I juni 2016 införde Finansinspektionen, i samtycke med regeringen, ett amorteringskrav för nya bolån med avsikten att minska de svenska hushållens skuldsättning. Syftet med uppsatsen är att analysera den effekt amorteringskravet har haft på bostadspriser inom den svenska marknaden för bostadsrätter. Detta har genomförts med en ekonometrisk modell, samt med stöd av nationalekonomisk teori och tidigare forskning. Studien har fokuserat på förändringen i bostadspriser för bostadsrätter i Sveriges tre största kommuner, Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet visar på en statistiskt och ekonomiskt signifikant negativ effekt av amorteringskravet i Stockholms kommun medan resultatet för de två övriga kommunerna inte går att statistiskt säkerställa. Vidare visar uppsatsen att de faktorer som bestämmer bostadspriser går i en riktning som påverkar priserna positivt och begränsar amorteringskravets effekt på bostadspriser. / On June 1, 2016, the Swedish Financial Supervisory (Finansinspektionen), in agreement with the Swedish government, imposed an amortization requirement for new housing loans with the intention of reducing the households’ indebtedness. The purpose of this paper is to analyze the effect of the amortization requirement on housing prices in the Swedish housing market. This has been executed using an econometric model and with the support of economic theory and previous research. The study has focused on the change in housing prices in condominiums in Sweden’s three largest municipalities, Stockholm, Göteborg and Malmö. The result shows a statistically and economically significant negative effect of the amortization requirement in the municipality of Stockholm, while results for the other two municipalities fail to show statistical significance. Furthermore, this paper shows that factors determining housing prices have developed in a way that positively affects housing prices and limits the effect that the amortization requirement have on housing prices.

Hushållens skulder har under det senaste decenniet ökat fortare än vad hushållens inkomster gjort vilket inneburit en stigande skuldkvot. En alltför hög skuldkvot innebär en stor risk för enskilda hushåll och banker men också för den makroekonomiska utvecklingen och den finansiella stabiliteten. Därför införde Finansinspektionen 1 mars 2018 ett skärpt amorteringskrav som innebär ett ökat krav på amortering vid nya bolån för hushåll med höga skuldkvoter.Syftet med detta arbete är att analysera det skärpta amorteringskravet och hur det kommer att påverka bostadsmarknaden i Stockholm. Detta har genomförts med intervjuer av representanter från olika sektorer på marknaden.De viktigaste frågorna som undersökts var vilka effekter av det skärpta amorteringskravet som kommer att vara tydligast, vilken demografi det kommer påverka och huruvida regleringen är en bra åtgärd. Det visar sig att amorteringskravet sannolikt kommer sänka skuldsättningen i landet, vilket är en önskad effekt från Finansinspektionens sida. Kritiker mot kravet menar att alternativa åtgärder är bättre med motiveringen att det går att nå samma effekt utan de negativa konsekvenser det skärpta amorteringskravet för med sig. De alternativa åtgärderna handlar om mer övergripande förändringar på bostadsmarknaden istället för en enskild reglering på bolånen. Det skärpta amorteringskravet verkar vara det bästa alternativet Finansinspektionen till förfogande för att stabilisera svensk ekonomi, men det finns andra åtgärder som hade varit ett bättre alternativ för att uppnå samma effekt. / In the last few decades there has been a faster increase in household debts than household income, which meant a rising debt ratio. An excessive debt ratio represents a high risk not only for individual households and banks, but also for macroeconomic developments and financial stability. Because of this Sweden implemented a tightened amortization requirement on housing loans for households with high debt ratios. The legislation was created by Finansinspektionen and implemented on March 1, 2018.The purpose of this work is to analyze the tightening of the amortization requirement and how it will affect the housing market in Stockholm. This has been done with interviews of representatives from different sectors on the market.The most important issues examined were which effects will be most prominent from the requirement, which demographics it will affect and whether the regulation is a good measure. It turns out that the amortization requirement is likely to lower debt in the country, which is the desired effect from Finansinspektionen. Critics against the legislation claims that alternative measures are better with the argument that the same effect can be achieved without the negative consequences of the increased amortization requirement. Alternative measures are more general changes in the housing market instead of a single legislation on mortgage loans. The new amortization requirement appears to be Finansinspektionens’ best available option to stabilize the Swedish debts. However, there are other measures that would have been better alternatives for achieving the same effect.

The Financial Supervisory Authority has introduced the amortization requirement in an attempt to reduce household indebtedness and prevent a speculative economy. However, the introduction of the requirement may lead to the emergence of a new banking market due to the developed rules. Its impact on banks has been in the spotlight in recent years, sparking debate over whether it poses a risk to financial stability. In such an uncertain process of change, banks' behavior and market competition can be questioned as higher demands are placed on banks. The requirement can cause recessions and a deterioration in the condition of the banks. Banks are also more vulnerable to bankruptcy. Such regulation can thus lead to less flexibility and efficiency in the banking market due to the challenges and uncertainties it creates. The reason why it became of interest to conduct a study in the subject is because of the growing criticism of the amortization requirement and the high level of indebtedness among Swedes that has gained momentum in the recent period. Therefore, the purpose of this study is to examine possible changes in the behavior of selected mortgage banks and whether higher demands are placed on risk management after the acquisition of the amortization requirement. The research is based on an abductive approach and was conducted by using a qualitative method including telephone interviews with qualified respondents. The interviews concluded that the requirement has not negatively impacted banks' financial positions, while making it more difficult for them to manage risk in order to prevent problems and future complications. This is mostly done internally using new workflows to ensure bank compliance.

Syfte: Syftet med studien är att analysera yngre vuxna i Stockholms sparbeteende inför inträdelsen på bostadsmarknaden utifrån livscykelhyoptesen. Teori: Den främsta teoritillämpningen för studien är livscykelhypotes om människans generella och rationella sparbeteende. Även Maslows behovshierarki behandlas då den angriper det social- psykologiska perspektivet angående behovet av att ha en bostad och Behavioral Finance angriper andra yttre faktorer som kan påverka huruvida en människa sparar eller inte. Metod: Studiens metodansats består av en metodkombination, detta innefattar en enkätundersökning med svarsalternativ som skedde inom Stockholmsområdet. Det innefattar även tre intervjuer med etablerade experter inom studiens område. Studien har en hermeneutisk vetenskapssyn och en abduktiv slutledningsform. Empiri: Presenterar den data som är mest relevant för studien från samtliga tre intervjuer och enkätundersökningen. Erhållen kvantitativ data presenteras i diagram. Slutsats: Studien påvisar att majoriteten av populationen anser att bostadsmarknaden är svår att inträda och att det är främst på grund av bostadsbrist och likvida skäl. Tendenser visar dock ett möjligt behov om att sparandet inför bostadsmarknadsinträdet bör läras ut och implementeras av individer i tidigare ålder, än vad livscykelhypotesen antyder. Föräldrar eller vårdnadshavare kan bli för ekonomiskt belastade på grund av delvis ökade bostadspriser. Därför bör barn samarbeta med deras föräldrar eller vårdnadshavare för att förebygga och bemöta bostadsmarknadsinträdet på ett optimalt sätt. Dock ska det tas i beaktning att alla hushåll eller privatpersoner inte har dessa ekonomiska förutsättningar för att efterfölja studiens generella och rationella sparbeteende.

Amorteringskravet infördes den första juni 2016 som en åtgärd för att dämpa den oavbrutet ökande skuldsättningen i Sveriges hushåll. Hushållens höga skuldsättning har varit mycket omtalad de senaste åren och lett till diskussioner om huruvida den innebär risk för den makroekonomiska och finansiella stabiliteten. Banker, myndigheter och högskolor verksamma inom bostadsmarknaden har varit både positiva och skeptiska till amorteringskravet som åtgärd för att minska hushållens skuldsättning och menar att konsekvenserna på bostadsmarknaden kan vara både positiva och negativa. Med denna bakgrund är syftet med uppsatsen att studera om och hur amorteringskravet hittills har påverkat bostadspriserna och skuldsättningen för bolån, samt om regleringen har varit den ultimata åtgärden för att uppnå en sundare ekonomi. För att uppnå uppsatsens syfte, har en kvalitativ metod, som innefattat intervjuer och litteraturstudie, samt en kvantitativ studie, som baserats på statistik, valts. Genom intervjuer med aktörer verksamma inom bostadsmarknaden samt statistiska tester, har en slutsats dragits om att amorteringskravet har haft effekt på bostadsmarknaden. Bostadspriserna har fortsatt att öka men i en lägre takt i jämförelse med tidigare år, även skuldsättningens ökningstakt har sjunkit. Amorteringskravet anses endast vara en pedagogisk åtgärd för att införa amorteringsbeteendet hos hushållen snarare än en skuldnedsättande åtgärd. / The first of June 2016, an amortization requirement was introduced as a measure to halt the constantly growing household debt in Sweden. The high household debt has been widely discussed over the past few years which has led to the further discussion regarding whether the growing debt means a risk for the macroeconomic and financial stability. Banks and other actors active in the housing market have been both positive and skeptical of the amortization requirement as a measure to reduce the household dept. The actors argue that the consequences can be both positive and negative. The purpose of this essay is to study if and how the amortization requirement so far has affected the house prices and the debt for mortgage loans, and if it has been the ultimate measure to achieve a more stable economy. To achieve the purpose of the essay two research methods were used: qualitative method, interviews and literature studies, and quantitative method, based on statistics. Results suggest that the amortization requirement has had an impact on the housing market. Housing prices have continued to increase but at a slower pace in comparison with previous years, whilst the debt rate has fallen. The amortization requirement is considered more as an educational measure than a measure that reduces household depts. The conclusion drawn from the results is that the amortization requirement has fulfilled its purpose but whether this measure is the most optimal is hard to say.