Bakgrund: Den vanligaste orsaken till att barn söker vård på en akutmottagning är sjukdom eller skada i de respiratoriska organen. Emellertid är endast en liten andel av dem kritiskt sjuka. Barn har annorlunda anatomi och fysiologi jämfört med vuxna, därav utgör de en komplex patientgrupp vilket är att beakta vid vård av barn. Detta kan innebära stora påfrestningar för såväl vårdande sjuksköterskor som barnet samt barnets närstående och kan generera i en otrygghet för samtliga. Akutsjuksköterskor ska erhålla kunskap om barnets särskilda omvårdnads- och medicinska behov för att kunna identifiera och åtgärda dessa. Att åstadkomma och säkra akut hotad luftväg samt säkerställa god ventilation kan vara sådana åtgärder. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med kritisk luftvägs- och andningsproblematik på akutmottagning. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med induktiv ansats. Tolv sjuksköterskor intervjuades från fyra olika akutmottagningar i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys och fördes med en latent ansats. Resultat: Analysen genererade i ett övergripande latent tema: ”Små individer kräver stor kunskap”. Temat består av tre kategorier: ”En känslomässig spännvidd”, ”Hämmande delar i vårdandet” och ”Främjande delar i vårdandet” med tolv tillhörande underkategorier. Konklusion: Barn med kritisk luftvägs- och andningsproblematik ställer stora krav på sjuksköterskor såväl känslomässigt som kunskapsmässigt, samtidigt kan sjuksköterskors upplevelser av fenomenet hämmas respektive främjas av diverse delar i vårdandet. / Background: Illness in the respiratory system is the most common reason for children in the emergency department. However, only a small group of these are in a critical ill condition. Children have different anatomy and physiology compered to adults. This in turn means that they are a more complex patient group, which needs to be kept in mind. Since nursing of critical ill children is considered complex this can cause stress for not only the child, but also the child’s family and the nurse in charge of the child’s care. This may lead to insecurity for all involved. The emergency nurse is required to have knowledge about the child’s nursing and medical needs in order to identify and control these. To achieve and secure emergent endangered airway and secure ventilation could be such needs.  Aim: The aim was to study nurses’ experiences of caring for children with critical airway- and breathing problems in the emergency department. Methods: The study is based on a qualitative method with inductive approach. Twelve nurses were interviewed at four different emergency departments in southern Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis according to the interpretation of Graneheim and Lundman (2004) and with a latent approach. Findings: The analysis generated into an overall theme: “Small people require big knowledge”. The theme is based on three categories: “An emotional span”, “Inhibitory factors during care” and “Furtherance factors during care” and twelve subcategories.  Conclusions: Children with critical airway- and breathing problems impose high demands on both the knowledge and emotions of the nurse, and the nurse prior experiences of the phenomenon could inhibit as well as promote depending on various parts during care.