might not be used or not be used in a native-like manner, masking complex syntactic structures such as gaps. The other possibility was that native and non-native incremental parsing are similar to each other. In Experiment 1, an offline Acceptability Judgment Test, L2 learners demonstrated sensitivity to Strong Crossover configurations, showing that a dependency with a displaced wh-element is only considered as acceptable when no grammatical constraint prohibits binding, that is, in Non-Crossover configurations. In contrast, Crossover configurations, where binding of the pronoun by the wh-phrase is prohibited by Binding Principle C, were more often considered as unacceptable than as acceptable. In Experiment 2, an on-line Self-paced Reading Task, our results were largely consistent with Kush et al. (2017)’s results for native speakers. Our findings indicate that L2 antecedent retrieval in incremental parsing, similarly to native incremental parsing, ignores unlicensed distractors. Our findings suggest that L2 parsing, at least when processing Strong Crossover configurations, is similar to native incremental parsing.

Bakgrund: I december 2019 upptäcktes ett nytt virus som snabbt spred sig över hela världen och blev klassat som en pandemi. Covid-19 är en variant av SARS-Cov-2 med symtom som påminner om en vanlig förkylning. Viruset är nytt och okänt och det saknar tydliga riktlinjer för både patienterna och sjuksköterskorna om hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Detta leder till en ökad brist av resurser sam skapar utmaningar för sjuksköterskorna under pandemin. Tidigare forskning visar att patienterna har svårt att tolka symtomen och känner en rädsla och skam relaterat till sjukdomen. Anhöriga erfar oro och frustration över bristande kunskap och tillgång till resurser. Syftet: Att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med konstaterad Covid-19. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderar åtta kvalitativa artiklar, en kvantitativ artikel och en artikel med mixad metod. Resultat: Analysen av samtliga 10 artiklar identifierade tre kategorier ” Känslomässiga reaktioner”, ” Förändringar i organisationen” och ”Professionell utveckling”. Slutsats: Covid-19 hade en negativ påverkan på sjuksköterskorna och omgivningen, med betydande rädsla och stress relaterat till bristande kunskap och ökad arbetsbelastning. Det understryker behovet av förbättrade resurser och stöd för sjuksköterskorna under framtida pandemier.

Debido al hecho de que el sueco no tiene aspecto gramaticalizado, una de las cosas que le resulta difícil a un alumno suecohablante es la adquisición de la distinción aspectual entre el pretérito indefinido e imperfecto. El propósito de este estudio ha sido analizar la enseñanza de los tiempos del pasado de español en dos manuales de español como lengua extranjera (ELE) utilizados en el bachillerato sueco para ver: cuándo se introducen los tiempos del pasado, cómo se explican y el aktionsart de los verbos que se usa con cada tiempo del pasado. Los resultados muestran que ambos manuales introducen el pretérito indefinido primero y el pretérito imperfecto más tarde. Cuando se trata de las explicaciones de los tiempos pasados, el pretérito indefinido se explica generalmente a través de la telicidad de los verbos (el inicio y fin temporal) mientras que el pretérito imperfecto se explica a través de su función narrativa de describir el fondo y ambiente. Ambos manuales hacen comparaciones entre el pretérito indefinido y el tiempo pasado de sueco, preteritum, aunque el preteritum es tanto perfectivo como imperfectivo. Además, uno de los manuales hace una comparación entre el pretérito imperfecto y el imperfecto sueco, es decir, un tiempo del pasado que no existe (Bolander, 2005). Cuando se trata del aktionsart de los verbos se puede ver que el pretérito imperfecto se usa principalmente con estados y actividades, mientras que no se puede identificar una tendencia clara con el pretérito indefinido.

Bakgrund: Smittspridningen av Covid-19 startade i Kina och kom att spridas över hela världen vilket orsakade en pandemi. Sjukvården och sjuksköterskor ställdes inför nya utmaningar. Det skapar en oro för såväl smittade patienter som sjukvårdspersonal. Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 inom sjukhusmiljö. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa och två kvantitativa analyserades. Resultat: Tre teman identifierades ”Ett förbättrat samarbete hos sjuksköterskorna”, ”Ökad motivation och stöd hos sjuksköterskorna” och ”Psykisk påverkan hos sjuksköterskorna”. Sjuksköterskorna uppgav oro och rädsla i samband med inläggning av Covid-19 patienterna då erfarenheterna om Covid-19 viruset var begränsade. Den ökade arbetsbelastningen bidrog till stress hos sjuksköterskorna eftersom tiden för återhämtning inte räckte till. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper.Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet.

Den centrala delen med detta arbete har varit att fastställa gällande svensk rätt rörande visstids- anställningar och undersöka om svensk rätt är förenlig med visstidsdirektivet. Syftet har vidare varit att beskriva hur lagstiftaren har reglerat möjligheten att gå från en tidsbegränsad anställ- ning till en tillsvidareanställning. Med hjälp av en rättsdogmatisk metod har bl.a. förarbeten, rättspraxis och litteratur analyserats. Resultatet av arbetet visar att det tillåtna anställningsfor- merna enligt LAS är allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning. För att ingå anställningsavtal om vikariat och säsongsanställning krävs bl.a. objektiv grund vilket inte krävs för allmän visstidsanställning. Allmän visstidsanställning och vikariat övergår till en tillsvida- reanställning om anställningstiden överstigit två år under en femårsperiod. Allmän visstidsan- ställning kan även övergå till tillsvidareanställning om tiden överstigit två år under en obestämd period, förutsatt att anställningen förnyas inom sex månader. I arbetet har även undersökts hur bestämmelser i LAS förhåller sig till visstidsdirektivet. Slutligen har en jämförelse mellan Norge och Danmark gjorts för att se hur sysselsättningsgrad respektive anställningar kan se ut i dessa länder.

No description available.

denna kontrastiva studie undersöks språkliga svårigheter som förekommer hos svenska andraspråksinlärare som har bosniska som modersmål. Syftet med denna studie är att få en tydlig inblick i vilka moment som bosniska modersmålstalare upplever som svåra i svenskan och vad den underliggande orsaken till detta är. I denna studie har åtta personer deltagit. Tre deltagare är män och övriga fem är kvinnor. Deltagarnas åldersspann är mellan 42-64år. De har alla flyttat till Sverige på 90-talet. I undersökningen har deltagarna fått framställa en egenskriven text på svenska samt översatt en text från bosniska till svenska. De har inte fått använda sig av språkliga hjälpmedel under skrivningsprocessen. Utifrån resultatet framgick det att deltagarna främst hade problem medtillämpning av syntaktiska fenomen som skiljer sig från bosniskan eller inte kan relateras till bosnisk grammatik överhuvudtaget. Detta resulterade i att deltagarna tenderade att göra felaktiga språkliga överföringar från deras modersmål (L1), även kallat negativ transfer/interferens. De övriga felen som uppstod och inte var relaterade till negativ transfer/interferens kan bero på att språkinlärning är väldigt komplext och att deltagaren inte lärt sig bemästra vissa syntaktiska strukturer helt och hållet.

Laavenjassen ulmie lea generiske hammoedimmieh jïh nullesubjekth åarjelsaemien gïelesne goerehtidh. Laavenjasse edtja vuesiehtidh guktie generiske, arbitrære jïh spesifihke jiehtegh åarjelsaemien gïelesne hammoedidh, jïh aaj vaestiedidh mejtie åarjelsaemien byöroe såemiesmearan- jallh stinkes nullesubjektegïeline vuajnalgidh dan gaavhtan gïele dovne generiske nulle subjektem gåalmede persovnesne jïh vuesiehtimmes nulle subjektem gåalmede persovnesne baajede. Dah leah sjïerevæhtah mah eah maehtieh dennie seamma gïelesne gååvnesidh dan reerije teorijen mietie. Laavenjasse vuesehte generiske jiehtegh Ø3SG:ine hammode, arbitrære jiehtegh Ø3PL:ine, jïh spesifihke jiehtegh Ø1SG:ine jallh Ø1PL:ine hammode. Dïhte mij sjïere generiske hammoedimmiejgujmie dah maehtieh tjeakoes modaale viehkieverbem utnedh, naakede mij ij gåaredh raajesinie vuesiehtimmes subjektine. Laavenjasse aaj vuesehte dah göökte sjïerevæhtah mah jarngesne daennie laavenjassesne, gidtjh generiske Ø3SG jïh vuesiehtimmes Ø3, maehtieh dennie seamma gïelesne gååvnesidh. Jalhts aarebi dotkeme daejriehtamme åarjelsaemien byöroe stinkes nullesubjektegïeline vuajnalgidh, dle daate laavenjasse vuesehte byöroe såemiesmearan nullesubjektegïeline vuajnalgidh. Laavenjasse vuesehte teorije Nullesubjekteparameeteren bïjre ij leah ållesth, jïh manne aaj haestiemidie mah vååjnesasse båetieh digkedem jïh muvhth salkehtimmieh buaktam.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga vill bli bemötta med empati och respekt i samband med ett akut dödsfall. Det är också viktigt för anhöriga att tydlig och rak kommunikation är grunden i bemötandet från sjuksköterskan. Anhöriga som inte får stöd från sjuksköterskan i samband med eller en tid efter ett akut dödsfall kan drabbas av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med akuta dödsfall. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom tre teman; Sjuksköterskans erfarenheter av anhörigas behov. Sjuksköterskan erfor att anhöriga kunde reagera olika vid ett dödsbesked och att det fanns ett behov hos anhöriga att få ta farväl av den avlidna; Sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med anhöriga. Kommunikationen skulle vara öppen och ärlig och både sjuksköterskan och anhöriga skulle komma till tals; Sjuksköterskans erfarenheter av bristande resurser. Brister i resurser som tid, personal och miljö påverkade sjuksköterskan negativt i bemötandet med anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskan behövde kunskap och förståelse för hur anhöriga reagerade i samband med akuta dödsfall för att kunna bemöta anhöriga. Brister i resurser, såsom exempelvis tid och personal, sågs vara ett hinder för att kunna bygga en relation med anhöriga. / Background: Previous research show that relatives want to be treated with empathy and respect in the event of an acute death. It is also important that clear and direct communication are the building stones of the response from the nurse. Relatives who do not receive support from the nurse in the event of an acute death and after are in risk of suffer from mental illness. Purpose: Was to describe the nurse's experiences of dealing with relatives in connection with acute deaths. Method: A general literature review according to Friberg. Results: Three themes emerged in the results, The nurse's experiences of relative´s needs. There was a need for relatives to say goodbye to the deceased and to receive information surrounding the death. The nurse's experiences of communication with relatives. Communication should be open and honest, and both the nurse and relatives should be able to make their voice heard. The nurse's experiences of a lack of resources. Lack of resources in terms of time, staff and environment negatively affected the nurse in dealing with relatives. Conclusion: The nurse needed knowledge and understanding of how relatives reacted in acute deaths situations and how to respond. Lack of resources, such as time and personnel, was seen as an obstacle to being able to build a relationship with relatives.