Det blir allt vanligare att företag som är verksamma inom teknik och tillverkning använder sig av digitala skrivhjälpmedel för sin textproduktion. I denna uppsats undersöker jag hur det digitala skribentstödet Acrolinx används i två olika företag för produktion av teknisk dokumentation. Båda företagen har utvecklat företagsspecifika varianter av det språkbruk som kallas ”controlled language”, CL, som de använder för teknisk dokumentation, och som Acrolinx används för att upprätthålla. De typiska särdragen för ett CL utgörs av begränsningar avseende lexikon, grammatik och stil, vilket beskrivs exempelvis av Nyberg, Mitamura och Huisen (2003). Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur Acrolinx används i praktiken och hur det påverkar skribenternas arbete. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer samt genom en enkätundersökning bland tekniska informatörer som använder Acrolinx. Resultatet tyder på att ett enhetligt språkbruk som medel för informationsöverföring och en konsekvent terminologi är det huvudsakliga motivet till användningen av Acrolinx. Resultatet visar vidare att Acrolinx fungerar som ett skribentstöd och ett verktyg för samordning, men att det inte minskar behovet av språklig medvetenhet och kunskap hos skribenterna.

No description available.

Bakgrund: Människor lämnar sina hemländer av olika anledningar, framförallt krig. Sverige har genom invandring blivit ett mångkulturellt land med uppemot 200 olika språk. Brister i kommunikationen kan komma och försvåra vårdandet av patienterna, speciellt vårdandet av de som kommer ensamma. Problemformulering: I mötet med patienterna behöver sjuksköterskorna kunna föra en konversation för att kunna identifiera vad patienterna behöver hjälp med. I de patientmöten där patienterna har begränsade språkkunskaper försvåras insamlingen av väsentlig information. När sjuksköterskorna inte får den information som behövs finns det en risk att patienterna inte får adekvat vård. Det är därmed viktigt att identifiera vilka strategier sjuksköterskorna använder sig av för att överkomma språkbarriärer. Syfte: Att skapa en överblick över kunskapsläget av sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter vid språkbarriärer. Metod: En allmän litteraturöversikt. Resultat: Tre teman identifierades: Sjuksköterskornas erfarenheter av att inte tala samma språk som patienterna, Sjuksköterskornas erfarenheter av att samarbeta med formella tolkar och anhöriga och Sjuksköterskornas egna tillvägagångssätt för att kommunicera med patienterna. Slutsats: Tillit, formella tolkar, anhöriga samt verbal och icke-verbal kommunikation har en stor inverkan på vården där språkbarriärer finns.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Inom bebyggelseområden är det nödvändigt att utrymmen och anläggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vägar eller grönområden. Förekomsten av dessa gemensamma anläggningar väcker frågor om vem som ska anlägga och bekosta drift och underhåll av anläggningarna. Inom detaljplanelagda områden regleras dessa frågor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angående tillämpningen av denna lagstiftning. Kritiken handlar om att enskilda fastighetsägare får ansvara för gemensamma anläggningar inom detaljplaneområden i större utsträckning än lagstiftningen ger stöd för. Det handlar om att kommuner, utan lagstöd, avsäger sig huvudmannaskapet för allmänna platser samt att anläggningar av allmän karaktär planläggs på kvartersmark. Omfattande studier på denna problematik saknas och examensarbetets syfte är att få en bild av problematiken i nuläget i ett antal kommuner. Alla gällande detaljplaner, som vunnit laga kraft år 2000-2011, i fem kommuner i Stockholms län har studerats med avseende på hur gemensamma anläggningar planlagts. Totalt har knappt 800 detaljplaner studerats. De typer av planbestämmelser som undersökts är enskilt huvudmannaskap för allmänna platser samt olika markreservat för allmänt ändamål på kvartersmark. Resultatet av undersökningen visar att den problematik som beskrivits i utredningar och rapporter är delvis begränsad i de studerade kommunerna. Undersökningen bekräftar dock att betydande delar av kvartersmark reserveras för allmänna ändamål genom så kallade x-områden.

Sammanfattningsvis har syftet med vårt examensarbete varit att undersöka tidigare deltagare från folkhögskolans Allmän kurs, och deras upplevelser av utbildningsformen. Huruvida deltagandet i Allmän kurs har bidragit till att de fortsatt sin utbildningskarriär, samt vilken inverkan studie- och yrkesvägledning har haft på dem under deras folkhögskolestudier. Vår empiri har samlats in genom ett kvalitativt metodval, där nio informanter deltagit i semistrukturerade intervjuer, vi har fokuserat på att fånga deras personliga upplevelser. De teoriförankringar som nyttjats i undersökningen är the System Theory Framework (Patton & McMahon, 2006) samt the Careership Theory (Hodkinson & Sparkes, 1997). I dessa teorier återfinns centrala begrepp som habitus, handlingshorisonter, individuella systemet, sociala systemet och miljö- och samhällssystemet.  Undersökningsresultatet visar att de tidigare folkhögskoledeltagarna anser att Allmän kurs har haft en främst positiv inverkan på dem. Att folkhögskolan i viss mån varit behjälplig i övergången till vidare studier, dock yttrade även informanterna förbättringsförslag för att göra övergången smidigare. Det framkom även att studie- och yrkesvägledningen som erbjudits på folkhögskolan inte alltid bidragit till så mycket för informanterna, dock ser samtliga värdet i att en studie- och yrkesvägledare finns som resurs på Allmän kurs.

No description available.