The aim of this study was to examine ways in which High School Students approach academic writing. Both discursive and critical-analytical levels in 21 PM-texts and 14 investigating literary essays were analyzed through a genre theoretical and sociocultural framework in order to widen the understanding of students’ usage of explicit textual and interpersonal markers as well as their techniques of writing abstracts. The results showed that nearly 25 percent of the putative abstracts consisted of sampled and reshaped text sequences. The majority of these were on the other hand results of a creative process in which the students reshaped utterances from different sources. The results also showed that the essays in some aspects were subjective reviews rather than objective academic texts, but also constituted by both strategic and academic language actions. The PM-texts were in some ways products of the "old" school genre argumentative texts where explicit metatextual commentaries and language actions were relatively absent. The ways in which the students approach academic writing is therefore depending on how they perceive different school genres.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod på en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats på mitt arbete och har därför använt mig av öppna intervjuer med två lärare där jag ville få dem att beskriva hur de arbetar med metoden på skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att även få barnens syn på hur de läser i skolan samt några observationer. Det resultat jag fick fram var att man använder tre av de fem faserna i LTG-metoden på skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera läsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats är att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssätt för både lärare och elever eftersom man utgår från barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter. Jag märkte under observationerna att alla barnen verkade delaktiga och räckte upp handen då barnen skulle diktera meningar. Det är också en metod där man lätt kan individanpassa undervisningen genom dess arbetssätt.</p><p>         Av barnintervjuerna framgick att barnen har en medvetenhet om den använda läs- och skrivinlärningsmetoden.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod på en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats på mitt arbete och har därför använt mig av öppna intervjuer med två lärare där jag ville få dem att beskriva hur de arbetar med metoden på skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att även få barnens syn på hur de läser i skolan samt några observationer. Det resultat jag fick fram var att man använder tre av de fem faserna i LTG-metoden på skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera läsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats är att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssätt för både lärare och elever eftersom man utgår från barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter. Jag märkte under observationerna att alla barnen verkade delaktiga och räckte upp handen då barnen skulle diktera meningar. Det är också en metod där man lätt kan individanpassa undervisningen genom dess arbetssätt.          Av barnintervjuerna framgick att barnen har en medvetenhet om den använda läs- och skrivinlärningsmetoden.

Detta examensarbete undersöker vilken läsinlärningsmetod som lärare i grundskolan främst använder när de möter en elev som ska starta sin läsinlärning. Studien är baserad på intervjuer med sex olika lärare. Två lärare är från södra Sverige och fyra är från mellersta Sverige, varav två är verksamma lärare och två är pensionerade sedan fyra år tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den läsinlärningsmetod som förekommer mest i grundskolan är ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de använder eller har använt metoden när de ska lära en elev att lära sig läsa. Det är en välkänd metod som bygger på en presentation av varje bokstav i alfabetet och som sedan ljudas samman till ord. Informanterna betonade att läraren, med hjälp av ljudningsmetoden, kan göra läsinlärningen till ett roligt, spännande och lustfyllt lärande där arbetssättet går att variera efter de förkunskaper eleven har.

Syfte med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger i år 1 arbetar för att stödja och stimulera elevens läsutveckling. Jag har också velat undersöka både hur klasslärare och specialpedagoger arbetar för att få en större helhetsbild av elevens läsinlärning.      Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag har intervjuat tre pedagoger som arbetar i år 1, en klasslärare och två specialpedagoger. Det resultat som jag har fått fram visar att pedagogerna arbetar diagnostiskt för att kunna möta eleven där den befinner sig men även för att tidigt kunna identifiera elever i svårigheter. Vidare framkom det att pedagogerna använder sig av olika metoder i läsundervisningen. Dessutom arbetar de multisensoriskt för att förstärka elevens lärande men även för att göra lärandet lustfyllt. En betydelsefull del som har framkommit är att pedagogerna poängterar vikten av att arbeta med motivation och en positiv självbild i samband med läsinlärningen.

<p>Sampling and sample introduction are two key steps in quantitative gas chromatography. In this thesis, a development of a previously described sampling technique as well as a novel concept for sample introduction in gas chromatography are presented. The thesis is based on two papers.</p><p>Paper I describes a method for preparing physically mixed polymers for use as sorbent phases in open tubular trapping of gaseous analytes. The concept is based on mechanical disintegration and mixing of solid or liquid poly(ethylene glycol), PEG, into poly(dimethylsiloxane), PDMS, in a straightforward manner. The resulting mixture exhibits a higher affinity towards polar analytes, as compared to pure PDMS.</p><p>Paper II describes a novel approach to liquid sample introduction with the split/splitless inlet, used in gas chromatography. Classical injection techniques struggle with discrimination of high boiling analytes and poor repeatability of the injected amount of analytes. The presented injection technique utilizes high voltage to obtain a spraying effect of the injected liquid. The spraying effect can be achieved with a cold needle, which is unprecedented for gas chromatographic injections. The cold needle spraying results in highly repeatable injections, free from discrimination of high boiling analytes.</p>

<p>Syfte med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger i år 1 arbetar för att stödja och stimulera elevens läsutveckling. Jag har också velat undersöka både hur klasslärare och specialpedagoger arbetar för att få en större helhetsbild av elevens läsinlärning.</p><p>     Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag har intervjuat tre pedagoger som arbetar i år 1, en klasslärare och två specialpedagoger. Det resultat som jag har fått fram visar att pedagogerna arbetar diagnostiskt för att kunna möta eleven där den befinner sig men även för att tidigt kunna identifiera elever i svårigheter. Vidare framkom det att pedagogerna använder sig av olika metoder i läsundervisningen. Dessutom arbetar de multisensoriskt för att förstärka elevens lärande men även för att göra lärandet lustfyllt. En betydelsefull del som har framkommit är att pedagogerna poängterar vikten av att arbeta med motivation och en positiv självbild i samband med läsinlärningen.</p>

Denna uppsats kommer försöka svara på frågan: “Hur kommer det sig att produktivkrafterna har en tendens att utvecklas genom historien?”, via en granskning och utarbetning av G. A. Cohens historiematerialism. Den kommer bemöta de problem som medföljer Cohens teori och dessutom framföra en lösning som till stor del är hämtad från teorier ur den autonoma marxismen. Det argument som bör ses som en grund för hela uppsatsen säger att produktivkrafternas historiska utveckling sker som en följd av människans intresse av att ha makt över sin egen aktivitet. Argumentet kommer både att försvaras och utarbetas för att visa hur det är relevant som förklaring till en av historiematerialismens mest grundläggande antaganden.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse. Fem av sju lärare använder traditionella läseböcker medan två av lärarna endast utgår från skönlitterära böcker i sin undervisning.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.