Bakgrund: Allmän palliativ vård representerar alla nivåer av palliativ vård som inte tillhandahålls av den specialiserade palliativa vården. I mötet med patienter och närstående krävs att sjuksköterskan är närvarande, inkännande och tillmötesgående. För sjuksköterskor som arbetar med allmän palliativ vård kan det vara emotionellt påfrestande att ständigt möta svår sjukdom och död. Får inte sjuksköterskan stöd i detta arbete finns en ökad risk för negativa hälsoeffekter som stress och empatitrötthet.   Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar i den allmänna palliativa vården upplever yttre och inre stöd. Metod: En litteraturöversikt utfördes bestående av tio kvalitativa artiklar som tematiskt analyserades med stöd av Braun och Clarke (2006). Resultat: Två huvudteman framkom i resultatet: Sjuksköterskors upplevelser av yttre stöd och Sjuksköterskors upplevelser av inre stöd. Underteman var Upplevelser av stöd från arbetsgivaren, Upplevelser av kollegialt stöd, Upplevelser av socialt stöd från familj och vänner, Upplevelser av personliga stödstrategier och Upplevelser av självomsorg. Slutsats: Stöd behövs på olika sätt för de sjuksköterskor som arbetar inom allmän palliativ vård. Yttre stöd kan ges på arbetstid från arbetsgivaren, kollegor och familj och vänner. Inre stöd är det sjuksköterskan ger sig själv genom personliga stödstrategier och självomsorg.

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor har negativa upplevelser av första tiden i yrket. Brist på adekvat stöd leder till ökad risk för ohälsa och att inte vilja stanna inom yrket som sjuksköterskor. Kärnkompetensen samverkan i team beskriver vikten av att främja en god miljö för hela teamet. Handledning ska vara ett stöd genom att lära nyutexaminerade sjuksköterskor se viktiga aspekter i omvårdnad för att lära sig prioritera i arbetet och utföra god omvårdnad till patienter. I litteraturöversikten förväntas Patricia Benners omvårdnadsteori bidra med förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors behov som noviser och avancerade nybörjare.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att få handledning.  Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån kvalitativa data analyserad enligt Friberg (2022). Analyserade data från tio vetenskapliga artiklar bildade ett resultat.   Resultat: Det identifierades fem huvudkategorier; Relationen har betydelse, Kommunikationen har betydelse, Stöd för den professionella utvecklingen har betydelse, Dela med sig av kunskap har betydelse och Organisatoriska faktorer har betydelse med underkategorier ur analysprocessen.   Slutsats: I litteraturöversiktens resultat framkom upplevelser som tyder på att handledning i sig inte är lösningen för nyutexaminerade sjuksköterskors negativa upplevelser första tiden i yrket. Det är utformning av handledning, förutsättningar för handledning och relationen mellan handledare och nyutexaminerade som avgör huruvida det upplevs som värdefullt för nyutexaminerade sjuksköterskor.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Kvinnor som varit med om hot och våld i nära relationer samt kvinnor generellt kommer vanligtvis först i kontakt med sjuksköterskor när de söker vård. Tidigare forskning lyfter att sjuksköterskor upplever en osäkerhet i hur de ska screena kvinnor för hot och våld i nära relationer samt hur de ska bemöta kvinnor som blivit utsatta. Kvinnor behöver mötas av sjuksköterskor som tror på kvinnornas berättelser samt inger empati och trygghet. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors erfarenheter av möten med sjuksköterskor i samband med hot och våld i nära relationer. Metod: Allmän litteraturöversikt. Nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och två artiklar med mixad metod har analyserats utefter syfte, metod och resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: kvinnors behov av att bli tillfrågade, barriärer i möten med sjuksköterskor och kvinnors behov av att bli bemötta på ett stödjande vis. Slutsats: Kvinnor som drabbats av hot och våld i nära relationer vittnade om psykiska, fysiska och sociala konsekvenser. Sjuksköterskor är i behov av utbildning inom området för ökad kunskap och kompetens för att kunna identifiera samt stödja kvinnor som drabbats av hot och våld i nära relationer.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser patienters erfarenheter av att vårdas till följd av COVID-19. Det framkommer att det finns en rädsla hos patienter att dö av viruset och att det skapar en stor psykisk påfrestning att behöva vårdas i isolering. Trots detta anser patienterna att de får ett gott stöd av sjuksköterskor. Vidare beskrivs en hörigas erfarenheter vilket visar på avsaknad av kommunikation från sjuksköterskor och en rädsla för patienters skalle. Syfte : Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i COVID-19 under pandemin. Metod:Allmän litteraturöversikt som omfattar elva artiklar av kvalitativa ansatser, två artiklar av blandade ansats och en artikel av kvantitativa ansatser som har analyserats utifrån syfte, metod och resultat. Resultat : Jag har identifierat fem teman. Dessa var ”Rädsla för smittan”, ”Utmaningar med skyddsutrustning”, ”Anpassning till en förändrad vårdsituation”, ”Påverkan på sjuksköterskornas hälsa” och ”Att utvecklas genom svårigheter”. Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskorna är för utanförskap. Omvårdnaden blev lidande då det uppstod tidsbrist som således påverkade sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa. Skyddsutrustningen påverkade också omvårdnaden och sjuksköterskorna negativt. Även positiva aspekter av pandemin framkom, sjuksköterskorna har utvecklats i deras yrkesroller.

Hösten 2022 var det val och den politiska debatten som föregick valet dominerades av debatter kring kriminalitet. Syftet med denna uppsats är därför att studera vilka dominerande diskurser om kriminalitet i Sverige som finns i riksdagspartiernas kriminalpolitik så som den legitimeras i deras skriftliga valmanifest och att undersöka hur partierna skiljer sig åt i framställningen av dem. Materialet består av riksdagspartiernas valmanifest för 2022 där deras kriminalpolitik beskrivs. Med hjälp av en diskursanalytisk legitimeringsanalys identifierades fyra olika diskurser. Dessa är diskurs om integration och ’importerad’ brottslighet, diskurs om unga som brottsoffer och våldsutövare, diskurs om den laglydige svensken och diskurs om otrygghet. Resultatet visar att den huvudsakliga språkliga legitimeringen sker genom rationaliseringslegitimeringar medan det inte förekommer en enda mythopoesisk legitimering. Den diskurs som är mest framträdande är den som jag har valt att benämna som diskurs om unga som brottsoffer och våldsutövare. Genom legitimeringarna konstrueras också föreställningar om svenskhet och nationsgemensamma egenskaper. Detta går i linje med tidigare forskning om diskursiva konstruktioner av svenskhet och till viss del även i tidigare forskning om legitimering och politik.