This paper sets out to investigate how different kinds of adaption strategies can work in synergy to overcome culturally prompted translation difficulties. The strategies used were analysed in the translation of a text from a tourist guide containing references to local phenomena. It was found that the different strategies combine when overcoming the translation difficulties, but that not all of them turn out useful. It is suggested that source texts that are bound to a physical location as regards contents are likely to be culturally adaptable intranslation mainly by means of addition, omission and generalization.

Bilingualism is nowadays a worldwide phenomenon due to different factors such as migration, education or political and geographical reasons. These factors have led to both individual and social bilingualism, which favor an increase of communicative encounters between native and non-native speakers of a certain language. The above situation has contributed to a growth of studies on second language acquisition. Some of these studies have focused on native speakers’ perception and understanding of the non-native speech. More specifically, perception and effectiveness of communication through the analysis of three dimensions; accentedness, comprehensibility, and intelligibility. Although these three constructs have been intensively studied, little is known about the effect of semantic context on them. To our knowledge, just two studies have analyzed the effect of semantic context on native speakers’ judgments of the three dimensions by using read material. Therefore, this thesis extends the research on the influence of semantic context over these three dimension when the auditory stimulus corresponds to spontaneous non-native speech. In this thesis, the results on accentedness, comprehensibility, and intelligibility tasks of 40 native Swedish speakers are presented. The findings showed that listeners’ perceived comprehensibility of the non-native speech is affected by the use of additional contextual information. That is, the listeners who were provided with additional visual information perceived the non-native speech as significantly easier to understand than those listeners who did not receive the extra contextual support. Furthermore, the results showed that accentedness and comprehensibility perception of the listeners is influenced by their actual understanding of the non-native speech. Finally, this thesis proves the difficulty of studying the effect of semantic context on listeners’ response to accentedness, comprehensibility, and intelligibility when using spontaneous non-native speech. The results indicate that more research on how semantic context influences the perception of extemporaneous non-native speech is needed.

This is a linguistic study that focuses on language use in four British newspapers that are well known in Britain for their political positions. The main aim of this essay is to compare and con-trast different British newspapers in order to show how meaning is created and to identify any differences, depending on the discourse. To do this, specific theoretical frameworks have been applied, including critical discourse analysis, semantics, pragmatics and stylistics in the analysis of a number of different British newspapers. The analysis has shown that most of the interactions are used in all of the articles. Journalists have expressed many of the same arguments in their articles. The analysis showed that the arti-cles had many features in common and they require the reader to have a general political aware-ness as well as an understanding of the political leanings of the respective publications. It was discovered that the main difference in the articles is that they deviate from one another in how they present, interpret and relay topical and potentially controversial issues according to their leanings. The articles refer to the same stories and rely upon the same sources, but they pursue different angles, for example on national security, heritage and identity. These different ap-proaches mostly depend on the newspapers' and individual journalists' political leanings. There is a difference in which discoursal features, such as hegemony and subject positioning, are used, where they occur in the text and how frequently they occur. The determining factor for these differences appears to be, however, the nature of the topic and issues surrounding it rather than particular political affiliations of those responsible for producing it.

Asylrätten är en global angelägenhet som på grund av sin gränsöverskridande karaktär berör alla stater i någon utsträckning. Det är ett väldigt emotionellt laddat ämne som behandlar människor som befinner sig i svåra situationer och på grund av ömmande omständigheter flyr för sina liv. För att skydda dessa utsatta människor har globala normer instiftats, som är universellt gällande och som alla stater måste iaktta.  Under den senaste tiden har staterna stått inför en av de största flyktingkriserna i moderna tid. Staterna har prövats hårt då de försökt hantera den storskaliga mängden människor som söker skydd, vilket till slut har lett till att staterna har börjat stänga sina portar. Asylrätten är nu mer begränsad än på länge. Ett allt vanligare motiv för sådana begränsningar är med hänsyn till allmän ordning och säkerhet, vilket är precis vad denna uppsats kommer behandla.  I denna uppsats ämnar vi just att undersöka hur sådana begränsningar av asylrätten får göras med hänsyn till allmän ordning och säkerhet och hur tillämpningen av begreppet faktiskt ser ut. Det erfordrar naturligtvis en förståelse av vad begreppet egentligen innebär och vad som omfattas av dess räckvidd. Utöver dess teoretiska och praktiska innebörd, ämnar vi även söka svar på vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för det rättsläge vi ser idag. Detta innebär att vi bland annat undersöker hur nationella intressen och politiska strömningar har påverkat rätten, samt hur begreppet har utvecklats sedan 1951 fram till idag. Vidare granskar vi hur denna utveckling eventuellt har möjliggjort att nationella intressen har fått större utrymme i asylrättsliga bedömningar, samt hur rättssäkerheten påverkas av begreppets formulering. Dessa utgångspunkter behandlas ingående i uppsatsens diskussionsavsnitt som efterföljs av de slutsatser vi kommit fram till baserat på uppsatsen frågeställningar och presenterat material. Slutligen genomsyras hela framställningen av frågan, har utvecklingen skett på bekostnad av mänskliga rättigheter? / The right of asylum is a global issue that, due to its transnational nature affects all nation states to some degree.  It’s a very emotionally charged subject concerning people who are in exposed situations and because of devastating circumstances flee for their lives. To protect these vulnerable people global standards have been established which are universally applicable which all states must comply with.  Recently, numerous states have faced one of the largest refugee crises in modern times. These states have been tested in the attempt to deal with the large-scale migration that eventually has led to the increasing closing of borders. The right of asylum is now more limited than in a long time. A growing frequently used motive for such restrictions is with regard to public order and security, which is exactly what this thesis will concern. This thesis investigates how restrictions of asylum rights can be made with regard to public order and security and how the application of the term is actually used. This requires an understanding of how the term is defined, interpreted, and what is covered by its scope.  In addition to its theoretical and practical forms we explore answers to the factors that lay the foundation to the legal situation we see today. Through this process we investigate how national interests and political currents have influenced the right of asylum, and how the idea of public order and security has evolved from 1951 to present times. Furthermore we examine how this development has made it possible for national interests to influence the evaluation of the right to asylum. Finally, the entire petition of the matter is pervaded by the question, has the development been at the expense of human rights?

Denna C-uppsats skrevs under höstterminen 2019 på Södertörns högskola. Uppsatsens syfte var att undersöka hur synen på den egna maskuliniteten uttrycks av män som kallar sig incels i en anonym svensk intervjukontext. Min studie belyser en extrem och homogen grupp och hur deras syn på maskulinitet uttrycks språkligt utanför deras digitala gruppsammanhang där en egen särpräglad diskurs utesluter allmänheten. Det empiriska materialet har varit sex mäns svar i två artiklar (Expressen och Dagens ETC) där vardera artikel presenterar intervjuer med olika tre män. De intervjuas om sin bakgrund, sin ensamhet och den digitala mansaktivismen med likasinnade i internetforum. Alla förutom en av männen berättar under alias. Mina frågeställningar var: Hur uttrycker sig incels om sin syn på den egna maskuliniteten i en svensk intervjukontext i media?  Är denna syn på maskulinitet representativ för Connells teori om fyra maskuliniteter? Genom en kritisk diskursanalys med textuellt fokus på nominalfraser framkommer personbeteckningar och diskursiva perspektiv som skulle kunna beskriva incels egna maskulinitet.

This study investigates how student motivation is affected by gamification and whether gamification can make English as a subject more accessible for Swedish students learning English as a foreign language (EFL) or not. Data was gathered through interviews with five teachers and analyzed through a sociocultural perspective. In the interviews, the participating teachers were asked how gamified strategies affected their students' motivation, intrinsically and extrinsically. The results indicate that there is a correlation between motivational gain and gamification. It shows that the effect of motivating students extrinsically through gamification leads them to become more engaged in their work. The results further show that it was the participants' perception that students were mostly affected by extrinsic motivation when a reward could be obtained in an activity. In terms of intrinsic motivation, the result suggests that the primary source of intrinsic motivation through gamified learning comes from the concept of fun. If something is fun, it makes you want to do it. The study also shows that English as a subject can become more accessible and depends on the teachers' ability to successfully insert gamification elements into an already working teaching environment.

No description available.

The purpose of this paper was to examine what types of feedback, both local/global and direct/indirect corrective written feedback (CWF), teachers gave on students’ compositions. Six teachers, three from China and three from Sweden, took part in the study. The feedback given on the compositions was also compared with teachers’ approaches and preferences towards corrective written feedback to see if there were any similarities and differences in how they used CWF. A qualitative approach was used in the analysis of the data from the students’ compositions, as well as using semi-structured interviews to see if their approaches and preferences matched the teachers’ teaching practices. The overall results of the study concluded that both the Swedish and Chinese teachers focused their error corrections mostly on local errors. The Swedish teachers also made an overall higher percentage of total error corrections than the Chinese teachers. The Chinese teachers marked more global errors than the Swedish teachers, whereas the Swedish teachers marked more local errors. When comparing these results to the six teachers’ approaches and preferences, the Swedish teachers’ answers matched more the written CWF they gave on the students’ compositions than the Chinese teachers. This, therefore, shows that the Swedish teachers have an overall broader understanding of their own use of CWF in terms of their approaches and preferences and the feedback they give on students’ compositions. / Syftet med denna fallstudie var att undersöka vilka typer av feedback, både lokal/global och direkt/indirekt korrektiv skriftlig feedback (corrective written feedback, CWF) sex lärare, varav tre från Kina och tre från Sverige, gav på elevers arbeten. Detta jämfördes också med deras tillvägagångssätt och preferenser för korrektiv skriftlig feedback för att se om det fanns några likheter och skillnader i hur de använde CWF. En kvalitativ metod användes i analysen av datan, likväl som semi-strukturerade intervjuer för att se om deras tillvägagångssätt och preferenser överensstämde med deras undervisningspraxis. Resultaten av studien visade att både de svenska och kinesiska lärarna la mest fokus på lokala misstag i sina CWF rättningar. De svenska lärarna hade en högre procentsats av de totala rättningarna av studentarbeten än de kinesiska lärarna. De kinesiska lärarna rättade fler globala misstag än de svenska lärarna, medan de svenska lärarna rättade fler lokala misstag. I jämförelse med dessa resultat och deras tillvägagångssätt och preferenser ser man att de svenska lärarnas svar stämde mer överens med deras skriftliga CWF på studenternas arbeten än de kinesiska lärarnas svar. Detta visar att de svenska lärarna har en mer övergripande förståelse för användandet av CWF i förhållande till deras tillvägagångssätt och preferenser.

Bakgrund: Palliativ vård delas in i två faser, en tidig och sen fas. Den tidiga fasen börjar när en patient får en obotbar sjukdom. Den sena fasen är definierad som livets slutskede där målsättningen är att lindra lidande och att erbjuda stöd till närstående. Närstående har ofta en stor del i vården i livets slutskede och är därav viktiga att beakta. Det är av betydelse att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i livets slutskede på sjukhus för att ge sjukvårdspersonalen en ökad kunskap och förståelse för närståendes situation.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i vården vid livets slutskede inom slutenvård Metod: Studien baserades på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna analyserades med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analys.  Resultat: I resultatet av studien framkom tre huvudteman: Att gemenskap är betydelsefullt, Kommunikationen påverkar delaktigheten och Vikten av att få information. De närstående berättar om hur vårdpersonalen mötte dem med empati. Vårdpersonalen lät närstående vara delaktiga genom god kommunikation och tydlig information. De närstående kunde också uppleva att de kände sig utanför när vårdpersonalen inte fann tid för att hjälpa närstående.  Slutsats: Resultatet visade hur närstående upplever delaktighet av vården i livets slutskede inom slutenvården. Det framgick att det var av betydelse att närstående blev bemötta med empati från vårdpersonalen. När kommunikationen var fungerande och informationen var tydlig kunde de närstående uppleva delaktighet i vården. Närstående kunde också uppleva att de kände sig utanför när vårdpersonalen var stressad. En ökad förståelse för närstående kan ge ökad kunskap för sjukvårdspersonalen i framtiden.

Uppsatsen behandlar den förbudsförordning som trädde i kraft sedan covid-19 pandemin fick sitt utbrott i Sverige. Förordningnen innebar viss tolkningsproblematik för både allmänheten och myndigheter avseende deltagarbegreppet. Uppsatsen syftar till att besvara frågorna om när restriktionerna är tillämpliga och vilka som omfattas av deltagarbegreppet, samt att redovisa och analysera de skillnader som finns i tolkningen av deltagarbegreppet och de konsekvenser som kan uppstå till följd av detta.