No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda visar på vikten avverksamhetsförlagd utbildning där sjuksköterskestudenter ges möjlighet att lära sig vårdapersoncentrerat och möta patienter i deras livsvärld. Med handledares stöttning kansjuksköterskestudenter på ett patientsäkert vis omsätta den teoretiska kunskapen i praktiken.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas av sjuksköterskestudenter.Metod: Allmän litteraturöversikt där åtta kvalitativa, en kvantitativ och två artiklar medmixad metod analyserades. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: delaktighetensbetydelse i vårdandet främjar lärande visade på patienters uppskattning av att bliinkluderade. Relationens betydelse i vårdandet visade på det viktiga med tid och dialog förden vårdande relationen. Engagemangets betydelse i vårdandet visade påsjuksköterskestudenters vilja att vårda. Kompetensens betydelse i vårdandet gav patienter enpositiv upplevelse när sjuksköterskestudenter visade på kunskap och tilliten minskade närkompetensen brast. Slutsats: Patienters erfarenheter av att vårdas avsjuksköterskestudenter visar på en uppskattning av sjuksköterskestudenters närvaro ochgenuina intresse. När sjuksköterskestudenter är väl förberedda, ger tid och bemöter patientermed respekt kan en vårdande relation skapas. Handledare är även en viktig del isjuksköterskestudenters lärande och ger patienter en känsla av trygghet.

No description available.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva andelen barn, ålder, mortalitet och vårdtid för respektive diagnos bland de som vårdats på intensivvårdsavdelningen på Norrlands Universitetssjukhus under perioden 150101–151231, dessutom jämföra vårdtid mellan pojkar och flickor samt könsfördelning och vårdtid mellan barn över och under 3 år. Metod: En retrospektiv registerstudie. Bakgrund: I dagsläget finns fyra intensivvårdsavdelningar specificerade på barn i Sverige, dessa avdelningar stod 2015 för 57% av alla vårdtillfällen av barn inom intensivvård. De övriga vårdtillfällena skedde på allmänna intensivvårdsavdelningar. Forskning har visat att barn som vårdas på barnintensivvårdsavdelning har signifikant lägre risk för mortalitet än de som vårdas på intensivvårdsavdelning. Resultat: Under år 2015 vårdades 94 barn på intensivvårdsavdelningen, vilket motsvarade 11,2% av det totala antalet patienter. Genomsnittsåldern var 6,9 år. Två barn avled under vårdtiden, motsvarande 1,9%. Vårdtiden varierade mellan 1 timme och 371 timmar. Den vanligaste diagnosen var neurologisk sjukdom, följt av respiratorisk svikt. Den diagnosen med längst medelvårdtid var tumörsjukdom, kortast medelvårdtid var postop full, dvs då patienter vårdades på intensivvårdsavdelningen på grund av att den postoperativa avdelningen var full. Ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickor fanns vad gäller vårdtid. En något högre andel av barnen var pojkar (54,3%). Av totalt 94 barn var 42 yngre än 3 år, 5 av dessa vårdades i >48 timmar. En signifikant skillnad sågs i vårdtid mellan barn över och under 3 år, äldre barn hade längre vårdtid. Konklusion: Resultatet visade att vårdtiden var lång hos ett antal barn, samt att en del av dessa var yngre än 3 år. Ett flertal barn i denna studie kunde därmed med fördel ha vårdats på intensivvårdsavdelning för barn.

This study investigates the evolution of the word slay on Twitter from 2006 to 2024, comparing its usage to the Corpus of Contemporary American English (COCA) and previous studies of online language change. The research identifies new meanings that have emerged during this period, such as ‘to excel’ and ‘to look good,’ evolving from the traditional meaning of ‘to kill.’ The study examines the factors that may drive language change on social media and the mechanisms by which it occurs. Additionally, it incorporates previous research on online language to provide a comprehensive understanding. The study demonstrates how online platforms can serve as catalysts for semantic change. The findings reveal a decline in the word’s traditional negative connotation and an increase in its positive connotation. This research aims to generate new hypotheses about the factors influencing semantic change on social media and to identify language trends that offer new insights, as well as other words that may have initiated or undergone a similar process.

Background: There are about 55 million people worldwide living with dementia. Dementia cause cognitive impairment that includes reduced thinking and memory ability. and psychological symptoms of dementia (BPSD) occurs in 90 percent of all dementia cases. Agitation, aggressive behaviour and depression are common examples. BPSD commonly causes an increased need of caring which leads to the need for nursing home residency. As no curative treatment exists, strategies aimed for symptom alleviation is the primary form of treatment. Aim: To create an overview of nursing interventions that alleviate BPSD for people with dementia living in nursing homes. Method: A general literature review. Result: BPSD may be alleviated by nursing interventions based in music, environment stimulation, psychosocial interactions and sensory stimulation. Nursing interventions have been proven to reduce the extent, frequency, duration and progression of BPSD. Conclusion: Several nursing interventions have been proven to alleviate suffering caused by BPSD and this essay presents the alleviation it can accomplish. Nursing interventions enables reduction of the negative impact caused by BPSD. This essay provides an insight of existing variations of relevant nursing interventions and can contribute with knowledge of its execution and effect.

Att uppnå en lyckad textbindning i sin text är en del av den anpassning som gymnasieelever förväntas klara av i sina utredande texter i den avslutande gymnasiekursen svenska 3. Syftet med uppsatsen är att belysa textbindningen i elevtexter från det nationella provet och relatera denna till betygsbedömningen. Den typen av textbindning som analyseras är satskonnektionen, vilken har analyserats dels genom att kategorisera och räkna identifierade konnektiver efter konnektivtyp och konnektivgrupp, dels genom att studera användandet av dessa i texterna med hjälp av fyra analysfrågor. Resultatet visar att elever från alla betygsgrupper hanterar och varierar konnektivbindningen på ett fungerande sätt. Skillnaderna mellan texter som fått högre respektive lägre betyg går i första hand att finna i hur skribenterna använt konnektiverna i texten, inte i vilka ord de valt. Detta visar sig inte minst i texternas självständighet i förhållande till refererade texter.

No description available.

No description available.

No description available.