BAKGRUND Hälsa ses som ett tillsånd av psykisk, fysiskt och socialt välbefinnande. När människan åldras påverkas inte bara den fysiska kroppen utan hela människan står inför en förändring. De senaste 50 åren har djuren använts till att skapa välbefinnande i ett omvårdnadssyfte, detta har utvecklats till en terapiform som innebär både närvaro och aktiviteter med djuren i olika former. SYFTE Syftet med studien var att undersöka hur äldre människors hälsa påverkas av djurassisterad omvårdnad. METOD Författarna valde att göra en litteraturöversikt där 16 artiklar inkluderades. Sökningarna skedde i databaserna PubMed och CHINAL. Artiklarna var av både kvantitativ och kvalitativ ansatts. RESULTAT Tre områden där hälsan påverkades av djurassisterad omvårdnad framkom, dessa var psyk, social och fysisk hälsa. Djuren visades ha hälsofrämjande egenskaper som påverkar den äldre människan. Effekterna som framkom var bland annat minskade depressionsymtom, minskad ensamhetskänsla, ökad social interaktion och ökad daglig aktivitet. De största hälsovinsterna hos den enskilda individen påvisades för psykisk hälsa. SLUTSATS Djurassisterad omvårdnad ger positiva hälsoeffekter hos den äldre människan. Det ger lindring hos den sjuke individen och fungerar hälsofrämjande hos den friska människan. Djuren lindrar känslan av ensamhet likväl som att djuren hjälper människor att kommunicera med varandra och därmed skapas nya kontakter som annars uteblivit. Djurassisterad omvårdnad har även tydliga fysiska effekter så som sänkta halter av stresshormon och bidrar till att de dagliga promenaderna bibehålls.

Bakgrund: Intresset för att använda hundar inom vården har ökat bland patienter och personal. Forskning har påvisat fysiologiska, psykologiska, emotionella och sociala effekter genom användning av vårdhundar. I dagsläget finns ingen sammanställd forskning om hur detta påverkar patienter med psykiatrisk problematik. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdhundar påverkar patienter med psykiatrisk problematik. Metod: Metoden var en litteraturstudie bestående av 20 vetenskapliga artiklar, 16 kvalitativa och fyra kvantitativa studier, publicerade mellan åren 1989 och 2011. Resultat: Resultatet påvisar effekter som förbättrade psykiatriska symtom, förbättrad social interaktion samt stärkt självkänsla, självförtroende och självbestämmande. Slutsats: Litteraturstudiens resultat tyder på att hundassisterad intervention tycks vara en biverkningsfri metod som kan förbättra patientens livskvalitet genom ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande. Detta gäller oavsett patientens psykiatriska problematik eller ålder. / Background: The interest in using dogs within health care has increased among patients and staff. Research has shown physiological, psychological, emotional and social benefits through the usage of animal assisted therapy. Presently there is no compiled research of how this affects patients with psychiatric problems. Aim: The aim of the study was to examine how animal assisted therapy using dogs affects patients with psychiatric problems. Method: The method used was a literature study consisting of 20 scientific articles; 16 qualitative and four quantitative, published between the years 1989 and 2011. Result: The result point out effects such as improved psychiatric symptoms, improved social interaction and improved self-esteem, self-confidence and self-determination. Conclusion: The result of the literature study suggests that the usage of dogs in animal-assisted therapy seems to bee a method free of side effects, that increase the patient´s quality of life through improved physical and psychological wellbeing. This is regardless of the psychiatric problem and age of the patient.

Bakgrund och problemformulering Barn som vårdas på sjukhus kan uppleva det som skrämmande och obehagligt. De känner oro, ångest och det kanske blir en skräckfylld upplevelse. Rädsla för smärtsamma ingrepp som procedurer med nålar är vanliga. Många studier har visat att djurassisterad terapi/aktivitet har en positiv effekt som kompletterande behandling för barnens hälsa. Hur upplever barn sällskapsdjur vid sjukhusvården? Vad ger sällskapsdjur för effekt hos barn som vårdas på sjukhus? Studien är en litteraturstudie som handlar om att undersöka detta. Syfte Beskriva barns upplevelser av sällskapsdjur vid sjukhusvård Metod Studien utfördes som en litteraturöversikt av både kvantitativa och kvalitativa artiklar enligt Friberg (2018). Sökning gjordes i databaserna CHINAHL, MEDLINE, PUDMED samt även manuell sökning. En kombination av sökbegrepp användes för att skapa ett avgränsat urval av artiklarna som svarade mot syftet. Resultat 10 artiklar granskades som gällde djurassisterad terapi, djurassisterad aktivitet och djurassisterad innervation inom sjukhusvården. Analysen av artiklarna visade hur barn upplevde en reducerad ångest, oro, smärta och ökade sin sociala kommunikation. Analysen visade även att det gav en positiv effekt som distraktion mot smärta, exempel vid blodprovstagning. Barnen beskriver att deras sjukhusminnen blev mer positiva med hunden som interaktion. Diskussion Sällskapsdjur som omvårdnadsalternativ på sjukhus har visat sig ha en positiv effekt för barnen. Resultaten visade att djurassisterad terapi, djurassisterad aktivitet och djurassisterad innervation kan underlätta kommunikation, ge positiva känslor, fysisk avkoppling och motivation för aktivering. Dessa resultat är värdefulla för framtida forskning för att kunna framhålla sällskapsdjur som en kompletterande behandling för barn på sjukhus.