<p>Frikyrkorörelsen i Sverige hade sina rötter i pietismen som ursprungligen kom från Tyskland. Pietismen präglade frikyrkorörelsens synsätt på bildbruket inom kyrkan. Från 1800-talets mitt och framåt värderade frikyrkan äkthet och sanning i bilder som på något sätt skulle användas i frikyrkans arbete. I min underökning av frikyrkolokaler kring Värnamo och Sävsjö finns ett flertal bilder av Ada Stark-Ahlberg. Ada Stark-Ahlberg befann sig mitt i den frikyrkliga kontexten dels som troende men även gift med en pastor i missionskyrkan. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Ahlbergs bilder fungerade i förhållande till den rådande synen på bilder som frikyrkan hade mellan 1900-1940. Jag har studerat frikyrkans framväxt och på vilket sätt Evangeliska fosterlandsstiftelsen bidrog till den syn på bildbruk som rådde i frikyrkan då Ahlberg var verksam. Jag har även diskuterat huruvida man kan kalla henne för konstnär eller inte. Jag har tittat närmare på hennes tekniska kunskaper och den frikyrkliga kontext hon befann sig i. Jag upplever Ahlbergs bilder som en omedveten strävan mot naivism. Troligtvis hade hon för avsikt att framställa sina bilder på ett naturalistiskt vis såsom de förlagor hon använde sig av, dock räckte inte hennes tekniska kunskaper inom färg, anatomi m.m. till. Ändå anser jag att hon kan benämnas som konstnär. Ada Stark-Ahlbergs liv och hennes konstnärskap har både fascinerat men också inspirerat mig under arbetets gång. Hon var en ovanligt stark och mycket modern kvinna för sin tid. Hon brann för sitt måleri men också för att hennes barn skulle få så bra utbildning som möjligt särskilt då flickorna. Trots sina många bilder till både frikyrkor och privatpersoner är hon nästan okänd av en senare generationer, vilket gjort mitt arbete mer spännande, att lyfta fram hennes bilder som nu nästan är bortglömda.</p>

Frikyrkorörelsen i Sverige hade sina rötter i pietismen som ursprungligen kom från Tyskland. Pietismen präglade frikyrkorörelsens synsätt på bildbruket inom kyrkan. Från 1800-talets mitt och framåt värderade frikyrkan äkthet och sanning i bilder som på något sätt skulle användas i frikyrkans arbete. I min underökning av frikyrkolokaler kring Värnamo och Sävsjö finns ett flertal bilder av Ada Stark-Ahlberg. Ada Stark-Ahlberg befann sig mitt i den frikyrkliga kontexten dels som troende men även gift med en pastor i missionskyrkan. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Ahlbergs bilder fungerade i förhållande till den rådande synen på bilder som frikyrkan hade mellan 1900-1940. Jag har studerat frikyrkans framväxt och på vilket sätt Evangeliska fosterlandsstiftelsen bidrog till den syn på bildbruk som rådde i frikyrkan då Ahlberg var verksam. Jag har även diskuterat huruvida man kan kalla henne för konstnär eller inte. Jag har tittat närmare på hennes tekniska kunskaper och den frikyrkliga kontext hon befann sig i. Jag upplever Ahlbergs bilder som en omedveten strävan mot naivism. Troligtvis hade hon för avsikt att framställa sina bilder på ett naturalistiskt vis såsom de förlagor hon använde sig av, dock räckte inte hennes tekniska kunskaper inom färg, anatomi m.m. till. Ändå anser jag att hon kan benämnas som konstnär. Ada Stark-Ahlbergs liv och hennes konstnärskap har både fascinerat men också inspirerat mig under arbetets gång. Hon var en ovanligt stark och mycket modern kvinna för sin tid. Hon brann för sitt måleri men också för att hennes barn skulle få så bra utbildning som möjligt särskilt då flickorna. Trots sina många bilder till både frikyrkor och privatpersoner är hon nästan okänd av en senare generationer, vilket gjort mitt arbete mer spännande, att lyfta fram hennes bilder som nu nästan är bortglömda.

I uppsatsen analyseras det teologiska innehållet i tre altartavlor utförda av den under gustaviansk tid verksamma konstnären Pehr Hörberg. Med en produktion på totalt 87 altartavlor, varav 49 beställdes för östgötska kyrkor, var Hörberg under 1700- och tidigt 1800-tal en framträdande kyrkomålare. I uppsatsen utforskas även vilka faktorer som kan ha bidragit till konstnärens popularitet som kyrkomålare. Motiven som analyseras i uppsatsen är Jesu födelse, Nedtagandet från korset och Kristi himmelsfärd. Med utgångspunkt i en metod skräddarsydd för att kunna tolka bilder teologiskt analyseras dessa motiv utifrån en kristen kontext. Därmed blir innehållet i dessa altartavlor, vilket även är syftet med uppsatsen, mer tillgängligt för såväl kristna som icke-kristna betraktare.