<p>Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framväxt. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förändrats över tiden, hur sekulariseringen har påverkat denna karismatiska rörelse. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av både ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. Frågorna om uppkomst och framväxt är sålunda besvarade genom litteraturstudium, och frågor om människors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan är besvarade genom djupintervjuer av äldre och yngre medlemmar.</p><p>Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning på andedop och tungotal, och att den i sig själv har förändrats genom en vilja till ekumenik, att den inte längre behöver ha en särskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den främsta skillnaden mellan äldre och yngre vara uppfattningen om andedopet. Mycket handlar i slutändan om människans och religionens anpassning till ett samhälle i förändring.</p>

Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framväxt. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förändrats över tiden, hur sekulariseringen har påverkat denna karismatiska rörelse. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av både ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. Frågorna om uppkomst och framväxt är sålunda besvarade genom litteraturstudium, och frågor om människors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan är besvarade genom djupintervjuer av äldre och yngre medlemmar. Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning på andedop och tungotal, och att den i sig själv har förändrats genom en vilja till ekumenik, att den inte längre behöver ha en särskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den främsta skillnaden mellan äldre och yngre vara uppfattningen om andedopet. Mycket handlar i slutändan om människans och religionens anpassning till ett samhälle i förändring.

This essay sheds light on three Pentecostal theologians – Frank D. Macchia, Darío López Rodríguez and Opoku Onyinah by analysing one of their theological publications each. The goal of the essay is to find out how their view of Jesus, Christology, compares to the Fivefold gospel of the Classical Pentecostal Movement, namely: 1) Jesus as Saviour, 2) Jesus as Sanctifier, 3) Jesus as Spirit Baptizer, 4) Jesus as Healer and 5) Jesus as Coming King. By a comparative textual analysis of the works of the three theologians, this essay also examines the three theologians’ Christologies as they relate to another, searching for both similarities and differences.  Another aspect of the essay is to answer whether the differences in Christologies is a result of the theologians’ cultural backgrounds. With Macchia based in the USA, López Rodríguez in Peru and Onyinah in Ghana they represent vastly different kinds of the global Pentecostal Movement, and whether that fact leads to a contextualization of their Christologies is the matter at hand of the second research question. By also looking at surrounding contextual theologies; the doctrine of Spirit Baptism developed in Classical Pentecostalism in USA, Liberation Theology in Latin America and Spiritual Warfare in Africa, this essay examines how each of these theological frameworks relates to the Pentecostal theologian based in that region. The answer to each of these questions in the conclusion of the essay is two-fold as well. Firstly, the analysis finds that all three theologians closely relate to at least three of the five doctrines; Saviour, Spirit Baptizer and Healer, with the caveat that speaking in tongues is not as present. For the other two, the differences are greater towards Classical Pentecostalism. Secondly, the essay concludes that the theologians are influenced by their contextual background in terms of how they present their Christologies. / Uppsatsen analyserar kristologin hos tre pentekostala teologer – Frank D. Macchia, Darío López Rodríguez och Opoku Onyinah – genom att undersöka en teologisk publikation från vardera författare. Syftet är att jämföra deras nutida kristologi med hur den framkom i den klassiska pingströrelsens femfaldiga evangelium; 1) Jesus som frälsare, 2) Jesus som helgelsebringare, 3) Jesus som andedöpare, 4) Jesus som helare och 5) Jesus som kommande kung av Guds rike. Med hjälp av en komparativ innehållslig idéanalys analyseras verken av de tre teologerna, för att se hur deras kristologier relaterar både till varandra och de femfaldiga evangeliet. Ytterligare en aspekt av uppsatsen är att besvara frågan om skillnaderna i deras kristologier beror på författarens kulturella bakgrund eller kontext. Macchia från USA, López Rodríguez från Peru och Onyinah från Ghana representerar vitt skilda delar av den globala pentekostala rörelsen, och om det innebär att en kontextualiserad kristologi framkommer i deras verk är föremål för diskussionen i uppsatsen. Där relateras även författarnas kristologier till omgivande teologiska ramverk i deras respektive världsdelar som exempelvis latinamerikansk befrielseteologi eller betoning av andlig krigföring i Afrika. Resultatet av forskningen i uppsatsen blir därmed tvådelat. För det första relaterar de tre teologerna i stor grad till tre av de fem doktrinerna i det femfaldiga evangeliet; om Jesus som frälsare, andedöpare och helare, med undantaget att tungotalet inte har en lika framträdande plats som hos den klassika pentekostalismen. För det andra dras slutsatsen att samtliga författare är influerade av sin kontextuella bakgrund vid författandet av sina teologiska verk och hur de presenterar sina respektive kristologier.

In this paper I aimed to explore the bodily experiences and expressions that Christian charismatics interpret as religious.  The so-called presence of God and the so-called gifts of the spirit were in focus in the gathering of information. My purpose was to find out how the social community of the Christian charismatics affects the subjective bodily experiences that are interpreted as religious by the individual. The main questions were: 1: How do Christian charismatics describe religious experiences and their effect on the body? 2: What bodily expressions of religious experience can be observed in Christian charismatic contexts? 3: Is there a common way of expressing the experience of God's presence (individually or in a group) and how, in this case, can any resemblance be explained? The methods used to answer these questions were qualitative interviews and participant observations, which then were analyzed by the anthropologist Thomas J. Csordas theory of embodiment. By applying his theory on a Swedish-based material I hope to bring a new perspective into the research on this subject and inspire to further research and curiosity about Christian charismatics in Sweden. In this essay phenomena such as falling in the spirit, speaking in tongues, and healing were analyzed. Some of the phenomena, which are interpreted as presences of God by the believer, could be explained according to the theory of embodiment, but some could not. The similarities of bodily religious experiences among different groups of Christian charismatics can be explained with the concept of habitus. That is because even though the groups may have long distances between them, the still share behaviors and belief systems , for example the Bible, as common ideas in the global habitus of Christian charismatics.