<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal.</p><p>Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.</p><p>För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet. Det har uttryckts att en viljeförklaring är en ensidig manifesterad vilja som har till syfte att grundlägga, föränd-ra eller upphäva ett rättsförhållande.</p><p>Enligt mig kan avtal via elektroniska medel uppkomma främst genom tre olika model-ler. Första modellen är genom elektronisk post och chatt, där båda parterna agerar ak-tivt. Andra modellen är där ena parten agerar aktivt medan andra parten verkar genom automatiserade meddelanden, så som vid exempelvis webbutiker. Den tredje avtalsmo-dell är där båda parterna verkar genom automatiserade viljeförklaringar.</p><p>De olika modellerna innehåller olika krav av svårighet att sammankoppla den faktiska viljan med ett givet uttryck. För mig är det dock möjligt att se en viljeförklaring i samt-liga modeller. Även om kommunikation via helt automatiserade rutiner inte helt sam-manfaller med viljeförklaringsbegreppet, är förfarandet för mig så pass nära besläktat, att det ändå bör behandlas som sådant.</p><p>Efter genomförd utredning har jag kommit till den slutsatsen att avtalslagen enligt dess nuvarande utformning, fortfarande går att tillämpa på elektroniska avtal. Lagen har ett brett tillämpningsområde då den är teknikneutral och dess bakomliggande tanke om vil-jeförklaringar, är fortfarande applicerbar.</p></strong></p>

<p>International Contract Law presently offers three sets of principles: the UNIDROIT Principles of International Commercial Contracts (the UNIDROIT Principles), the Principles of European Contract Law (the PECL) and the Draft Common Frame of Reference (the DCFR). These sets of principles contain general principles which are intended to serve as model rules. The three sets of principles have been published, but they have not been adopted. The UNIDROIT Principles and the PECL are not meant to be adopted either. There are different opinions as to whether the sets of principles can be considered to be a source of legal status at all.</p><p>The sets of principles have been referred to in Swedish law. Swedish case law – in which the principle collections are mentioned – serves as guidance to when these sets can be expected to be part of Swedish law since the UNIDROIT Principles, the PECL and the DCFR <em>not</em> are regulations.</p><p>Four cases from the 21^st century have been found in which the sets of principles have been mentioned. A principle from the DCFR was applied by the Swedish Supreme Court in the case <em>NJA 2009 s. 672</em> – which was one of the four cases that were found. An analysis was made in order to identify similarities and differences as to when the UNIDROIT Principles, the PECL and the DCFR previously have been mentioned in Swedish case law.</p><p>It has been difficult to find similarities in the four cases that were found. Neither the form of contract, the contract-type, nor the presence of any international dimension in the proceedings were common denominators. One common denominator was however the Justice Council named <em>Torgny Håstad</em>. <em>Håstad</em> being one of the judges in each of the four cases – he was also one of the judges in the case <em>NJA 2009 s. 672</em>. It is particularly noteworthy since <em>Håstad</em> has been involved in the European project which resulted in the DCFR.</p><p>The absence of a clear pattern on when the principle collections are mentioned in Swedish case law shows that the legal certainty might be at risk. The legal certainty is endangered since it in present time seems to be necessary to see to which judges and referees are ruling in the case and their respective personal attitude towards the UNIDROIT Principles, the PECL and/or the DCFR.</p>

<p>Communication between parties in an important process in their relationship can be based on a contract. This communication can for exemple be composed by a handwritten contract or an electronic contract. Contract law makes no difference between these two forms. to create more favourable requirements for commencing a contract or an ongoing contract there are possibilities to use standard agreements. Therefore a contract can be based on the will of the parties or on a standard agreement.</p><p>An electronic signature shall secure that electronic transferred information has not been altered and also to identify the sender of the information. By way of encryption information in a document is guarded from unauthorized acess. Electronic signatures are produced by using encryption technology which is devided into two groups, symmetrical and asymmetrical encryption. It is possible to secure this encryption in a "smart card" which functions like a charge card. To verify a signature is just as important as using encryption to secure information. A third party can be engaged by both parties. A company or a public authority can be engaged as long as they have no interest in the intermediary information. Who this third party is can be confirmed in a certificate. This certificate can also consist of details about the sender confirming that it is the right party.</p><p>Existing legislation is available since swedish contract law is applicable on electronic contracts and signatures. Two EC-directives concerning this area are also available for the parties to apply when using electronic contracts. Both directives are acknowledging electronic contracts and signatures the same legal effect as other forms of contracts, like handwritten and oral ones. Further they do not accept national laws that are making it difficult or that are forbidding the use of electronic communication.</p>

Syfte: Syftet med detta arbete är att studera om de tre nya lagregleringarna, att allmännyttan inte längre är hyresnormerande, att de allmännyttiga bostadsföretagen högst får föra över 50% av fjolårets vinst, samt ska driva sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkat den allmänna hyresnivån och gjort att lägesfaktorn fått större inverkan på bruksvärdet, samt vilka effekter det fått på hyresbostadsmarknaden. Metod: Vi har först samlat in sekundärdata genom litteraturstudier. Sedan har vi samlat in primärdata genom kvalitativ metod i form av fem intervjuer med aktörer på hyresbostadsmarknaden. Primärdatan har vi sedan analyserats genom en kategorianalys. Resultat &amp; slutsats: Eftersom det allmännyttiga bostadsföretaget Mitthem redan innan omregleringen drivit sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkar omregleringen inte den allmänna hyresnivån. De privata fastighetsägarna har efter omregleringen hyresförhandlat före allmännyttan. Lägesfaktorn har fått en större inverkan på bruksvärdet då allmännyttan inte längre är hyresnormerande. Segregationen, rörligheten och bruksvärdessystemets funktion som besittningsskydd har till följd av den ökade hyresdifferentieringen påverkats marginellt. De höga byggkostnaderna, samt presumtionshyran, gör att ökningen av hyresintäkter i högnivåområden till följd av ökad hyresdifferentieringen inte påverkar byggandet och därmed utbudet i någon större grad. Förslag till fortsattforskning: Vi skulle gärna se att denna studie genomförs om några år, då lagregleringarna eventuellt fått större påverkan på hyresbostadsmarknaden. Uppsatsens bidrag: Detta arbete kan vara till nytta för de aktörer på hyresbostadsmarknaden, samt deras intressenter.

Sammanfattning Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal. Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma. För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet. Det har uttryckts att en viljeförklaring är en ensidig manifesterad vilja som har till syfte att grundlägga, föränd-ra eller upphäva ett rättsförhållande. Enligt mig kan avtal via elektroniska medel uppkomma främst genom tre olika model-ler. Första modellen är genom elektronisk post och chatt, där båda parterna agerar ak-tivt. Andra modellen är där ena parten agerar aktivt medan andra parten verkar genom automatiserade meddelanden, så som vid exempelvis webbutiker. Den tredje avtalsmo-dell är där båda parterna verkar genom automatiserade viljeförklaringar. De olika modellerna innehåller olika krav av svårighet att sammankoppla den faktiska viljan med ett givet uttryck. För mig är det dock möjligt att se en viljeförklaring i samt-liga modeller. Även om kommunikation via helt automatiserade rutiner inte helt sam-manfaller med viljeförklaringsbegreppet, är förfarandet för mig så pass nära besläktat, att det ändå bör behandlas som sådant. Efter genomförd utredning har jag kommit till den slutsatsen att avtalslagen enligt dess nuvarande utformning, fortfarande går att tillämpa på elektroniska avtal. Lagen har ett brett tillämpningsområde då den är teknikneutral och dess bakomliggande tanke om vil-jeförklaringar, är fortfarande applicerbar.

International Contract Law presently offers three sets of principles: the UNIDROIT Principles of International Commercial Contracts (the UNIDROIT Principles), the Principles of European Contract Law (the PECL) and the Draft Common Frame of Reference (the DCFR). These sets of principles contain general principles which are intended to serve as model rules. The three sets of principles have been published, but they have not been adopted. The UNIDROIT Principles and the PECL are not meant to be adopted either. There are different opinions as to whether the sets of principles can be considered to be a source of legal status at all. The sets of principles have been referred to in Swedish law. Swedish case law – in which the principle collections are mentioned – serves as guidance to when these sets can be expected to be part of Swedish law since the UNIDROIT Principles, the PECL and the DCFR not are regulations. Four cases from the 21st century have been found in which the sets of principles have been mentioned. A principle from the DCFR was applied by the Swedish Supreme Court in the case NJA 2009 s. 672 – which was one of the four cases that were found. An analysis was made in order to identify similarities and differences as to when the UNIDROIT Principles, the PECL and the DCFR previously have been mentioned in Swedish case law. It has been difficult to find similarities in the four cases that were found. Neither the form of contract, the contract-type, nor the presence of any international dimension in the proceedings were common denominators. One common denominator was however the Justice Council named Torgny Håstad. Håstad being one of the judges in each of the four cases – he was also one of the judges in the case NJA 2009 s. 672. It is particularly noteworthy since Håstad has been involved in the European project which resulted in the DCFR. The absence of a clear pattern on when the principle collections are mentioned in Swedish case law shows that the legal certainty might be at risk. The legal certainty is endangered since it in present time seems to be necessary to see to which judges and referees are ruling in the case and their respective personal attitude towards the UNIDROIT Principles, the PECL and/or the DCFR.

Bakgrund År 2010 avled 90 000 personer i Sverige. Cirka 80 procent bedöms ha varit i behov av palliativ vård. En allmän palliativ vård, dvs vård som kan ges av personal med grundläggande kunskap och kompetens inom palliativ vård, ska kunna bedrivas på alla vårdenheter oavsett om patienten befinner sig på en akutvårdsavdelning eller på ett kommunalt boende. På en allmän vårdavdelning är för det mesta vården fokuserad på att bota och att ta beslut om att vården övergår till att vara palliativ är ofta komplext. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att möta patienter som befinner sig i ett palliativt skede på en allmän vårdavdelning. Metod En systematisk litteraturstudie med 13 artiklar, varav tre med kvantitativ ansats och tio med kvalitativ ansats genomfördes. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Fyra kategorier identifierades. Dessa var sjuksköterskans profession, teamet, mötet med den döende patienten samt kompetens. Utifrån dessa kategorier skapades elva underkategorier. Slutsats Att vårda patienter som befinner sig i ett palliativt skede kan vara givande men också en svår uppgift för sjuksköterskan. Tillgängliga resurser är mycket bristfälliga, men sjuksköterskan strävar efter att ge bästa möjliga vård efter de förutsättningar hon har.

No description available.

Funksjonelle morfologije haastadihks munnjien orreme mubpiengïelen soptsestæjjine. Lohkehtæjjine leam vueptiestamme learohkh aaj seamma haestemh vuesehteminie gosse funksjonelle morfologijem lierieh jïh utnieh. Daennie mastereksamenetjaalegisnie gihtjem mejtie Bottleneckhypotese, Slabakova:n (2016) mietie, daejtie haestiemidie vaestede mubpiengïelen lohkehtimmesne, gosse saemien veljie morfologije mohte daaroen goh voestesgïele. Daennie tjaalegisnie sïjhtem vuartasjidh guktie mubpiengïelen soptsestæjjah objeektem mïerhkesjieh jïh guktie verbaalem subjeekten mietie sojjehtieh. Bottleneckhypotese gihtjie mah aelhkie mubpiengïelen lohkehtimmesne jïh mah geerve. Dan gaavhtan gihtjem mejtie aelhkemes subjeekte-verbaale kongruensem darjodh jallh objeektem mïerhkesjidh. Manne goerehtimmiem dorjeme, guktie pryövem vaastoeh dïsse åadtjodh. Manne mubpiengïelen soptsestæjjah nöörjen jïh sveerjen raedtesne gihtjeme. Dej illeldahkh leah referansedåehkien illeldahki vööste viertiestamme. Referansedåehkesne feadtagïelen soptsestæjjah, gïeh aaj aerpiegïelen soptsestæjjah. Dan gaavhtan vaenie åarjelsaemien soptsestæjjah jïh vaenie åarjelsaemien learohkh skuvline, dle vaenie goerehtimmielïhtsegh aaj sjïdti mov goerehtæmman. Læjhkan goerehtimmien illeldahkh Bottleneckhypotesem dåarjelieh. Stuerebh haestemh lohkehtimmesne jijhtieh gusnie voestesgïele jïh mubpiengïele joekehtedtieh duhtie mubpeste. Vaenebh haestemh jijhtieh gosse vaenie joekehtassh gïeli gaskem. Slabakova (2016) jeahta dle vihkeles dejtie haestiemidie mubpiengïelen lohkehtimmesne gaavnedh, jïh Slabakova juvnehte mijjieh tjiehtebe dej haestemigujmie skuvlesne barkedh jeanatjommes tïjjen. Goerehtimmiedåehkiej gaskemedtien illeldahkh vuesiehtieh haastadihks objeektem mïerhkesjidh, destie ij gååvnesh daaroengïelesne. Ij badth goerehtimmiedåehkide haastadihks nominatijvem utnedh, dan gaavhtan mahte seammalaakan gåabpaginie gïeline nominatijvem utnedh. Ij leah seamma kreajnas mejtie aelhkebe verbh subjeekti mietie sojjehtidh goh objeekth mïerhkesjidh, jalhts nemhtie aaj muvhtene våajnoes. Montrul (2016) aaj dam illeldahkem dåarjele gosse aerpiegïelen veljie morfologije jïh mubpiengïelen, goh jienebelåhkoegïele, dle vaenie funksjonelle morfologije. Montrul aerpiegïelen soptsestæjjaj haestemh iktedamme, jïh jeahta dle geervebe dam nominaale morfologijem haalvedh enn verbaale morfologijem. Daate goerehtimmie vuesehte referansedåehkie, åarjelsaemien aerpiegïelen soptsestæjjajgujmie, ij badth seamma illeldahkh vuesiehtieh goh jeatjah 5 aerpiegïelen soptsestæjjah veartanisnie. Daan goerehtimmien referansedåehkien illeldahkh feadtagïelen daltesisnie. Daate murreds, kaanna dan åvteste saemien gïele båatsose veadtaldihkie jïh båatsoe vihkeles mijjen jieliemisnie jïh kultuvresne. Men im leah daan bïjre goerehtamme. / Funksjonell morfologi har vært en utfordring for meg som andrespråkstaler, og som lærer så ser jeg at elevene har utfordringer når funksjonell morfologi skal læres og brukes. I denne mastereksamensoppgaven spør jeg om Flaskehalshypotesen, presentert av Slabakova (2016), kan gi oss svar på disse utfordringene i andrespråksopplæringen, når sørsamisk har rik funksjonell morfologi i motsetning til førstespråket norsk. Jeg har avgrenset oppgaven til markering av direkte objekt, og samsvarsbøyning mellom subjekt og verbal i sørsamisk. Da Flaskehalshypotesen spør om hva som er vanskelig i andrespråksopplæringen og hva som er lett, så har jeg valgt markering av direkte objekt og samsvarsbøyning, for å se om dette er like utfordrende eller om noe er enklere enn det andre. For å få svar på dette så har jeg gjort en undersøkelse blant andrespråkstalere av sørsamisk både på norsk og svensk side. Deres resultater er målt mot en referansegruppe av morsmålstalere, som per definisjon også er arvspråkstalere. Da det er få sørsamiske talere og få sørsamiske elever i skolen, så blir utvalget lite. Men likevel gir undersøkelsens resultater støtte til Flaskehalshypotesen. Der førstespråket og andrespråket skiller seg ad, så oppstår det større utfordringer i språkopplæringen. Det skaper lite eller mindre utfordringer for elevene der språkene skiller seg lite. Slabakova (2016) er opptatt av å finne utfordringene i andrespråksopplæringen, og hun gir en klar anbefaling om at det er her vi må bruke størsteparten av tiden i klasserommet. Ut i fra gruppenes gjennomsnittlige resultater så er det liten tvil om at markering av direkte objekt er blant de større utfordringene i andrespråksopplæringen, i motsetning til bruk av nominativ hvor norsk og samisk ikke skiller seg nevneverdig fra hverandre. Om markering av objektskasus er vanskeligere enn samsvarsbøyning mellom subjekt og verbal er ikke like entydig, selv om det langt på vei viser det i denne undersøkelsen. Dette funnet støttes av Montrul (2016), som har sammenfattet arvspråkstalernes utfordringer med å produsere arvspråkets morfologi når arvspråket har rik morfologi, og andrespråket, som er majoritetsspråket, har lite funksjonell morfologi. Hun påpeker at det er vanskeligere å få den nominale morfologien på plass enn den verbale morfologien. Denne undersøkelsen viser at referansegruppen med de sørsamiske arvspråkstalerne ikke oppviser samme resultater som arvspråkstalere generelt sett. De ligger på nivå med innfødte talere. Dette er interessant, og en viktig faktor kan være at sørsamisk språk har stått sterkt i båatsoeh/reindriften, en viktig del av vår livsform og kultur. Men det ligger utenfor denne oppgaven å gi svar på det.

No description available.