The objective of this research is to investigate temporal changes in the spatial distribution of venture capital investments to biotechnology companies within the United States. Data included venture capital to biotech investments from 1995 to 2005. Venture capital and biotech data from the Money Tree Report, were gathered, analyzed, and mapped to show if a spatial relationship exists. The research examined venture capital investments at both the individual and the aggregated levels. At the individual level, the research examined whether the amount of investments a biotech company receives are influenced by physical distance to its closest investor, number of venture capitalists, time, region, sequence, company size, stage of development, etc. The research also included an aggregated study examining the changing patterns of investments in metropolitan areas. This research further enhances knowledge on the spatial distribution of investments.

<p>Genom åren har många företag inom nya branscher startats med hjälp av riskkapital. Utan riskkapital hade troligen inte företag som Apple Computer, Microsoft, Intel, Federal Express, Sun Microsystems och Compaq Computer sett dagens ljus. Alla dessa företag startades med hjälp av riskkapitalbolag som valt att finansiera dessa företagsidéer för att sedan sälja dessa företag ut på den publika aktiemarknaden.</p><p>För att en entreprenör ska få möjlighet att utveckla en idé och/eller en produkt så är finansieringen från riskkapitalbolagen helt avgörande och har fått allt större betydelse för samhället i termer av fler arbetstillfällen och på marknaden i termer av produkter eller tjänster. Denna betydelse för samhället och marknaden gjorde att vårt intresse för denna studie byggts upp och detta ledde till vår problemformulering:</p><p>Hur ser investeringsprocessen ut när riskkapitalbolag väljer att investera i ett tillväxtföretag och vilka problem uppstår under vägen?</p><p>För att få en förståelse för denna problemformulering tillämpade vi kvalitativ metod. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med personer som arbetar inom riskkapitalbranschen och har stor insyn hur investeringsprocessen och de problem som är kopplade till processen. Svaren från respondenterna har sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen som vi inhämtat från aktuella och respekterade vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnet. Den teoretiska referensramen är uppbyggd genom att följa investeringsprocessens olika steg och det problem som uppstå under vägen.</p><p>Utifrån vår analys har vi konstaterat att investeringsprocessen innehåller sex steg; Screening, affärsmöjlighet, due diligence, förhandling, efterinvesteringsaktiviteter och exit. Investeringsprocessen tar generellt sätt mellan 6-18 månader och kan variera beroende på arbetsbelastning och konkurrens. Problemen som kan uppstå under denna process är ofta kopplad till agentproblematiken vilket riskkapitalbolagen hanterar genom att utforma kontrakten på sådant sätt att de får stort inflytande i tillväxtföretaget trots att de är minoritetsägare.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken är sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rådande lågkonjunkturen för att se om branschen påverkats, och i så fall på vilket sätt.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjälp av tre intervjuer, två via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har används för att bygga upp teorin.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Författarna har kommit fram till att möjligheten att få Venture capital har minskat under lågkonjunkturen. En stor faktor är att nedgången på börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försäkringsbolag som normalt är stora investerare i fonder med onoterade bolag. En annan faktor är att riskviljan hos investerarna har gått ner, vilket har resulterat i att det har blivit svårare att hitta saminvesterare. Bankernas utlåning har även minskat vilket lett till att många mindre bolag har svårt med att få kapital, vilket i sin tur lett till att efterfrågan på kapital har ökat, men inte utbudet.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Förslag till vidare studier är att se problemet ur en entreprenörs synvinkel. En sådan studie kan ta mer tid att genomföra, men resultatet skulle vara intressant att jämföra från en entreprenörs perspektiv.</p><p>Då samtliga respondenter påpekat att de lånefinansierade Private equity-bolagen drabbats hårdats av finanskrisen kan det vara intressant att forska kring buy-out inriktade investerare. De investeringar buy-outbolag gör kräver mer kapital, och med dagens klimat på lånemarknaden är de nästintill omöjligt att lånefinansiera till en investering.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen bidrar genom att belysa problemet med finansiering till nya och små företag. Framförallt belyser den vilka problem som kan uppstå under en lågkonjunktur.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det finns i dagsläget för lite riskkapital i Sverige. Det krävs fler insatser som syftar till att forskning kan generera fler företag och det i sin tur skulle bidra till att Sveriges näringsliv samt den offentliga sektorn utvecklas. Finansiering är en nödvändighet i varje företag. VC-bolag är en viktig finansieringskälla för småföretag i startgroparna. Små företag har som regel ingen tur när det gäller lån från banker. Om riskkapital inte hade funnits hade många av dagens stora bolag aldrig bildats eller stannat i utvecklingen. De huvudsakliga skälen till att riskkapital såsom VC-investeringar stimulerar samhällsekonomin är att bolagen enligt undersökning växer fortare, dessa bolag skapar då arbetstillfällen och investerar i forskning och utveckling.</p><p>Samhällets investeringsvilja minskar dock i dåliga tider och investerarna söker sig till tryggare alternativ. I och med det borde även synen på VC-investeringar förändrats och VC-bolagen borde i det rådande klimatet söka tryggare alternativ, dock hämnar det nya företags och idéers framfart.</p><p>Studien undersöker ett antal VC-bolag och andra relevanta personer inom branschen för att utforska hur finanskrisen påverkat VC-bolagens investeringsstrategier. Respondenterna som intervjuats i studien har alla valts ut baserat på den kunskap vi antagit att de ska förfoga över utifrån deras arbetstitel. Vi har så långt det varit möjligt strävat efter att intervjua respondenter som sitter på ledande positioner i sina respektive bolag samt arbetar med VC-investeringar alternativt analys av VC-bolag på daglig basis. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt och belyser problemformuleringen ur VC-bolagens perspektiv. Den kvalitativa studien har genomförts via semistrukturerade intervjuer med respondenter över hela Sverige.</p><p>Respondenterna hade mycket intressant information att delge oss och menade att de i det stora hela inte förändrat sina investeringsstrategier något till följd av finanskrisen. Vid mer djupgående samtal visade det sig trots det att många saker förändrats och även att det föreligger ett nytt stadium för VC. Studien visar också att VC befinner sig i en mognadsprocess och är på väg att förändra sitt mest bemärkta karaktärsdrag. VC-bolagen söker alltmer efter tryggare investeringar och investerar därför i senare skeden för att reducera risk. Finanskrisen har tydligt minskat nyinvesteringarna till förmån för följdinvesteringar.</p><p>Eftersom studien är kvalitativ och endast berör sex respondenter runt om i Sverige är det omöjlig att generalisera resultatet till hela den ursprungliga populationen. Däremot finn det tydliga tecken på att studiens resultat är överförbart till många inom populationen. Vi har genom studiens empiriska del fått mycket entydiga svar och samma intentioner finns hos i princip samtliga respondenter som deltagit.</p>

Thesis (Ph.D.)--Hong Kong University of Science and Technology, 2007. / Includes bibliographical references (leaves 130-134). Also available in electronic version.

Sammanfattning Det finns i dagsläget för lite riskkapital i Sverige. Det krävs fler insatser som syftar till att forskning kan generera fler företag och det i sin tur skulle bidra till att Sveriges näringsliv samt den offentliga sektorn utvecklas. Finansiering är en nödvändighet i varje företag. VC-bolag är en viktig finansieringskälla för småföretag i startgroparna. Små företag har som regel ingen tur när det gäller lån från banker. Om riskkapital inte hade funnits hade många av dagens stora bolag aldrig bildats eller stannat i utvecklingen. De huvudsakliga skälen till att riskkapital såsom VC-investeringar stimulerar samhällsekonomin är att bolagen enligt undersökning växer fortare, dessa bolag skapar då arbetstillfällen och investerar i forskning och utveckling. Samhällets investeringsvilja minskar dock i dåliga tider och investerarna söker sig till tryggare alternativ. I och med det borde även synen på VC-investeringar förändrats och VC-bolagen borde i det rådande klimatet söka tryggare alternativ, dock hämnar det nya företags och idéers framfart. Studien undersöker ett antal VC-bolag och andra relevanta personer inom branschen för att utforska hur finanskrisen påverkat VC-bolagens investeringsstrategier. Respondenterna som intervjuats i studien har alla valts ut baserat på den kunskap vi antagit att de ska förfoga över utifrån deras arbetstitel. Vi har så långt det varit möjligt strävat efter att intervjua respondenter som sitter på ledande positioner i sina respektive bolag samt arbetar med VC-investeringar alternativt analys av VC-bolag på daglig basis. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt och belyser problemformuleringen ur VC-bolagens perspektiv. Den kvalitativa studien har genomförts via semistrukturerade intervjuer med respondenter över hela Sverige. Respondenterna hade mycket intressant information att delge oss och menade att de i det stora hela inte förändrat sina investeringsstrategier något till följd av finanskrisen. Vid mer djupgående samtal visade det sig trots det att många saker förändrats och även att det föreligger ett nytt stadium för VC. Studien visar också att VC befinner sig i en mognadsprocess och är på väg att förändra sitt mest bemärkta karaktärsdrag. VC-bolagen söker alltmer efter tryggare investeringar och investerar därför i senare skeden för att reducera risk. Finanskrisen har tydligt minskat nyinvesteringarna till förmån för följdinvesteringar. Eftersom studien är kvalitativ och endast berör sex respondenter runt om i Sverige är det omöjlig att generalisera resultatet till hela den ursprungliga populationen. Däremot finn det tydliga tecken på att studiens resultat är överförbart till många inom populationen. Vi har genom studiens empiriska del fått mycket entydiga svar och samma intentioner finns hos i princip samtliga respondenter som deltagit.

Genom åren har många företag inom nya branscher startats med hjälp av riskkapital. Utan riskkapital hade troligen inte företag som Apple Computer, Microsoft, Intel, Federal Express, Sun Microsystems och Compaq Computer sett dagens ljus. Alla dessa företag startades med hjälp av riskkapitalbolag som valt att finansiera dessa företagsidéer för att sedan sälja dessa företag ut på den publika aktiemarknaden. För att en entreprenör ska få möjlighet att utveckla en idé och/eller en produkt så är finansieringen från riskkapitalbolagen helt avgörande och har fått allt större betydelse för samhället i termer av fler arbetstillfällen och på marknaden i termer av produkter eller tjänster. Denna betydelse för samhället och marknaden gjorde att vårt intresse för denna studie byggts upp och detta ledde till vår problemformulering: Hur ser investeringsprocessen ut när riskkapitalbolag väljer att investera i ett tillväxtföretag och vilka problem uppstår under vägen? För att få en förståelse för denna problemformulering tillämpade vi kvalitativ metod. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med personer som arbetar inom riskkapitalbranschen och har stor insyn hur investeringsprocessen och de problem som är kopplade till processen. Svaren från respondenterna har sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen som vi inhämtat från aktuella och respekterade vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnet. Den teoretiska referensramen är uppbyggd genom att följa investeringsprocessens olika steg och det problem som uppstå under vägen. Utifrån vår analys har vi konstaterat att investeringsprocessen innehåller sex steg; Screening, affärsmöjlighet, due diligence, förhandling, efterinvesteringsaktiviteter och exit. Investeringsprocessen tar generellt sätt mellan 6-18 månader och kan variera beroende på arbetsbelastning och konkurrens. Problemen som kan uppstå under denna process är ofta kopplad till agentproblematiken vilket riskkapitalbolagen hanterar genom att utforma kontrakten på sådant sätt att de får stort inflytande i tillväxtföretaget trots att de är minoritetsägare.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken är sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rådande lågkonjunkturen för att se om branschen påverkats, och i så fall på vilket sätt. Metod: Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjälp av tre intervjuer, två via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har används för att bygga upp teorin. Resultat &amp; slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att få Venture capital har minskat under lågkonjunkturen. En stor faktor är att nedgången på börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försäkringsbolag som normalt är stora investerare i fonder med onoterade bolag. En annan faktor är att riskviljan hos investerarna har gått ner, vilket har resulterat i att det har blivit svårare att hitta saminvesterare. Bankernas utlåning har även minskat vilket lett till att många mindre bolag har svårt med att få kapital, vilket i sin tur lett till att efterfrågan på kapital har ökat, men inte utbudet. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare studier är att se problemet ur en entreprenörs synvinkel. En sådan studie kan ta mer tid att genomföra, men resultatet skulle vara intressant att jämföra från en entreprenörs perspektiv. Då samtliga respondenter påpekat att de lånefinansierade Private equity-bolagen drabbats hårdats av finanskrisen kan det vara intressant att forska kring buy-out inriktade investerare. De investeringar buy-outbolag gör kräver mer kapital, och med dagens klimat på lånemarknaden är de nästintill omöjligt att lånefinansiera till en investering. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar genom att belysa problemet med finansiering till nya och små företag. Framförallt belyser den vilka problem som kan uppstå under en lågkonjunktur.

Studies show that Sweden is a prominent country when it comes to innovations, R&amp;D and patents. These efforts have however not led to commercialization and generation of new businesses, which has led researchers to suspect that many entrepreneurs have defective knowledge regarding how the venture capital industry works and how to operate in order to be successful. The fact that there appears to be a knowledge gap and that receiving funds from investors are important for the growth of entrepreneurial companies and the economy as a whole has awakened our interest to focus our study on this issue. In order to get an insight into which questions an entrepreneur raise before seeking venture capital our study takes its starting point with an entrepreneur who is in the process of seeking venture capital. The different topics presented by the entrepreneur led us to the purpose of the thesis, which is to provide guidance for an entrepreneur in pursuit of venture capital through describing and interpreting how investors assess criteria in potential investments. To gain a greater understanding of what aspects a venture capitalist takes into consideration when evaluating a potential deal we found it necessary to have a personal dialogue with the selected respondents. This resulted in our decision to use a qualitative methodological approach and through a target-oriented selection the entrepreneur and the seven investors were selected. Our empirical study is based on interviews with the selected respondents. The empirical findings and the analysis are compiled together in one chapter. The respondents’ opinions are analyzed together in order to create an overview and to make it possible for the reader to better grasp our findings. The study has resulted in a number of suggestions that are presented in a “hand book-like” manner aimed to help the entrepreneur in the pursuit of venture capital and hopefully other entrepreneurs in similar situations. The concluding remarks are presented in chapter 5.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka ”venture capital”-branschen och hur omfattande problemen med asymmetrisk information och ”moral hazard” är samt hur risk hanteras. Syftet är också att arbeta fram en hypotes för framtida kvantitativ forskning.   Ansats/metod: Med en deduktiv ansats har en kvalitativ studie genomförts. Datainsamling av empirisk primärdata har skett genom semi-strukturerade intervjuer.   Teoretisk referensram: Det teoretiska kapitlet tar upp grundläggande teorier kring asymmetrisk information, ”moral hazard”, ”agency costs” och riskhantering. Avsnittet tar även upp metoder för att motverka och minimera effekterna av agent-problemet.   Empiri: I empirikapitlet redogörs för de fem intervjuer som genomförts med personer som representerar fem olika VC-bolag. Det empiriska kapitlet visar hur bolagen arbetar i investeringsprocessen med att hantera risk.   Slutsats: Uppsatsens slutsats visar på relativt stora skillnader mellan vad som beskrivs i den teoretiska referensramen jämfört med hur svenska VC-bolag arbetar.