Denna uppsats berör gymnasielärares förväntningar på sina elever samt hur dessa lärarförväntningar formas och förmedlas. Sex gymnasielärare har intervjuats om deras förväntningar på sina elever. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på processen kring formandet av lärarförväntningar samt vilka implikationer lärarförväntningar kan ha för eleverna. I denna studie fokuseras de faktorer som förväntningar kan grundas på samt vilka förväntningarna är och hur de förmedlas, ur ett lärarperspektiv. Denna studie stödjer tidigare resultat om att lärarförväntningar kan delas in i kategorier utifrån om de är positiva eller negativa samt precisa eller felaktiga. I studien framstår förväntningsområdet som komplext och känsligt då det finns en diskrepans mellan vad lärare faktiskt förväntar sig och vad de bör förvänta sig. Dessutom framkommer att lärare grundar sina förväntningar på tillgänglig information där elevers programtillhörighet, attityder, personliga egenskaper, överlämnandesamtal samt lärarens egna preferenser anges som viktiga faktorer för formandet av lärarförväntningar. Då lärarförväntningar enligt tidigare forskning kan ha en påverkan på eleven bör lärare – utifrån vad som framkommer i denna studie – vara ödmjuka inför den information de får om elever eftersom det kan grunda förväntningar. Lärare måste också försöka vara medvetna om sina förväntningar samt ha så positiva sådana som möjligt eftersom de kan förmedlas till eleverna. På detta sätt kan lärare öka elevernas möjlighet till utveckling och framsteg, istället för att enbart bekräfta elevernas nuvarande förmåga.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka coaching utifrån ett lärande perspektiv. Syftet med arbetet var att undersöka coaching och hur coachingprocesser kan uppfattas av de coachade eftersom det är en växande marknad där fenomenet coaching dyker upp i fler och fler sammanhang. Jag genomförde min empiriska undersökning som en studie som utgörs av fyra olika intervjuer med personer som har genomgått ett coachingförlopp. Resultatet visar på att respondenterna har haft en positiv upplevelse av coachingprocessen och att de var och en på sitt sätt har uppnått resultat med coachingen. Orsakerna till de positiva resultaten kan bero på coachens metoder, frågemetodiken och samtalet. Forskning visar att det finns en avsaknad av forsknikng på området och flera pekar på vikten av så kallad klassisk designad forskning på området.

Det har länge varit en del av både nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrån elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid så. Så hur påverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och välmående av deras egna tolkningar av lärarens bemötande och förväntningar?

In this paper I aimed to explore the bodily experiences and expressions that Christian charismatics interpret as religious.  The so-called presence of God and the so-called gifts of the spirit were in focus in the gathering of information. My purpose was to find out how the social community of the Christian charismatics affects the subjective bodily experiences that are interpreted as religious by the individual. The main questions were: 1: How do Christian charismatics describe religious experiences and their effect on the body? 2: What bodily expressions of religious experience can be observed in Christian charismatic contexts? 3: Is there a common way of expressing the experience of God's presence (individually or in a group) and how, in this case, can any resemblance be explained? The methods used to answer these questions were qualitative interviews and participant observations, which then were analyzed by the anthropologist Thomas J. Csordas theory of embodiment. By applying his theory on a Swedish-based material I hope to bring a new perspective into the research on this subject and inspire to further research and curiosity about Christian charismatics in Sweden. In this essay phenomena such as falling in the spirit, speaking in tongues, and healing were analyzed. Some of the phenomena, which are interpreted as presences of God by the believer, could be explained according to the theory of embodiment, but some could not. The similarities of bodily religious experiences among different groups of Christian charismatics can be explained with the concept of habitus. That is because even though the groups may have long distances between them, the still share behaviors and belief systems , for example the Bible, as common ideas in the global habitus of Christian charismatics.