Studiens syfte är att förstå hur nyhetskonsumenter med olika nivå av institutionaliserat kulturellt kapital uppfattar innehållet i traditionella medier, högerpolitiska alternativmedier och högerextrema alternativmedier för att se hur dessatolkningar kan ge upphov till annorlunda sätt att se på en och samma företeelse med skilda vinklingar. Tidigare studier inom fältet har fokuserat på vilka typer av medier nyhetskonsumenter med olika bakgrund konsumerar men inte så mycket på hur innehållet uppfattas. Det är något som denna studie bringar klarhet kring. Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex nyhetskonsumenter med olika bakgrund, beroende på utbildning och yrke, fått läsa och svara på frågor om tre olika nyhetsartiklar som behandlar samma händelse, attacken mot Notre-Damekatedralen i Nice den 29 oktober 2020. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån encoding/decoding-perspektivet och ett klassteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att den allmänna uppfattningen av artiklarna är relativt likartad respondenterna emellan. Resultatet visar även att varken traditionella medier eller alternativa medier uppfattas som objektiva eller trovärdiga. Det klassteoretiska resultatet visar att respondenter med ett högre kulturellt kapital applicerar ett mer kritiskt förhållningssätt genom att i större utsträckning applicera sina egna åsikter på de iakttagelser som görs. / The purpose of this study is to understand how news consumers with different levels of institutionalized cultural capital perceive traditional and right-wing alternative media in order to see how these interpretations may give rise to different ways to view the same phenomenon with different angles. Previous studies within the same field have focused on what types of media news consumers with different backgrounds consume, but not so much how the content is perceived. How the content is perceived is something this study brings clarity to. This is a qualitative interview study where six news consumers with different backgrounds, depending on education and occupation, are asked to read and answer some questions regarding three different news articles. These articles cover the same story, which is the attack against the Notre-Dame cathedral in Nice on October 29th in 2020. The interviews have been analysed through the encoding/decoding-perspective, as well as class theory perspective.   The result showcases that the general perception of the articles is relatively similar between the different respondents. The result also shows that neither the traditional nor the alternative media is perceived as objective or trustworthy. Furthermore, the result from a class theory perspective also shows how respondents with a higher cultural capital applies a more critical approach by applying their own opinions to a greater extent on the observations that are made.

Under det amerikanska presidentvalet 2016 blev falska nyheter ett omtalat fenomen, vilketkarakteriserades av att avsiktligt falsk eller vilseledande information spreds över internet ochsociala medier. Falska nyheter är falska eller vilseledande påståenden som avsiktligtpresenteras som sanna nyheter. Utvecklingen av internet och sociala medier medför att detidag finns en distinktion mellan etablerade och alternativa medier. För att förstå fenomenetfalska nyheter har studien undersökt hur begreppet påverkats av denna medieutveckling.Syftet var att undersöka hur rapporteringen kring falska nyheter ser ut i etablerade medierrespektive alternativmedier. Huvudfrågan var: Hur konstrueras begreppet falska nyheter i deetablerade och alternativa nyhetsmedier i Sverige som valts för denna uppsats? Studien haranvänt sig av diskursanalys för att undersöka olika diskursiva gestaltningar av falska nyheter,och hur alternativmedier förhåller sig till övrig media i medielandskapet. Resultatet visar attetablerad media huvudsakligen har en internationell diskurs medan alternativmedier fokuserarmer på den nationella diskursen. Vid analysen av resultatet har teorier om ideologi,diskursanalys samt gestaltning använts. Analysen visar att falska nyheter används avnyhetsmedierna som ett ideologiskt begrepp för att visa på skillnader mellan etablerad mediaoch alternativmedier samt att förståelsen av begreppet ”falska nyheter” är beroende av englobal intertextualitet. / During the US presidential election in 2016, “fake news” became a well-known phenomenon,which was characterized by the deliberate spread of false or misleading information over theinternet and social media. False news is false or misleading claims intentionally presented asreal news. The development of internet and social media means that there is today adistinction between established and alternative media. To understand the phenomenon of fakenews, the study has investigated how the concept was affected by this media development.The purpose was to investigate how reporting on false news appears in established media andalternative media. The main question was: How is the concept of fake news constructed inestablished and alternative news media in Sweden? The study has used discourse analysis toinvestigate various discursive news reports of fake news, and how alternative media relate toother news media. The result shows that established media mainly have an internationaldiscourse while alternative media focus more on the national discourse. The result has beenanalyzed with theories of ideology, discourse analysis and framing. The analysis shows thatfake news is used by the news media as an ideological concept to show differences betweenestablished media and alternative media and the understanding of the term "fake news" isdependent on a global intertextuality.