Syftet med uppsatsen och studien var att undersöka vad språkbrukare av svenska med brytning har för upplevelser av de generella attityder mot brytning som finns i samhället. 47 andraspråkstalare av svenska svarade till en enkät med fokus i frågor kring deras upplevelser av generella attityder till brytning samt sina egna positiva eller negativa upplevelser. Även spårbrukarnas primära problem med det svenska språket efterfrågades för att undersöka ifall dessa stämde överens med de aspekter på språket som brukare av svenska önskas ha god kompetens i. Resultatet visar att graden på brytningen inte spelar någon större roll om brytningen grundar sig i ett språk med hög status och att brukare av dessa språkvarieteter får ett generellt mer positivt bemötande än brukare med grund i lågstatusspråk. Resultatet visar också att andra mindre faktorer kan påverka hur språkbrukaren blir bemött, både positivt och negativt, exempelvis ålder, kön och vistelsetid i landet. Undersökningens resultatet belyser statusproblematiken i Sveriges språkliga mångfald och hur detta påverkar språkbrukarna i landet. Sammanfattningsvis visar undersökning den tyngd som det språkliga ursprunget har när det kommer till hur en språkbrukare med brytning bemöts i samhället.

Background: When a treatment is no longer curative it becomes palliative. Nurses are responsible for alleviating suffering and meeting the needs of patients and relatives. Previous research show that patients and relatives experience positive aspects of palliative care when nurses work person-centered. Negative experiences are formed when nurses don’t meet the needs of patients and relatives. Aim: To make an overview of nurses' experiences of end-of- life care. Method: A common literature review, eight qualitative and two quantitative articles were analyzed. Results: The theme Being emotionally affected showed that the nurses were affected emotionally in different ways by caring for patients in end of life. Nurses described support from colleagues as a key component to manage the emotional impact. The theme Meeting patients and relatives showed that the key component in good palliative care is communication. The nurses identified difficulties in communicating with patients and relatives. In the theme Relate to organizations, the nurses identified shortcomings in nursing education and work environment, which affected the quality of care. Conclusions: Nurses need emotional support, pedagogical skills and additional training for optimal palliative care. / Bakgrund: När en behandling inte längre är kurativ övergår behandlingen till palliativ vård. Sjuksköterskor ansvarar för att lindra lidande samt tillgodose patienter och närståendes behov. Tidigare forskning visar att patienter och närstående i palliativ vård uppskattar när sjuksköterskor arbetar personcentrerat. Negativa erfarenheter beskrivs när sjuksköterskor inte arbetar individanpassat eller tillgodoser patienter och närståendes behov. Syfte: Att göra en översiktlig beskrivning av sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversiktdäråtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: I temat Att påverkas emotionellt framkom att sjuksköterskorna på olika sätt påverkades emotionellt av att vårda patienter i livets slutskede. Stöd från kollegor beskrev sjuksköterskorna som en viktig komponent för att hantera den emotionella påverkan. I temat Att möta patienter och närstående framkom att nyckelkomponenten i god palliativ vård är fungerande kommunikation. Sjuksköterskorna beskrev dock ibland svårigheter i kommunikationen med patienter och närstående. I temat Att förhålla sig till organisationer beskrevs brister i sjuksköterskeutbildningen och arbetsmiljön som påverkade kvalitén på vården. Slutsatser: Sjuksköterskor är i behov av emotionellt stöd, en pedagogisk kompetens samt ytterligare utbildningar för en optimal palliativ vård.

No description available.

Bakgrund: Allmän palliativ vård representerar alla nivåer av palliativ vård som inte tillhandahålls av den specialiserade palliativa vården. I mötet med patienter och närstående krävs att sjuksköterskan är närvarande, inkännande och tillmötesgående. För sjuksköterskor som arbetar med allmän palliativ vård kan det vara emotionellt påfrestande att ständigt möta svår sjukdom och död. Får inte sjuksköterskan stöd i detta arbete finns en ökad risk för negativa hälsoeffekter som stress och empatitrötthet.  Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar i den allmänna palliativa vården upplever yttre och inre stöd. Metod: En litteraturöversikt utfördes bestående av tio kvalitativa artiklar som tematiskt analyserades med stöd av Braun och Clarke (2006). Resultat: Två huvudteman framkom i resultatet: Sjuksköterskors upplevelser av yttre stöd och Sjuksköterskors upplevelser av inre stöd. Underteman var Upplevelser av stöd från arbetsgivaren, Upplevelser av kollegialt stöd, Upplevelser av socialt stöd från familj och vänner, Upplevelser av personliga stödstrategier och Upplevelser av självomsorg. Slutsats: Stöd behövs på olika sätt för de sjuksköterskor som arbetar inom allmän palliativ vård. Yttre stöd kan ges på arbetstid från arbetsgivaren, kollegor och familj och vänner. Inre stöd är det sjuksköterskan ger sig själv genom personliga stödstrategier och självomsorg.

Background: The purpose of palliative care is to relieve suffering and maintain quality of life for patients and relatives. Nurses have a responsibility in their professional practice to provide person-centered care, where patients' integrity and self-determination are preserved. Furthermore, they also have a responsibility towards the patients' relatives. The care relationship thus becomes an important tool to be able to take into account their needs and wishes in palliative care. Purpose: To create an overview of nurses' experiences of palliative care. Method: A general literature review according to Friberg (2022) have been used. Ten qualitative and two quantitative articles and one mixed-method article have been analyzed. Results: The nurses' experiences showed that education is of great importance. It is needed to create security at work and to be able to meet the patients' needs. The nurses' experience also showed that communication is an important part of palliative care, where commitment and trust are required for it to be beneficial. Supporting patients, relatives and their colleagues is essential in palliative care. Conclusion: Nurses need more training in palliative care to feel safer in their work. Better support at an organizational level and from managers is required so that the work in palliative care feels safer.

No description available.

No description available.

I denna kontrastiva studie undersöks språkliga svårigheter som förekommer hos svenska andraspråksinlärare som har bosniska som modersmål. Syftet med denna studie är att få en tydlig inblick i vilka moment som bosniska modersmålstalare upplever som svåra i svenskan och vad den underliggande orsaken till detta är. I denna studie har åtta personer deltagit. Tre deltagare är män och övriga fem är kvinnor. Deltagarnas åldersspann är mellan 42-64år. De har alla flyttat till Sverige på 90-talet. I undersökningen har deltagarna fått framställa en egenskriven text på svenska samt översatt en text från bosniska till svenska. De har inte fått använda sig av språkliga hjälpmedel under skrivningsprocessen. Utifrån resultatet framgick det att deltagarna främst hade problem medtillämpning av syntaktiska fenomen som skiljer sig från bosniskan eller inte kan relateras till bosnisk grammatik överhuvudtaget. Detta resulterade i att deltagarna tenderade att göra felaktiga språkliga överföringar från deras modersmål (L1), även kallat negativ transfer/interferens. De övriga felen som uppstod och inte var relaterade till negativ transfer/interferens kan bero på att språkinlärning är väldigt komplext och att deltagaren inte lärt sig bemästra vissa syntaktiska strukturer helt och hållet.

Esta tesina tiene como principal objetivo investigar el registro coloquial en la enseñanza de español como lengua extranjera (ELE). Más concretamente se trata de un estudio sociolingüístico que tiene como propósito analizar las variedades diatópicas. El estudio se delimita en los siguientes coloquialismos polisémicos comunes en la variedad peninsular de la región catalana: “trasto”, “caña” y “rollo”. El estudio tiene como fin investigar la frecuencia de uso y cómo se distinguen los usos en el mundo hispanohablante. Además, se pretende demostrar la importancia de la inclusión del registro y léxico coloquial en la enseñanza de ELE. El estudio sociolingüístico se basa en un método deductivo-inductivo basado en la búsqueda de corpus mediante los siguientes corpus del español: Corpus del Español del Siglo XXI (CORPES XXI) y Valencia, Español Coloquial (Val.Es.Co.) y el Diccionario histórico de la lengua española (CDH). Siguiendo los pasos de la búsqueda, el docente de ELE puede informarse sobre el léxico coloquial, sus variedades y frecuencias dependiendo del origen. El análisis se centra en analizar los resultados de las estadísticas, frecuencias, concordancias, coapariciones y variantes. También se observan en qué coapariciones aparecen los distintos usos de los coloquialismos. Además, se investigan los múltiples significados de los coloquialismos polisémicos y en qué grado existe la variación diatópica de sus usos. La discusión conecta los resultados con el currículo sueco de lenguas extranjeras (Skolverket) y propuestas de estudios previos. Los resultados obtenidos muestran gran variedad y los distintos usos de los coloquialismos en los países hispanohablantes.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där två förskollärare från södra Sverige deltagit i semistrukturerade samtalsintervjuer. Syftet är att få en inblick hur förskollärarna upplever den allmänna förskolan och 15 timmars vistelse i förskolan, hur och om de olika uppläggen förskolorna arbetar med har betydelse för barn enligt dem, med särskild hänsyn till den pedagogiska måltiden. Allmän förskola och 15 timmars vistelse kommer i denna studie nämnas som upplägg, inom dessa upplägg finns det olika strukturer som vi kommer skriva fram.Förskollärarna har innan intervjuerna samtalat med kollegor på sina förskolor, detta för att kunna bidra med svar som de är enade om, men även för att möjliggöra en vision från de andra förskollärarna samt pedagoger inom verksamheterna. Under intervjuerna gjordes ljudinspelningar som vi sedan transkriberade och analyserade. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapsteori vilket innebär att vi tolkar och för dialoger för att uppnå ny förståelse. Tolkningarna i arbetet har implikationer ur det sociokulturella perspektivet, det innebär att vi har utifrån resultatet tolkat ett sociokulturellt lärande för att sedan skapa en förståelse med stöd i sociokulturella begrepp. I resultatdelen går det att utläsa ett fokus på den pedagogiska måltiden och argument för barns rätt till den, som drevs av deltagarna. Det visa sig att förskollärarna dela starka åsikter om barns rätt till pedagogisk måltid samt hur lärorikt det är att få vara en del av den. Det kan även utläsas hur tids fördelningen under dagarna kan bidra till olika utvecklingsmöjligheter utifrån de strukturer förskolorna arbetar efter. Det framkommer även hur och när utökning av vistelsetid i förskolan äger rum och varför det vanligtvis förekommer enligt förskollärarna.