This master's thesis is a sketch grammar of the Austronesian North Tanna language of Vanuatu. The analysis is based on translations of a North Tanna and English version of the New Testament. This work is also an evaluation and experiment of using Bible translation as a primary source for investigating the grammatical features of a language. The result is an overview of the basic areas of the grammar of North Tanna, such as over all morphology with certain focus on verbal affixation, and some general observations on syntactical features such as valency, clause linking and subordination. There is no phonological analysis since the used data is in written form. The sketch is a base which can be used for further research to either study more of the grammar of North Tanna, or to do comparative work to other languages.

I denna undersökning analyseras hur artighetsstrategier och ansiktshot realiseras med Brown & Levinsons artighetsteori som grund. Materialet består av sextio skriftliga klagomål som Stockholms stads trafikkontor tagit emot mellan åren 1977 och 2017. De har skickats in via brev, mejl, mobilapplikationen Tyck till samt Stockholms stads webbplats. Syftet är att se vilka strategier som används för att uttrycka ansiktshot, men också för att kringgå dem. Resultatet visar att det förekommit olika tendenser vad gäller hur skribenterna uttrycker både artighetsstrategier och ansiktshot. Det tidiga materialet präglas av fler modala verb som signalerar lägre förpliktelse samt passiva verb och nominaliseringar för att utelämna mottagaren. Över tid ökar förekomsten av kritik och fler skribenter både ifrågasätter och nedvärderar trafikkontorets arbete. Mot slutet av mätperioden blir meddelandena dock opersonligare med färre aktörer och värderingar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur översättningen av titlar på utländska biofilmer i Sverige har utvecklats mellan 1985 och 2015, samt att hitta förklaringar till den utveckling som visas i resultaten. Materialet består av samtliga utländska filmer som visats på svenska biografer under åren 1985, 1995, 2005 och 2015 – totalt 868 originaltitlar och deras svenska motsvarigheter. Titlarna har klassificerats utifrån tre översättningsstrategier: (1) kopiering, (2) direktöversättning och (3) fri översättning. Som komplement har fem intervjuer med personer på svenska distributionsbolag genomförts, då det är de som väljer svensk titel. Resultaten visar bland annat en trend där kopiering har ökat allt mer samtidigt som de andra två strategierna har minskat sedan 1980-talet, samt att andelen engelska originaltitlar varken har ökat eller minskat sedan 1985. Uppsatsens slutsats är att tillvägagångssätt för val av översättningsstrategi varierar mellan olika distributionsbolag, men påverkas oftast av både titelns originalspråk och filmens målgrupp. / The aim of this paper is to examine how translation of foreign film titles in Sweden has evolved between 1985 and 2015, and explain the development apparent in the results. The material consists of all foreign cinematic releases from the years 1985, 1995, 2005 and 2015; a total of 868 original titles and their Swedish counterparts. The titles have been classified as falling into one of three translation strategies: (1) replication, (2) direct translation, and (3) free translation. To complement the study, five interviews with representatives from Swedish distribution companies have been conducted, as Swedish titles are chosen by them. The results show a trend where replication has increased while the other two strategies have decreased since the 1980s, and that the proportion of English original titles has remained constant since 1985. The conclusion of the paper is that the approach to choosing translation strategy varies across different distribution companies, but is generally affected by both the source language of the titles and the target audience of the movie.

Bakgrund: I Sverige, och även globalt, ökar andelen äldre av befolkningen. Medellivslängden i Sverige var 84 år för kvinnor och 80 år för män 2016. Att bli äldre kan innebära både möjligheter och begränsningar. Ålderdom kan innebära ohälsa och funktionsnedsättning med behov att anpassa sig till nya förutsättningar då kroppens funktioner inte längre kan tas för givna. Problem: Forskning om äldre på äldreboenden visar att brister på resurser i form av personal, lämpliga lokaler och utomhusmiljö förekommer. Många anhöriga menar att deras närstående blir isolerade när de inte kan aktivera sig eller komma ut, vilket leder till sämre livskvalitet. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av aktiviteters påverkan för patienter på äldreboende. Metod: Allmän litteraturöversikt genomfördes och i analysen användes sex artiklar med kvantitativ och fyra artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Sociala interaktioner hade påverkan på livskvalitet för patienterna och genom fysisk aktivitet hade patienterna möjlighet att påverka sin livssituation och förväntningarna på aktiviteten. Patienternas rörlighet ökade och mentala hälsa förbättrades efter träningsprogram. Slutsats: I resultatet framkom aktiviteternas påverkan på patienterna genom samhörighet, möjlighet att lära känna nya människor och att dela glädje och intresse med andra vilket påverkade patienternas livskvalitet.

Bakgrund: I sjuksköterskeprofessionen är empati en viktig del av kompetensbeskrivningen. Compassion fatigue (CF) är ett begrepp som myntades på 1990-talet och beskriver erfarenheter av otillräcklighet och hjälplöshet inom vårdande yrken, däribland hos sjuksköterskor. Problem: Arbetsförhållanden med akuta och kritiska vårdsituationer innebär en ständig exponering av lidande, stress och död. Sjuksköterskor kan vid tillfälle ha hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket kan utgöra en risk att sjuksköterskan inte får tid för reflektion och bearbetning. Med ökad kunskap och förståelse kan förhoppningsvis ett förebyggande och hälsofrämjande arbete ske. Syfte: Syftet var att göra en litteraturöversikt över sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue. Metod: Allmän litteraturöversikt med fem kvantitativa artiklar, tre med kvalitativ ansats och två artiklar med mixed-methods. Resultat: Sjuksköterskor som vårdar kritiskt sjuka patienter riskerade att utveckla CF. Tidsbrist och bristfälligt stöd från ledningen på arbetsplatsen hade också en inverkan i utvecklandet av CF. Hanteringsstrategier som mindfulness och reflektion ansågs vara verktyg för att hantera CF och förebyggande åtgärder kunde vara goda mat-och sömnvanor samt förmågan att skilja arbete från privatliv. Slutsatser: CF är förekommande hos sjuksköterskor inom vårdande yrken men det är ett obekant begrepp. Kunskap om CF kan leda till tidigare upptäckt eller förebyggande av CF hos sjuksköterskor. / -

No description available.

No description available.

Ulmie goerehtimmine goerehtidh mejtie soptsestæjjah, mah åarjelsaemiengïelem mubpine gïeline utnieh, raajesh nulle objeektine jååhkesjieh, jallh dah voestesgïeleste tsavtseme jïh eah raajesh nulle objeektine jååhkesjh. Soptsestæjjah aalterisnie 18 jïh 56 jaepieh meatan goerehtimmesne orreme, jïh referaansedåehkesne soptsestæjjah mah joekoen væjkele åarjelsaemien gïelesne. Goerehtimmie vuesehte voestesgïelen soptsestæjjah daejrieh guktie dah maehtieh nulle objeektem nuhtjedh. Men dah mah åarjelsaemien gïelem mubpine gïeline utnieh moenedieh guktie maahta nulle objeekth nuhtjedh mij vuesehte dah voestes gïeleste tsavtseme. / Målet med denne studien er å undersøke om testgruppen som har samisk som andrespråk aksepterer setninger med null objekt, eller om de er påvirket av transfereffekten av førstespråket og ikke tillater setninger med null objekt. Undersøkelsen er gjennomført på personer mellom 18 og 56 år, og referansegruppen består av talere med god kompetanse i sørsamisk. Undersøkelsen viser at de som har språket som førstespråk har god kunnskap om hvordan null objekt brukes. De som samisk som andrespråk gjetter i bruken av null objekt noe som viser at de er påvirket av sitt førstespråk.

Ulmie goerehtimmine goerehtidh mejtie soptsestæjjah, mah åarjelsaemiengïelem mubpine gïeline utnieh, raajesh nulle objeektine jååhkesjieh, jallh dah voestesgïeleste tsavtseme jïh eah raajesh nulle objeektine jååhkesjh. Soptsestæjjah aalterisnie 18 jïh 56 jaepieh meatan goerehtimmesne orreme, jïh referaansedåehkesne soptsestæjjah mah joekoen væjkele åarjelsaemien gïelesne. Goerehtimmie vuesehte voestesgïelen soptsestæjjah daejrieh guktie dah maehtieh nulle objeektem nuhtjedh. Men dah mah åarjelsaemien gïelem mubpine gïeline utnieh moenedieh guktie maahta nulle objeekth nuhtjedh mij vuesehte dah voestes gïeleste tsavtseme. / Målet med denne studien er å undersøke om testgruppen som har samisk som andrespråk aksepterer setninger med null objekt, eller om de er påvirket av transfereffekten av førstespråket og ikke tillater setninger med null objekt. Undersøkelsen er gjennomført på personer mellom 18 og 56 år, og referansegruppen består av talere med god kompetanse i sørsamisk. Undersøkelsen viser at de som har språket som førstespråk har god kunnskap om hvordan null objekt brukes. De som samisk som andrespråk gjetter i bruken av null objekt noe som viser at de er påvirket av sitt førstespråk.

Bakgrund: Allt fler patienter på äldreboende lever längre på och har kvar sina egna tänder. Ifall en god munvård inte upprätthålls kan sjukdomar i munhålan uppstå, detta kan skapa lidande till patienter vilket påverkar deras livskvalitet och välbefinnande. Vårdpersonal har ansvar att förebygga, åtgärda och förhindra att sjukdomar uppstår i munhålan. Problem: Munvård till patienter på äldreboende uppfattas vara en bristande vårdaktivitet, detta genererar i uppkomst av följdsjukdomar och andra konsekvenser till patienter. Syfte: Syftet är att göra en översikt över omvårdnaden av munhälsan hos patienter på äldreboende. Metod: En allmän litteraturöversikt med fyra artiklar med kvalitativ metod, fyra med kvantitativ metod och två med mixad metod. Resultat: Anledningar som påverkade vårdpersonal att utföra munvård var utbildning och kunskap, attityder och arbetsförutsättningar. Regelbundna utbildningar ökade vårdpersonals kunskap och förståelse kring vikten av munvård. Den ökade kunskapen och förståelsen ledde till bättre attityder, de förändrade attityderna och förståelsen ledde till att munvård blev utfört även fast vårdpersonal ansåg att deras tid inte räckte till. Slutsats: De funna anledningarna vilka framkommit kan bidra till att patienter på äldreboende får ett ökat välbefinnande och vårdpersonals självkänsla kan bli bättre kring utförandet av munvård.