No description available.

No description available.

Under vår praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begäran att få ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmärksammade då problemet att myndigheter inte har någon skyldighet att lämna ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och ständigt utvecklas och att det därför kan tänkas bli mer och mer vanligt att myndigheter får in förfrågningar om att få ut en allmän offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar på om myndigheter bör ha en skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsättningar har rätt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har också som delsyfte att kort undersöka om utlämning av allmänna handlingar i elektronisk form faktiskt sker. Framställningen bygger på den traditionella rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att med hjälp av allmänna rättskällor systematisera och fastställa gällande rätt. Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ändå ska anses ha en skyldighet att lämnat ut allmänna handlingar i elektronisk form om den sökande begär det. Bland annat skyndsamhetskravet som stadgas i 2 kap. 12 TF motiverar en sådan skyldighet. I 2 kap. 13 TF stadgas emellertid att en sökande enbart har rätt att få ta del av en handling i utskrift, vilket innebär att någon skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form inte föreligger. Vi har i uppsatsen gjort en undersökning mellan fem olika myndigheter och det harvisat sig att det förekommer elektroniskt utlämnade av allmänna handlingar. Utredningen visade dock att en myndighet inte lämnade ut i annan form är utskrift.  Detta kan tänkas eftersätta förutsebarheten, då den enskilde inte kan förutse hur en begäran om att få ta del av allmän handling i elektronisk form kommer behandlas. Detta skulle kunna påvisa ett behov av reglering på området, så att alla myndigheter jobbar enhetligt.    Uppsatsen belyser behovet av att skapa en mer förutsebar och rättssäker hantering av allmänna handlingar i elektronisk form. Vår mening är att det finns ett behov av en lagändring som stadgar att de handlingar som kan lämnas i utskrift också bör kunna lämnas ut i elektronisk form. Risken för att uppgifter ska behandlas eller bearbetas på felaktiga sätt kan inte längre ligga till grund för varför handlingar inte ges ut elektroniskt, då merparten människor idag har tillgång till exempelvis scanner. Vi anser därför att en skyldighet att göra en lämplighetsprövning bör föreligga.   Ett annat problem är att det inte finns tydliga regler som medger uttag av avgift för handlingar som lämnas ut i elektronisk form. Detta är nödvändigt att se över både för att underlätta för myndigheterna, men också för att öka rättssäkerheten. Att få en allmän handling i elektronisk form via e-post borde inte vara något problem så länge en handling är offentlig och redan finns lagrad i elektronisk form. Det finns flera länder som redan idag har en skyldighet att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form. Ett exempel är Finland, som lämnar ut handlingar i elektronisk form förutsatt att handlingen finns i sådan form. I Nederländerna har myndigheterna skyldighet att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form om sökande begär det, oavsett om handlingen finns i sådan form.

No description available.

Teodor Holmberg was a Swedish author, political opinion-shaper and political debater who were active during the late 19th century and the early 20th century. The Swedish political party Sweden Democrats emphasizes Holmberg as an important ideological source of inspi­ration in their policy program. In a few books and articles, Holmberg is presented as one of the few conservative debaters who were a supporter of democracy and who advocated the introduction of universal suffrage for both men and women during the Swedish democratiza­tion process in the early 1900s. In articles and previous research, there are conflicting opin­ions about Holmberg’s ideological approach to democracy, universal suffrage and parliamentarianism. The aim of this thesis is to analyze Holmberg’s ideological approach to the universal suffrage, parliamentarianism and conception of democracy during the Swedish de­mo­crat­ization process 1906-1925. The result show that Holmberg advocated the intro­duction of universal suffrage for both men and women during the democratization process, and also had a positive attitude towards citizens participation in the governance of the nation. Holm­berg’s ideological position is influenced by both a nationalist idea of the rights and free­doms of national citizenship, and a traditionalist conservative view of the popular self-govern­ment as a Swedish governmental tradition. Holmberg’s conception of democracy is also based on both a nationalist and a pragmatic conservative view, and means that all citizen and social classes have the same right to participate in the governance of the nation. Holmberg’s view on governance can be described as a popular self-government in which all the people in the na­tion are striving together to cater for the nation’s welfare and interests. Holmberg’s conception of democracy implies a resistance to the majority principle and parliamentarianism. Holmberg’s advocacy of universal suffrage and positive view of the citizens’ political partici­pation is very radical and different compared to the dominant view within the Swedish right wing. In contrast, Holmberg’s opposition to parliamentarianism and strong defence of the Swedish king’s political power is consistent with the dominant view within the Swedish right wing.

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p>Uppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjänstsföretag som etablerat sig på marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen är konsumtion, individualisering och allmän välfärd. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där informanterna har gett oss en berättelse hur de som anställda eller som chefer för hemtjänst upplever sitt arbete och kundvalet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur den privata hemtjänsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig på marknaden. Genom att till viss del också undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förståelse över hur denna påverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta närmare på hur man konkurerar med varandra i människovårdande organisationer.</p><p>Litteratur som används är Baumans teorier kring välfärdsstaten och konsumtion. Vidare använder vi oss av Becks teorier om risksamhället och individualisering.</p>

Abstrakt Uppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjänstsföretag som etablerat sig på marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen är konsumtion, individualisering och allmän välfärd. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där informanterna har gett oss en berättelse hur de som anställda eller som chefer för hemtjänst upplever sitt arbete och kundvalet. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur den privata hemtjänsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig på marknaden. Genom att till viss del också undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förståelse över hur denna påverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta närmare på hur man konkurerar med varandra i människovårdande organisationer. Litteratur som används är Baumans teorier kring välfärdsstaten och konsumtion. Vidare använder vi oss av Becks teorier om risksamhället och individualisering.

Kontraheringsplikt är ett undantag från grundprincipen om avtalsfrihet och innebär att en part kan kräva att få ett avtal till stånd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja härom. Den innebär också att part kan kräva förnyelse eller fortsättning av ett avtalsförhållande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebär att villkor som tillämpas på andra kunder ska gälla. Fjärrvärmemarknaden uppvisar likheter med andra områden där det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjärrvärme. Uppsatsens syfte är därmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsättningar för att införa kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden. Uppsatsen ger en allmän beskrivning av avtalsfriheten och dess begränsningar för att sedan smalna av i en av dessa begränsningar, kontraheringsplikten. Olika områden där det föreligger kontraheringsplikt har använts för att systematisera de juridiska förutsättningar som krävs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga. Dessa juridiska förutsättningar har sedan jämförts med fjärrvärmemarknaden och på ett objektivt sätt har det kunnat fastställas att det finns juridiska förutsättningar för att införa kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden både vad gäller kontraheringsplikt för tredje parts tillträde till fjärrvärmeledning och kontraheringsplikt för kundens rätt till avtal om fjärrvärme.

No description available.

No description available.