Analyse de la marche des personnes amputées de membre inférieur en situations contraignantes de la vie couranteRESUME : Le projet se situe dans le contexte du handicap moteur et plus spécifiquement concerne les personnes amputées de membre inférieur. Une autonomie de déplacement est redonnée aux patients grâce à l'appareillage et la rééducation qui restituent une partie des fonctions locomotrices. Cependant, l'autonomie des personnes amputées de membre inférieur est limitée par des situations plus contraignantes que la marche sur sol plat (plans inclinés, escaliers, dévers) et rencontrées quotidiennement. Le développement de nouveaux composants prothétiques et protocoles de rééducation peut permettre de réduire les difficultés des patients dans ces situations. Au préalable, il est nécessaire de comprendre le comportement du système ostéo-articulaire et des composants prothétiques lors de la locomotion en situations contraignantes de la vie courante. L'analyse quantifiée de la marche a été utilisée dans cet objectif de caractérisation de la locomotion. Les travaux de thèse s'inscrivent dans un projet de trois ans financé par l'ANR en partenariat avec deux centres d'appareillage et de recherche clinique, le INI-CERAH (Centre d'Études et de Recherche Appareillage des Handicapés) et l'IRR (Institut Régional de Médecine Physique et de Réadaptation), et un industriel, l'entreprise Proteor fabricant de composants prothétiques. Un protocole permettant d'étudier la locomotion et les adaptations de la locomotion entre cinq situations différentes de la vie courante a été mis en place. Une base de données unique et d'envergure, au vue de la littérature, a été créée. Elle regroupe les paramètres de la marche de 22 sujets amputés transtibiaux, de 21 sujets amputés transfémoraux et 30 sujets contrôles, ayant suivi le même protocole. Des paramètres biomécaniques ont été identifiés pour caractériser les adaptations de la locomotion des sujets amputés entre le plat et le dévers et la pente par comparaison aux adaptations des sujets contrôles entre le plat et ces situations. Cette méthode d'analyse novatrice permet d'appréhender la locomotion d'un groupe de sujet en tenant compte de la marche propre à chaque individu du groupe. Ces travaux de thèse apportent un protocole, une base de données et un complément de connaissances sur les mécanismes mis en jeu lors de la locomotion en pente et en dévers.Mots clés : Amputation, Appareillage, Biomécanique, Locomotion, Dévers, Pentes / Gait analysis of lower limb amputee locomotion in limiting situations of daily livingABSTRACT : Project deals with disability and particularly lower limb amputation. Fitting and rehabilitation restore part of locomotor system functions and allow lower limb amputee people to recover autonomy in motion. However, this autonomy is restricted due to more limiting situations than level walking (inclined surfaces, stairs, cross-slopes) patients have to face in everyday life. Developing new prosthetic components and rehabilitation protocols could reduce lower limb amputee people difficulties in these situations. In this aim, it is essential to understand the behavior of the osteo-articular system and of the prosthetic components while walking in limiting situations of daily living. Quantified gait analysis served this objective of locomotion characterization. PhD work is part of a three years project funded by ANR (French National Research Agency) in partnership with two clinical research centers, INI-CERAH and IRR, and an industrial, Proteor prosthetic components manufacturer. A protocol was set. It allows to study locomotion and locomotion adaptations of lower limb amputee people between five different daily living situations. A large and unique database, with regards to the literature, was created. It gathers parameters describing gait of 22 transfemoral amputee subjects, 21 transtibial amputee people and 30 control subjects, who followed the same protocol. Biomechanical parameters were identified to characterize amputee people locomotion adaptations between level walking and slopes and cross-slopes walking by comparing to locomotion adaptations of control subjects between flat surface and these situations. This innovative analysis method enables to analyze the locomotion of a group of people taking into account the gait pattern of each individual in the group. This work provides a protocol, a database and complementary analyses of mechanisms occurring during slope and cross-slopes locomotion.Keywords : Amputation, Biomechanics, Cross-slopes, Locomotion, Prosthetic fitting, Slopes

Bakgrund: Att förlora en kroppsdel medför att patienternas liv förändras. En amputation innebar inte endast en fysisk förändring utan även en psykisk förändring av patienternas liv. Syfte: Var att beskriva betydelsen av stöd hos patienter efter planerad benamputation. Metod: En litteraturstudie som genomfördes i tre olika databaser. Litteraturstudiens resultat resulterade i nio artiklar som presenterades i fyra teman; betydelsen av stöd vid fysiska förändringar, betydelsen av stöd vid psykiska förändringar, betydelsen av stöd vid existentiella förändring och sociala stödets betydelse vid en amputation. Resultat: Studien resulterade i fyra teman; (I) belyser hur fysiska förändringarna påverkat patienterna samt patienternas ADL. (II) beskriver den psykiska påverkan på patienterna efter amputationen samt att stödet från sjukvårdspersonalen måste inriktas till det psykiska likaväl som det fysiska. (III) beskriver ett missnöje hos patienterna angående stödet från sjukvårdspersonalen samt att patienterna efter amputationen måste bemästra nya färdigheter. (IIII) belyser det sociala stödets betydelse från närstående, vänner och människor runt omkring. Slutsats: I resultatet framkom det att patienterna som är amputerade behövde flera olika inriktningar av stöd efter amputationen. Behovet av stöd och att se hela människan behöver inkluderas i sjuksköterskeprofessionen och det är därför med stor vikt att studiens resultat belys. / Background: Losing a body part is life changing. An amputation involved a physical change and a mental change in patients' lives. Purpose: To describe the importance of support for patients following a planned leg amputation. Method: A literature study conducted in three different databases. The study resulted in nine articles that are presented in four themes; the importance of support at physical changes, the importance of support at psychological changes, the importance of support at existential changes and the importance of social support. Result: The study resulted in four themes; (I) illustrated how physical changes affected patients and patients' ADL. (II) describes the psychological impact on patients after amputation, and that the support must focus on the mental as well as the physical. (III) describes the support of healthcare professionals and that patients must master new skills. (IIII) highlights the importance of social support from close relatives, friends and people around. Conclusion: In the result it emerged that an amputated patient needs several different orientations of support after amputation. The need for support and seeing the whole person needs to be included in the nursing profession. It is therefore of significant importance that the study results need to be highlighted.

Bakgrund: Efter en amputation genomgår patienterna en stor livsförändring. Livskvaliteten är något som påverkar patienten både negativt och positivt efter en förändring i livet. I livskvaliteten ingår fler faktorer än bara hälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters livskvalié efter en amputation i nedre extremiteterna. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat hämtades från 10 olika artiklar ur tre olika databaser och analyserades som en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visas i tre olika teman; Stöd som ökar livskvaliteten, Amputationens påverkan på det vardagliga livet och Sjuksköterskans roll till ökad livskvalité. I andra temat framkom fyra underteman som var hjälpmedel, vardagliga aktiviteter, smärta och ekonomi. Varje tema är inriktad på de faktorer som påverkade patientens livskvalitet mest utifrån resultatartiklarna. Konklusion: Patienternas livskvalité påverkas efter en amputation på grund av flera olika faktorer. Faktorer som visades påverka patientens livskvalité var fantomsmärtor, förändringar i ekonomin och svårigheter med vardagliga aktiviteter så som att köra bil. Stöd från familj och vänner spelade också stor roll till att öka patientens livskvalité efter amputationen. Det är viktigt för sjuksköterskan att identifiera patientens livskvalité både fysiskt och psykiskt för att underlätta tiden efter en amputation. / Background: After an amputation, patients undergo a major life change. The quality of life is something that affects the patient both negatively and positively after a change in life. The quality of life includes more factors than just the health. Aim: The aim with this literature study was to describe the patients ́ quality of life after an amputation in the lower extremitites. Method: The study was conducted as a general literature study with an inductiv approach. Results were retrieved from 10 different articles from three different databases and analyzed as content analysis. Results: The result are shown in three different themes, support that increase the quality of life, the impact of amputation on everyday life and the nurse support for increased quality of life. In the second theme, four sub-themes emerged as aids, everyday activites, pain and finances. Each theme focuses on the factors that affected the patient’s quality of life most based on the outcome articles. Conclusion: Patients’ quality of life is affected after an amputation due to several different factors. Factors that were shown to affect the patient’s quality of life were phantom pain, changes in finances and difficulties with everyday activities such as driving a car. Support from family and friends also played a major role in increasing the patient’s quality of life after an amputation. It is important for the nurse to identify the patient’s quality of life both physically and mentally to facilitate the time after an amputation.

Les personnes amputées de membre inférieur (PAMI) sont très diversifiées. Ils’agit d’une population hétérogène, tant par ses origines que par ses niveaux d’amputation, ses capacités et ses projets de vie. A ces profils variés s’ajoutent une multitude de composants prothétiques ainsi que les différentes combinaisons possibles entre ces composants. Il est également important de prendre en compte les différents environnements auxquels la PAMI est confrontée quotidiennement. La Classification Internationale du Fonctionnement (CIF 2001) a été créée par l’Organisation Mondiale de la Santé et repose sur un modèle multidimensionnel. Elle est constituée de deux grandes parties : le fonctionnement d’une part et les facteurs contextuels d’autre part. Ce modèle est capable de décrire de manière globale les modifications de fonctionnement (handicap) à partir d’un problème de santé quelconque. Ainsi, une grande quantité d’informations peut être obtenues à partir du modèle de la CIF. Néanmoins, il demeure nécessaire de développer de nouveaux outils pour mieux exploiter ce modèle afin de le rendre plus intelligible et utilisable en pratique clinique courante. Pour cela, nous nous proposons d’utiliser l’Extraction de Connaissances à partir des Données (ECD). L’ECD est un processus non trivial d'identification des structures inconnues, valide et potentiellement exploitable dans les bases de données, qui permet de transformer un maximum d’informations en connaissances facilement exploitables. A partir du modèle de la CIF et conjointement avec des méthodes d’ECD, l’objectif de cette thèse est de caractériser un groupe de PAMI expertes en termes de capacités locomotrices. Ce groupe et sa liste d’indicateurs pertinents reposant sur le modèle de la CIF ont été déterminés. Ils servent de référence pour la comparaison d’autres PAMI et peuvent guider la prise en charge de cette population particulière. / The subjects with a lower-limb amputation (LLA) compose a heterogeneouspopulation, by their amputation origins, by their amputation levels, by their abilities and by their life projects. To these various LLA’s profiles we could add a multitude of prosthetic components and the combination of these components. It is also important to take into account the different environments, which the LAA are confronted daily. The International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF 2001) was created by the Word Heath Organization and is based on a multidimensional model. The ICF is constituted by two domains: the functioning on one hand and the contextual factors on the other hand. This comprehensive-global model is able to describe the functioning (disability) from any health problem. However it remains necessary to develop new tools to better use the ICF model making it more intelligible and useful in clinical practice. For this, we proposed to use the Knowledge Discovery in Database (KDD). KDD is a non-trivial process of identification of unknown, valid and potentially-exploitable structures in database. KDD permits to transform a maximum of information in easy-exploitable knowledge. From the ICF model conjoint with KDD methods, the aim of this thesis was to characterize an expert group of LLA in terms of locomotion capacity. This group and its list of relevant indicators, based on the ICF model, were determined. They can be used as a reference to compare with others LLA improving making decision of this particular population.

Bakgrund: Fantomsmärta upplevs av cirka 50-85% av alla som genomgår amputation. Antalet amputationsingrepp ökar i världen likväl som i Sverige, detta på grund av en generellt åldrande befolkning samt ökad sjukdomsprevalens. Trots ett så pass vanligt förekommande fenomen är patienters erfarenheter sparsamt beskrivet och då även i svensk vårdkontext. Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med fantomsmärta efter amputation.  Metod: Åtta kvalitativa studier identifierades till denna studie. Relevanta data söktes fram i CINAHL och PubMed. Innehållsanalys utfördes med inspiration av Fribergs modell, innehållande fem steg. Resultat: Patienters erfarenheter av fantomsmärta presenteras i fyra kategorier och nio subkategorier: Olika dimensioner av smärta, Självbild i förändring, Nya utmaningar i vardagslivet och Behöver stöd från omgivningen. Konklusion: Att leva med fantomsmärta är komplext. Amputation medför en förändringsprocess med både påfrestningar och begränsningar men också anpassning till en förändrad livssituation. Livskvalitet trots dessa utmaningar är möjligt och som sjuksköterska är det således essentiellt att identifiera varje enskild patients hinder för och möjligheter till anpassning. Detta för att gemensamt uppnå hälsa i största möjliga mån. / Background: Phantom limb pain occurs in circa 50-85% of all the cases of amputation. Amputations are increasing worldwide as well as in Sweden because of an ageing population and an increase of disease-prevalence. Although phantom limb pain is common, there is a lack of knowledge and information when it comes to patients’ experiences. Aim: The aim of this study is to describe patients’ experiences of living with phantom limb pain after amputation. Methods: Eight qualitative studies were identified for this review. Relevant data was collected from CINAHL and PubMed. Qualitative content analyses were conducted, inspired by Friberg’s five step model for analysis.  Results: Patients’ experiences of phantom limb pain were presented in four categories and nine subcategories: Different dimensions of pain, Self-image in change, New challenges in everyday-life and The need of support from the surroundings.  Conclusion: Living with phantom limb pain is complex. Amputation induces a process of change, presenting limitations, stresses and a need to adapt. However, good quality of life is possible and as a nurse it is essential to identify patients’ possibilities and obstacles to strive for the best possible health care.

Bakgrund: Diabetes är en global folksjukdom som drabbar ett stort antal människor. Sjukdomen är kronisk och kan leda till allvarliga komplikationer som amputation. Sjuksköterskan behöver förståelse för hur en amputation påverkar patientens upplevelser av hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser och livskvalitet till följd av att leva med amputation som komplikation av diabetes. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa söktes fram i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Resultatet hanterade patienternaserfarenheter av en amputation. Patienternas känslor vid förlusten av en kroppsdel och hur den nya situationen kunde accepteras belystes. Livskvaliteten påverkades av amputationen och kunde förbättras eller försämras jämfört med innan amputation. Behovet av stöd från vård och närstående belystes för att patientens syn på livskvalitet och hälsa ska vara positiv, trots amputation. Slutsats: Amputation leder till en stor fysisk och psykisk påverkan på patientens upplevelse av sin sjukdom och livskvalitet. Beroende på patientens syn på sin förmåga och jämfört med upplevelsen av fotsår som leder till amputation kan ingreppet leda till försämrad eller förbättrad upplevelse av livskvalitet. Patientens egna förmågor och resurser styr hur vården planeras, genomförs och utvärderas. / Background: Diabetes is a global illness that affects a great number of people worldwide. The disease is chronic and can develop into serious complications such as amputaion. The nurses need understanding of how an amputation affects the patients’ experience of health and quality of life. Aim: The aim in this study was to illustrate patients’ experience and quality of life when living with a diabetes-related amputated extremity. Method: A literature review was made where the results are based on 13 scientific articles. These were taken from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: The results described patients’ experience of an amputation. The patients’ feelings of dealing with a lost extremity and how this new situation was accepted was described. Patients’ experience of quality of life was illustrated and was improved or impaired compared to before the amputation. The need for support from health services and relatives were illustrated for the patients’ view on quality of life and health to be positive, despite the amputation. Conclusion: Amputation leads to a great physical and psychological impact on the patients’ experience of their disease and quality of life. Depending on the patients’ view of their ability and compared to the experience of foot ulcers leading up to amputation, the procedure can lead to reduced or increased experienced quality of life. The patients’ own abilities and resources control the planning, implementation and evaluation of self-care.

Transtibial amputation is a major surgical procedure where both short- and long-term perspectives are important. The surgical method can directly impact stump quality which can affect the prosthetic user’squality of life.  The aim of this scoping review is to summarize and give an overview of the research area of different incision types in relation to prosthetic rehabilitation, to help future researchers and potentially unveil areas where further research is needed. The research question: What is the data available for Different Transtibial Amputation Techniques in Prosthetic Rehabilitation, which was divided into three sub questions. The 6-step framework for scoping reviews by the Joanna Briggs Institute was used to structure the review. From a total of 736 studies screened, 28 were selected and mapped onto 12 different outcome measures. Extensive data were found regarding what amputation method has what surgical outcomes. Areas that appear to have research gaps are dressing types and contractures when contrasted with surgical methods. No study could be found regarding length of hospital stay and the Skew flap method. We conclude that there is a research gap when it comes to patient reported assessments, surveys and qualitative evaluations. / Transtibial amputation är ett större kirurgiskt ingrepp där både kort- och långsiktiga perspektiv är viktiga. Den kirurgiska metoden kan direkt påverka stumpkvalitet vilket kan vidare påverka protesanvändarens livskvalitet. Syftet med denna Scoping Review är att summera och ge en överblick över forskningsområdet inom olika typer av kirurgiska snittföringar i relation till protesrehabilitering för att hjälpa framtida forskare och eventuellt avslöja områden där vidare forskning behövs. Forskningsfrågan var: Vad finns det för data tillgänglig för olika transtibial amputationsmetoder i protesrehabilitering, vilket delades upp i tre delfrågor. Ett sex-stegs ramverk för Scoping Reviews från Joanna Briggs Institutet användes för att strukturera översikten.Av totalt 737 studier som granskades var 28 utvalda och kartlagda till 12 olika utfallsmått.  Omfattande data hittades om vilken amputationsmetod som har vilka kirurgiska resultat. Områden som verkar ha forskningsluckor är postoperativt förband och kontrakturer i kontrast till amputationsmetod. Ingen studie kunde hittas angående längden på sjukhusvistelsen med vriden sidolambå. Vi drar även slutsatsen att det finns en forskningslucka när det gäller patientrapporterade bedömningar, undersökningar och kvalitativa utvärderingar

Bakgrund: Amputation av extremitet innebär en stor omställning för patienten. Som grundutbildad sjuksköterska behövs kunskap och hantering av postoperativa infektioner, sårvård samt rehabilitering men även kunskap om hur sjuksköterskan bemöter patienters psykiska välbefinnande och behov för att hjälpa patienter att hantera sin nya livssituation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera forskning om patienters upplevelse av livskvalitet efter amputation av nedre extremitet. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie med en kvalitativ inriktning. Studier som publicerats i databaserna Cinahl och PubMed har studerats, lämpliga studier valdes därefter ut och granskades enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Därefter gjordes en innehållsanalys enligt riktlinjer från Popenoe (2021) där resultatet kategoriserades. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första var patienternas fysiska välbefinnande som inkluderade subkategorierna förändrad kroppslig medvetenhet och anpassning för en lättare vardag. Den andra huvudkategorin var psykiska välbefinnandet där subkategorierna emotionellt välmående, acceptans, finna sin nya identitet identifierades och information. Tredje huvudkategorin var socialt välbefinnande som inkluderade subkategorierna isolation, samhällets inverkan, stöd från familj och vänner samt stöd från peer support. Konklusion: Slutsatserna som dras efter att resultatet i denna studie sammanställts är att arbeta personcentrerat är viktigt. En amputation påverkar mer än enbart den fysiska aspekten och där kan sjuksköterskan fylla en viktig funktion genom att identifiera eventuella omvårdnadsbehov inom de andra dimensionerna. Vården fortsätter en tid framöver för dessa patienter och sjuksköterskan behöver dessutom ha ett framtidsperspektiv för att optimera vården för dessa patienter. / Background: Amputation of a limb involves a major adjustment for the patient. As a nurse, knowledge and management of post-operative infections, wound care and rehabilitation is needed but also knowledge of how to deal with patients' psychological well-being and needs to help patients manage their new life situation. Aim: The aim of this study was to explore research on patients' experience of quality of life after lower limb amputation. Method: This is a literature review with a qualitative focus. Studies published in the databases Cinahl and PubMed have been studied, suitable studies were then selected and reviewed according to SBU's quality review template for qualitative studies. A content analysis was then carried out according to guidelines from Popenoe (2021) where the results were categorized. Results: Three main categories were identified. First was the patients' physical well-being, which included the subcategories of changes in physical awareness and adaptation for an easier everyday life. The second main category was mental well-being where the sub-categories emotional well-being, acceptance, finding one's new identity and information were identified. The third main category was socially well-being, which included the subcategories isolation, impact of society, support from family and friends and support from peer support and. Conclusion: The conclusions that are drawn after the results of this study have been compiled are that it is important to work person-centered. An amputation affects more than just the physical aspect and there the nurse can fulfill an important function by identifying possible nursing needs within the other dimensions. Care continues for some time to come for these patients, and the nurse also needs to have a future perspective in order to optimize care for these patients.

The purpose of this study is to examine the position and use of an upper extremity prosthetic simulator on non-amputees. To see how a 3D printed prosthetic simulator can be optimized to serve the user correctly and accurately. In addition, this study examines the improvement of the Hosmer 5X Prosthetic Hook with the addition of newly designed trusses on to the prosthetic, as well as utilizing a new manufacturing method known as 3D printing. These topics are important because there is no standardized prosthetic simulator for schools and research facilities to use. Off the shelf prosthetic simulator cost upwards of $2000, often too expensive for early stage research. By optimizing the Hosmer 5X Prosthetic Hook with 3D printing, this new opportunity could allow amputees, from a range of income classes, to have access to a wide variety of prosthetics that are strong enough to support everyday living activities. A low-cost prosthetic that is easily distributable and accessible can give people a chance to regain their independence by giving them different options of efficient prosthetic devices, without having to spend so much. The devices in this project were design and analyzed on SOLIDWORKS, 3D scanned on the Artec Space Spider, and surfaced on Geomagic Wrap. Key results include developing a low-cost, robust prosthetic simulator capable of operating a Hosmer 5X Prosthetic hook, as well as developing a lighter version of the Hosmer 5X Prosthetic Hook that is more cost efficient and easily obtainable to the population around the world.

Introduction: Amputation of lower extremity is the most common form of amputation. An amputation affects all dimensions of a human being, affects several aspects of the individuals life’s and involves great suffering. What quality of life means for these individuals is an inadequately studied area.  Purpose: To examine what factors affected quality of life in individuals that have undergone a lower extremity amputation. Method: This study is a general literature review that methodologically examined and analysed quality of life in individuals that have undergone lower extremity amputation. In this descriptive study only original articles were included and data was collected from Cinahl, PubMed and Psycinfo. Results: From the results four main categories emerged which were function and mobility, external factors, internal factors and adaption to change. Within the categories 11 subcategories surfaced which all represented factors influencing quality of life in individuals who had undergone amputation of one, or multiple, extremities. The subcategories included  factors that directly or indirectly affected quality of life such as type of amputation, comorbidity, lesser need of assistive devices, environmental adaptations, fear of discrimination, acceptance of a new identity, body image, environmental adaption, age at the time of the procedure, prosthesis fit, rehabilitation, healthcare and ability to adapt to the situation. Conclusion: An increased knowledge for healthcare providers, concerning the factors influencing quality of life of amputees, may contribute to a more individualized care and higher quality of life for the affected group. / Bakgrund: Den vanligaste typen av amputation är den av nedre extremitet. En amputation påverkar alla dimensioner av människan, påverkar flera aspekter av individernas liv samt innebär ett stort lidande.  Hur livskvaliteten ser ut för dessa personer är ett otillräckligt studerat område. Syftet: Att undersöka de faktorer som påverkar livskvalitet hos individer som genomgått amputation av nedre extremitet. Metodbeskrivning: Arbetet är utfört som en allmän litteraturstudie som metodiskt granskat och analyserat livskvaliteten hos amputerade individer. Endast originalartiklar har använts för detta beskrivande arbete där data har insamlats från sökmotorerna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Huvudresultat: Av huvudresultaten framkom fyra kategorier vilka var funktion och mobilitet, yttre faktorer, inre faktorer och anpassning till förändring. Inom kategorierna synliggjordes 11 subkategorier som alla representerar olika faktorer vilka påverkade livskvaliteten hos individer som amputerat en eller flera nedre extremiteter. Dessa subkategorier var smärtproblematik, fysiska begränsningar, isolering, rätt hjälpmedel, socialt stöd, stigmatisering, psykisk ohälsa, självbild, målbild, rehabiliterande aktiviteter och rollbyte. Subkategorierna inkluderade faktorer som indirekt eller direkt påverkade livskvaliteten vilka var amputationsnivå, samsjuklighet, mindre behov av hjälpmedel, miljöanpassning, rädsla för diskriminering, acceptans av ny identitet, kroppsbild, sjukvård, ålder vid ingreppet, passform på protesen, och anpassning till situationen. Slutsats: En ökad kunskap hos sjukvårdspersonal gällande vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos amputerade kan bidra till en mer individanpassad vård och högre livskvalitet hos gruppen.