Bakgrund: Anestesisjuksköterskans kompetensbeskrivning innefattar en mängd olika  arbetsuppgifter. Något som författarna låter summeras som anestesiologisk omvårdnad. Uppsatsen sammanfattar anestesisjuksköterskans främsta ansvar och hur dessa kan appliceras i den prehospitala miljön. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelser av att möta patienter prehospitalt som har behov av anestesiologisk omvårdnad. Metod: För att fånga upp upplevelserna har en kvalitativ intervjustudie med åtta anestesisjuksköterskor med erfarenhet av prehospitalt arbete genomförts.  En kvalitativ analys med både latent och manifest ansats har utförts för att bearbeta resultatet. Resultat: Författarna analyserade fram tre huvudkategorier som påverkade anestesisjuksköterskors upplevelser; Trygghet kopplat till rutiner, erfarenhet och kommunikation. Utsatthet kopplat till det oförutsägbara i den prehospitala miljön,  ensamhet i sin kompetens och arbeta med oerfaren kollega. Tillfredsställelse kopplat till arbetsglädje och upplevelsen av att göra skillnad för patienten. Dahlberg och Segestens livsvärldsteori har använd som ram för studien. Något som har författarna tycker är applicerbart för att förklara informanternas upplevelse av att möta patienter prehospitalt med behov av anestesiologisk omvårdnad. Författarna fann ett övergripande tema, där anestesisjuksköterskans egna kropp och livsvärld skapar förutsättningar i den prehospitala vården “skillnaden som gör skillnad”. Slutsats: Således krävs både mjuka som hårda parametrar för att skapa en god prehospital arbetsmiljö för anestesisjuksköterskan och för att upprätta en säker och god vård. / Background: Anesthesia nurse's competence description includes a variety of tasks. Something that the authors say is summed up as anesthetic nursing. The paper summarizes the anesthesia nurse's primary responsibility and how these can be applied in the prehospital environment. Purpose: The purpose of the thesis was to investigate the anesthesia nurse experiences of meeting patients prehospitally in need of anesthetic care.  Method: To capture the experiences, a qualitative interview study with eight anesthetic nurses with experience of prehospital work has been conducted through a qualitative analysis with both latent and manifest approach.  Results: The authors came to Three main categories that affected the experiences of anesthesia nurses; Security linked to routines, experience and communication. Exposure linked to the unpredictable in the pre-hospital environment, loneliness in their skills and working with inexperienced colleagues. Satisfaction related to work satisfaction and the experience of making a difference for the patient. Dahlberg and Segesten's lifeworld theory has used as a framework for the study's analysis. Something that the authors think is applicable to explain the informants' experience of meeting patients prehospitally in need of anesthetic care. The authors found an overall theme, in which the anesthetist nurse's own body and life world create the conditions in the prehospital care "the difference that makes a difference". Conclusions: Thus, both soft and hard parameters are required to create a good prehospital work environment for the anesthetic nurse and to establish a safe and good care.

ABSTRACT Background: Participation is a concept that exists at different levels, in community organizations as well as health care. Being able to participate in one's care is a right by law in Sweden and a central part of person-centred care. Although participation is a well-established concept, there is no clear definition of the concept. Specialist nurses in anesthesia care have a responsibility in providing care that is person-centred and in creating a good relationship in the short meeting between the patient and specialist nurse where the patient is supported to participate. Purpose: To explore and propose definitions of the concept of participation in anesthesiology nursing. Method: A concept analysis was made based on Walker and Avant´s method.  Results: Information and communication contribute to participation, which is described as active participation where the patient participates by communicating and sharing their needs, obtains and receives information and takes part in joint decisions-making. Patients, relatives and staff all feel their own responsibility for participation, and participation arises through cooperation and good care relationships. Time, knowledge, the patient's will and condition in the form of level of consciousness, symptom or drug effects, structural factors in the organization and trust in the staff affect the conditions for participation.  Conclusion: In all care, the patient has the right to participate. The concept of participation in anesthesiological care can be compared to participation in other care settings, however, there are other types of restrictions in anesthesia care in enabling patient participation. The definition of participation includes good two-way communication, active participation and collaboration between patient and healthcare staff. / Bakgrund: Delaktighet är ett begrepp som finns på olika nivåer, i såväl samhällsorganisationer som hälso- och sjukvård. Att få vara delaktig i sin vård är en lagstadgad rättighet i Sverige och en central del i den personcentrerade vården. Trots att delaktighet är ett väletablerat begrepp så finns det ingen entydig definition av begreppet. Specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård har ett ansvar i att bedriva en vård som är personcentrerad och i att skapa en god relation i det korta mötet mellan patienten och specialistsjuksköterska där patienten stödjs till delaktighet. Syfte: Att utforska och ge förslag på definitioner av begreppet delaktighet inom anestesiologisk omvårdnad.  Metod: En begreppsanalys gjordes utifrån Walker och Avants metod. Resultat: Information och kommunikation bidrar till delaktighet som i sin tur beskrivs som en aktiv medverkan där patienten deltar genom att kommunicera och dela med sig av sina behov, inhämta och får information samt tar del i ett gemensamt beslutsfattande. Patienter, anhöriga och personal känner alla ett eget ansvar för delaktighet och delaktighet uppstår genom samarbete och en god vårdrelation. Tid, kunskap, patientens vilja och tillstånd i form av medvetandegrad, symtom- eller läkemedelspåverkan, strukturella faktorer i organisationen samt tilliten till personalen påverkar förutsättningarna för delaktighet.  Slutsats: Inom all vård har patienten rätt till delaktighet. Begreppet delaktighet inom anestesiologisk omvårdnad går att jämföra med delaktighet inom annan vård, dock kan det finnas andra typer av begränsningar inom anestesin för att göra patienten delaktig. Definitionen av delaktighet innefattar god tvåvägskommunikation, en aktiv medverkan och ett samarbete mellan patient och vårdpersonal.

Es sollte untersucht werden, ob Ganzkörper-Hyperthermie (GKH) plus Chemotherapie im Rahmen systemischer Krebs-Mehrschritt-Therapie (sKMT) eine wiederholt anwendbare und verträgliche Therapieoption für Patienten mit fortgeschrittenen, metastasierten Tumorerkrankungen darstellt. Im klinischen Zusammenhang sollten funktionelle Veränderungen verschiedener Organsysteme und toxische Reaktionen unter GKH/sKMT aufgezeigt werden sowie das anästhesiologische Management hinsichtlich der Anwendung verschiedener Monitoringverfahren beurteilt werden. Bei 26 Patienten erfolgten in Allgemeinanästhesie Messungen von Hämodynamik, Gasaustausch, O2-Transport und Metabolismus sowie klinische, laborchemische und immunologische Analysen während und nach 63 GKH/sKMT-Behandlungen. Die GKH mit einer Plateauphase von einer Stunde bei 41,8°C wurde durch Infrarotstrahlung induziert. Das anästhesiologische Monitoring der Patienten beinhaltete Pulmonalarterienkatheter, Doppelindikator-Dilutionsverfahren, invasive und nicht-invasive Blutdruckmessung sowie Dopplersonografie. Es konnte gezeigt werden, dass heute eine GKH/sKMT in Allgemeinanästhesie und mit sorgfältiger Auswahl der Patienten ein verträgliches und sicheres Verfahren darstellt. Alterationen der gemessenen Parameter zeigten am Ende der Behandlung meistens eine deutliche Tendenz in Richtung der Initialwerte. Toxische Reaktionen konnten in einem akzeptablen Ausmaß gehalten und lang anhaltende Organschäden vermieden werden. Ein adäquates Monitoring beinhaltet eine invasive arterielle und zentralvenöse Druckmessung. Das hämodynamische Management sollte sich am mittleren arteriellen Blutdruck orientieren. Somit erscheint derzeit eine weitere Evaluierung dieser Therapie im Rahmen von multimodalen onkologischen Behandlungskonzepten sinnvoll. / This investigation was performed to investigate the safety of whole body hyperthermia (WBH) within the context of systemic Cancer Multistep Therapy (sCMT) in patients with disseminated malignancies. Furthermore, alterations in various organ functions and toxicities during WBH/sCMT as well as an appropriate anesthesiological management should be evaluated. 63 WBH/sCMT treatments in 26 patients were carried out under general anesthesia and measurements of hemodynamics, pulmonary gas exchange and metabolism as well as clinical, laboratory and immunological investigations were performed. WBH with a plateau phase of one hour at 41.8°C was induced by infrared radiation. Anesthesiological monitoring included pulmonary artery catheter, transpulmonary double indicator dilution technique, invasive and non-invasive blood pressure measurement and Doppler ultrasonography. By careful selection of patients WBH/sCMT can be performed safely using general anesthesia. Most parameters showed a clear tendency towards the pretreatment levels at the end of therapy. Toxicities stayed in an acceptable range and persistent organ dysfunctions could be avoided. An appropriate anesthesiological monitoring includes invasive arterial and central venous pressure measurements. Hemodynamic management during WBH should be guided by the mean arterial pressure. This enables further evaluation of WBH in multimodal treatment concepts.