• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Konceptstudie av generering och uppsamlingsnät för förnyelsebar elproduktion från vågkraft / Concept study of generation and collection networks for renewable electricity production from wave power

Kockgård, Rasmus January 2018 (has links)
Detta arbete visar på olika metoder att hantera den el som genereras i vågkraftverket av företaget Waves4Power. Denna rapport är baserad på Waves4Powers punktabsorberande vågkraftverk som är uppbyggt i form av en boj. Det finns flera möjliga strategier över hur generering och uppsamlingsnät kan se ut och därför är det av intresse att presentera olika alternativ och undersöka det mest lämpliga. Olika typer av generatorer samt omriktare presenteras. Vindkraftsparker offshore har flertalet likheter och liknande förutsättningar som vågkraftsparker, därför sammanförs information om vindkraft för att bidra med kunskap för valet av generator och omriktare. Valet av generator och omriktare är en central del för att leveransen av el ska vara pålitlig och för att relevanta beräkningar ska kunna genomföras. Uppsamlingsnätets design baseras på den tänkta vågkraftsparkens avstånd till land. Tre olika avstånd presenteras; kustnära, medellångt och avstånd långt ute till havs. Kustnära avstånd är aktuellt vid ett litet antal bojar och ett avstånd till land på några få kilometer. Om placering av vågkraftsparken sker långt ute till havs, med ett avstånd över ~50 km måste högspänd likström användas och blir relevant först vid ett stort antal bojar (ca 250 st.). En medellång överföring definieras som 20 – 40 km och detta fall är mest relevant för gällande förutsättningar. Uppsamlingsnätets föreslagna design består av maximalt tio bojar med en total maximal effekt på 2 MW sammankopplade till en gemensam transformator. Överföringen undersöks med tre nominella standardiserade överföringsspänningar som är baserade på den effekt som ska överföras; 11, 22 samt 33 kV. Vid 33 kV överföringsspänning, 2 MW producerad aktiv effekt och en överföringslängd på 40 km är spänningsfallet 0,013 p.u, vid 22 kV överföringsspänning är spänningsfallet 0,024 p.u och vid 11 kV överföringsspänning är spänningsfallet 0,073 p.u. Vid samma förutsättningar är de aktiva effektförlusterna vid 33 kV 37 kW, vid 22 kV 72 kW samt vid 11 kV är förlusterna 215 kW. Även olika variationer på överföringseffekter och kablar undersöks och resultat presenteras. För 11 kV överföringsspänning visar sig ha oacceptabla nivåer på spänningsfall för de flesta undersökta förutsättningarna, därför bör 22 eller 33 kV överföringsspänning väljas. Valet av spänningsnivå och kabel baseras till stor del på ekonomiska faktorer, vilket denna rapport inte omfattar. Däremot visas skillnader mellan olika designer relativt varandra och underlättar därmed valet avsevärt.
2

Laborativt arbete i grundskolans naturorienterande ämnesområde : En problematiserande analys om grundskolans relationer till omvärlden, utifrån tre identifierade områden, med biogas som ett praktiskt exempel. / Laboration in the field of natural science in the compulsory school : A problematical analys about the relations between the compulsory school and the surrounding world, out of three indetified fields, with biogas as a practical example.

Almgren, Daniel, Öhman, Joakim January 2004 (has links)
<p>I detta arbete används biogasprocessen som ett exempel på hur ett samhällsrelaterat vetenskapligt område kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag på hur en sådan kan användas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslår ett sätt att prova om elevers nyfikenhet och upptäckarglädje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehåll och upplägg är aktuellt och samhällsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre områden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhälle, tillämpningar i samhället av ett naturvetenskapligt innehåll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar är med och formar skolans innehåll och läraryrkets komplexa uppdrag. Vår diskussion visar att ett kritiskt förhållningssätt är viktigt i en diskussion om alternativa upplägg av undervisning.</p>
3

Laborativt arbete i grundskolans naturorienterande ämnesområde : En problematiserande analys om grundskolans relationer till omvärlden, utifrån tre identifierade områden, med biogas som ett praktiskt exempel. / Laboration in the field of natural science in the compulsory school : A problematical analys about the relations between the compulsory school and the surrounding world, out of three indetified fields, with biogas as a practical example.

Almgren, Daniel, Öhman, Joakim January 2004 (has links)
I detta arbete används biogasprocessen som ett exempel på hur ett samhällsrelaterat vetenskapligt område kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag på hur en sådan kan användas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslår ett sätt att prova om elevers nyfikenhet och upptäckarglädje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehåll och upplägg är aktuellt och samhällsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre områden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhälle, tillämpningar i samhället av ett naturvetenskapligt innehåll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar är med och formar skolans innehåll och läraryrkets komplexa uppdrag. Vår diskussion visar att ett kritiskt förhållningssätt är viktigt i en diskussion om alternativa upplägg av undervisning.
4

Navigating Sustainability : A case study exploring alternative energy sources for maritime shipping / Navigerar hållbarhet : En fallstudie som undersöker alternativa energikällor till fraktfartyg

Nordenskiöld, Simon January 2024 (has links)
This master thesis studies alternative energy sources for maritime shipping in Sweden. With current climate goals, and a need for change, the maritime sector currently undergoes intense transitions. For shipping companies to lower their carbon footprint, the need to replace non decarbonised fuels is hence critical. With numerous alternatives, currently being developed, actors are phasing obstacles regarding which energy source that is most mature in terms of technical readiness as well as how adequate it will fulfil current climate goals. This study will analyse four different energy sources, liquid hydrogen (LH2), electro-methanol (emethanol), electro-ammonia (e-ammonia) and wind (sails), and answer which out of these energy sources will be most suitable for actors to adapt. To answer this question, the Technological Innovation System framework has been utilised, and the results has been applied to some chosen climate target actions developed by Swedish authorities. The findings proved that e-methanol currently is most mature and has reached most alignment with current climate goals, followed by LH2/wind and lastly e-ammonia. / Detta examensarbete studerar alternativa energikällor för fraktfartyg i Sverige. Med nuvarande klimatmål, och ett behov av förändring, genomgår den maritima sektorn intensiva omställningar. För att rederier ska kunna sänka sitt koldioxidavtryck är behovet att ersätta icke koldioxidneutrala bränslen därför stort. Med ett flertal alternativ, som för närvarande är under utveckling, står aktörer inför hinder angående vilken energikälla som är mest redo gällande teknikmognadsgrad samt hur adekvat den kommer att uppfylla nuvarande klimatmål. Denna studie kommer att analysera fyra olika energikällor, flytande väte (LH2), elektro-metanol (e-metanol), elektro-ammoniak (e-ammoniak) och vind (segel), och ta reda på vilka av dessa energikällor som är mest lämpad för aktörer att använda sig av. För att svara på denna fråga har ramverket Technological Innovation Systems använts och resultaten har tillämpats på några utvalda klimatmålsåtgärder som tagits fram av svenska myndigheter. Resultaten visade att e-metanol för närvarande är mest mogen och har nått mest anpassning till nuvarande klimatmål, följt av LH2/vind och slutligen e-ammoniak.

Page generated in 0.0989 seconds