Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur gymnasielärare på svenska gymnasieskolor i Västerås undervisar i olika ämnen om demokratiuppdraget som varje lärare har som uppdrag. Syftet var vidare att undersöka hur dessa gymnasielärare praktiskt tillämpar demokratiuppdraget. Detta gjorde vi genom att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna, både direkt och indirekt kring demokratiuppdraget i undervisningen? Hur arbetar lärarna för att få med inslag av deltagardemokrati i undervisningen? Hur beskrivs begreppet demokratiuppdraget av gymnasielärarna?Vi har intervjuat 10 lärare som var och en har olika ämnen och olika års erfarenheter i yrket som lärare. Den metod som vi har använt oss av är av kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund har vi använt oss av peer-reviewade forskningsartiklar och läroplanen för gymnasieskolan, där vi har behandlat bakgrunden till skolans fostransuppdrag i demokratiska värderingar och den tidigare forskningen om demokrati i skolundervisningen.  Vi har använt oss av teorierna elitdemokrati, deltagardemokrati och allmän demokrati. Dessa teorier har vi kopplat till intervjupersonernas svar. De svar vi har mottagit av intervjupersoner har visat att varje lärare har på sitt unika sätt, antingen direkt eller indirekt tagit sig an demokratiuppdraget. Majoriteten av intervjupersonerna visade inslag av den deltagardemokratiska teorin i sin praktiska tillämpning av demokratiuppdraget. Ett fåtal intervjupersoner visade på en blandning av en allmän demokratisk och elitdemokratisk syn. Vad gäller lärarnas syn på vad demokrati innebär refererade de flesta till demokratiska värdegrunderna, såsom inkludering och allas lika värde. / <p>EST</p>

No description available.

Här följer en kvalitativ tvärsnittsstudie genom metodtriangulering vilken undersöker och tar fasta på den maximalistiska demokratiteorin i läroplanen, fem läromedel och fyra intervjuer med samhällskunskapslärare. Detta sker analytiskt utifrån utgångspunkten i tre demokratiteoretiska idealtyper: Shumpeters elitdemokrati, Dahls polyarki samt Goodharts Democracy as Human Rights (DHR). Syftet är att finna vilken idealtyp som ligger närmast verkligheten i gymnasieskolan idag sedan 2011. Slutsatsen efter textanalys och intervjuer visar på en övervägande maximalistisk demokratiteori, en liberal polyarkisk demokrati som även bär inslag av deltagande i form av massdemokrati och rättighetsanspråk närliggande teorin om DHR.