No description available.

No description available.

Background: Pressure ulcers occur because an area of the body is being overloaded. It is divided into different degrees and often develops with other medical conditions. Previous research indicates that it can negatively affect patient’s independence and self-confidence. It is stressful for the caregiver and a suffering can emerge within the care. Aim: The aim was to create an overview of nursing measures for pressure ulcers in elderly people in health care. Methods: A common literature review where eleven qualitative, quantitative and mixed articles were analyzed. Results: In the theme of pressure relief measures, it turned out that static air mattresses, changing position and skin inspecting were characteristic nursing measures. In the theme of self-care measures, it emerged that through special measures, patients’ selfcare capacity could be strengthened. The theme of nurse’s prior knowledge and treatment measures addresses the importance of prior knowledge as it can make questionnaires more efficient. The theme of teamwork’s impact on measures showed how the work environment can contribute to measures in different ways and the importance of good communication is emphasized. Conclusion: Individualized pressure relief nursing measures and a goal-oriented staff is considered paramount. / Bakgrund: Trycksår uppkommer till följd av att ett område blir överbelastat. Trycksåret delas in i olika grader och utvecklas ofta i samband med andra medicinska tillstånd. Tidigare forskning visar att det kan påverka patienters självständighet och självförtroende negativt. Det kan verka påfrestande för vårdgivare och det kan uppkomma ett lidande i relation till vården. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder vid trycksår hos äldre personer inom vård och omsorg. Metod: En allmän litteraturöversikt där elva kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar analyserats. Resultat: I temat tryckavlastande åtgärder visade det sig att statiska luftmadrasser, lägesändring och hudinspektion var utmärkande omvårdnadsåtgärder. I temat egenvårdsåtgärder framkom att genom särskilda åtgärder kunde patienters egenvårdskapacitet stärkas. Temat sjuksköterskors förkunskaper samt behandlande åtgärder tog upp vikten av förkunskaper då det kan effektivisera användningen av frågeformulär. Temat teamarbetets påverkan på åtgärder visade hur arbetsmiljön kan bidra till åtgärder och vikten av en god kommunikation betonas. Slutsats: Individualiserade, tryckavlastande åtgärder och en målinriktad vårdpersonal är av vikt.

Background: Patient participation aims to make the patients feel safe and able to participate in their own care. Information and care relationships help to promote patient participation. When patients do not feel seen and do not have the opportunity for self- determination and participation from the nurses, the patients may lack trust and feel that their dignity and integrity are violated. Family members, relatives and close friends can also be a contributing factor to patientparticipation. Aim: The aim is to review the nurse's experiences of the patient's participation in nursing care. Method: A general literature review based on Friberg has been used, where seven qualitative and three quantitative articles have been analyzed.Results: According to nurses' experiences, Information, care relationships, responsibilities and nurses self-confidence had a significant part in the patientparticipation. Limitations have been further described which have made it difficult for nurses to practice patient participation. Conclusion: Nurses consider patientparticipation as an advantage for care. Information, care relationships, responsibilities and nurses’ self-confidence are important components for nurses to be able to apply patientparticipation.

Background: Previous research highlights the perspectives and experiences of nurses and relatives on the importance of the health facility environment for patient recovery. Nurses perceive noise as a disturbance to patients' rest, which can negatively impact their recovery. Relatives believe that the design of the health facility environment is a crucial factor in patients' recovery process. Aim: To describe how the physical and psychosocial care environment affects patients' recovery in a care department in a hospital environment. Method: The thesis is based on Friberg's description of a general literature review, where eleven nursing articles were analyzed, of which nine had a qualitative approach, one had a mixed approach, and one had a quantitative approach. Results: The health facility environment could promote or prevent patient recovery depending on its design. The article analysis revealed two main themes: factors in the health facility environment that prevent recovery and those that promote it. Patients perceived that the factors in the care environment that affected their recovery were noise, communication, single-bed rooms, a home-like environment, and privacy and autonomy. Conclusion: The patients’ perspective described clarifies how recovery is affected by both psychosocial and physical aspects of the health facility environment. Individuals perceive the environment differently, which is essential for nurses to consider in promoting patient recovery.

No description available.

Uppsatsen har utrett vilka författningar som reglerar allmänna handlingar samt hur en framställning att ta del av allmänna handlingar ska hanteras av myndigheter. Syftet med uppsatsen har varit att utreda vad som utgör allmänna handlingar och på vilket sätt myndigheter bör agera för att klara av den vidsträckta innebörden av handlingsoffentligheten. Detta har skett genom rättsdogmatisk metod där ärenden hos JO har tillskrivits särskild tyngd i egenskap att utöva tillsyn över förvaltningsmyndigheterna. Uppsatsen har påvisat åtminstone tre nyckelfaktorer för att kunna efterleva lagkraven och hantera en stor mängd framställningar. Dessa är myndigheternas interna organisering, anpassning av myndigheternas bemanning efter den stundande efterfrågan med hjälp av proaktivt arbete och myndighetens krav på kommunikation med den som gjort handlingsframställan. Ett potentiellt sätt att hantera frekvent återkommande framställningar från en och samma individ har redovisats i analysen.

Bakgrund: Postpartum psykos (PPP) drabbar 1–2 kvinnor av 1000. Sjukdomen har ett mycket snabbt förlopp och kan ge symtom som hallucinationer, vanföreställningar och paranoia. Att se varningssignalerna och tidigt sätta in behandling är av stor vikt då en obehandlad PPP kan leda till förödande konsekvenser för både den drabbade kvinnan, barnet och övriga anhöriga.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av postpartumpsykos Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt valdes som metod där 12 vetenskapliga artiklar från år 2011–2023 hämtades från Cinahl, PubMed samt PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades, resultaten från artiklarna analyserades och sammanställdes. Analysen gjordes med Fribergs femstegsanalys Resultat: I analysen identifierades tre kategorier: Känslan av att något är fel, Upplevelser av de obehagliga och skrämmande symtomen, Känslor och tankar om vägen tillbaka. I Känsla av att något är fel finns beskrivningar av upplevelserna av de första symtomen. I Upplevelser av de obehagliga och skrämmande symtomen ligger upplevelser som är obehagliga och upprörande, tankar om att skada barnet eller sig själv. Känslor och tankar om vägen tillbaka har upplevelser om vägen ur en PPP. Slutsats(er): Sjuksköterskan behöver kunskap om de första symtomen och vågar ställa frågor till gravida eller nyblivna mammor för att minska risken för en fullt utvecklad PPP.

Bakgrund: Sjukdomen demens begränsar personer som är drabbade att uppleva en god måltid, detta beror på de nedsatta kognitiva funktionerna och ambivalensen i deras humör. Tidigare forskning visar att fysisk miljö, musikterapi och vårdarens utbildningsnivå spelar en viktig roll i vårdandet av personer med demenssjukdomar, därför är det viktig att vårdaren kan hjälpa personerna som har utvecklat ätsvårigheter. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns påverkan på matintaget hos personer med demenssjukdomar. Metod: En allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med en kvantitativ och kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Måltidssituation hos personer med demenssjukdom var komplex och påverkades av olika aspekter. Dessa aspekter identifierades och kategoriserades i fyra olika teman: bakgrundsljud, fysisk miljö, psykisk miljö samt mat och dess egenskaper, och de påverkade måltidsmiljön både positivt och negativt hos personer med demenssjukdomar. Slutsats: Miljöfaktorer såsom personanpassad musik, en hemlikmiljö, färgat porslin och smakrik mat som var utseendemässigt tilltalande kunde påverka matintaget positivt. Utöver det måste vårdarna även ta hänsyn till sociala interaktioner, personens dagsform och humör, då dessa faktorer påverkar matintaget hos personer med demenssjukdomar.

Bakgrund: I dagens samhälle lever många människor med demenssjukdom och varje år insjuknar cirka 25 000 personer. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för kognitiv svikt, där alla processer i hjärnan som rör upplevelser och tänkande påverkas. Att insjukna i demenssjukdom förändrar dramatiskt personers livssituation, därför kan hemmet vara en viktig plats som inger förtrogenhet för personer med demenssjukdom. När närstående med demenssjukdom bor kvar i hemmet faller ofta rollen som vårdare på anhöriga. Vårdpersonal uppmärksammar att anhörigvårdare behöver stöttas då närstående och anhörigvårdare är sammankopplade. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter hos anhörigvårdare till närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman: Att ta över ansvaret för en annan människa, Att göra personliga uppoffringar, Att hantera förändringar hos närstående och Att ha ett behov av stöd. Slutsats: Stödet anhörigvårdare erhöll var otillräckligt för att bibehålla och främja hälsa. Genom att erbjuda tillräckligt stöd kan anhörigvårdare avlastas och hälsa främjas. Detta stöd kan på så sätt förbättra livskvaliteten för närstående då anhörigvårdares hälsa påverkar förmågan att tillhandahålla adekvat vård.