No description available.

No description available.

No description available.

Denna uppsats handlar om rörelsen Anonyma Alkoholister som grundades 1936 i USA. Grundarna, William Griffith Wilson och Robert Holbrook Smith var två alkoholister som tidigare fått hjälp till självhjälp av de evangelikala Oxford-grupperna, men ingen av dem hade lyckats tillfriskna eller behålla sin nykterhet. När de möttes på ett bibliotek och samtalade med varandra kom de till insikten om att först genom att hjälpa en annan individ kan man fullt ut börja processen med att hjälpa sig själv. Med hjälp av de principer som de tillägnat sig under sina år i Oxford-gruppen byggde de tillsammans med kristna andliga ledare från olika samfund, forskningsresultat i psykologi och psykiatri, präster, pastorer, läkare, psykologer och övriga eldsjälar upp en modell i tolv steg för att hjälpa människor att andligt, kroppsligt och psykiskt tillfriskna från alkoholism. Denna modell har än idag visat sig vara mycket effektiv. Denna uppsats undersöker och tydliggör Anonyma Alkoholisters kristna rötter och dess gudsbild såsom dessa beskrivs i rörelsens primärkällor som i huvudsak är författade av Bill Wilson. Trots att Anonyma Alkoholister startades upp i en kristen kontext har rörelsen på många platser idag försökt att frigöra sig från sin kristna stämpel. I varje land där Anonyma Alkoholister etablerat sig som rörelse finns ett servicekontor med ett övergripande ansvar för den verksamhet och de olika mötesgrupper som verkar under Anonyma Alkoholisters skyddade namn. Följande citat är hämtat från Anonyma Alkoholisters svenska hemsida: ”Många tror att AA är religiöst. Men AA har ingen anknytning till någon religion. AA måste fungera såväl för den som har en religion, vilken den vara månde, liksom för den som inte vill ha någon. Tack vare att AA inte är religiöst så fungerar AA i 185 länder.” Detta citat speglar på ett tydligt sätt den sekulariseringsprocess som Anonyma Alkoholister har genomgått sedan dess uppkomst i mitten på 1930-talet. För mig är detta en märklig vändning eftersom det var just den ”religiösa omvändelsen” som AA:s grundare betraktade som nödvändig för det fullständiga tillfrisknandet då rörelsen skapades och formades. Uppsatsen undersöker också genom sitt intervjumaterial hur personer verksamma inom den svenska AA-rörelsen idag ser på det kristna arvet och anknytningen till kristendomen samt undersöker hur detta arv värderas i Sverige idag. Uppsatsen intervjumaterial visar på tydliga samband dels mellan hur detta med att ha en personlig tro hjälper individen att få kraft att ta sig igenom processen att tillfriskna från ett långvarigt missbruk av alkohol samt vikten av ha en personlig tro som ett redskap för att uthärda den existentiella ångest som det innebär att leva med missbruksproblematik.

I denna uppsatts görs ett försök att finna vilka faktorer som kan verka viktiga i en behandling mot ett drogberoende. Den behandlingsform som undersökts är AA:s tolvstegsprogram och dess gemenskap. Undersökningen har en kvalitativ ansatts där vår studie är uppbyggd på intervjuer med sju informanter som har erfarenhet av och arbetar i AA:s tolvstegsprogram och gemenskap, mot sitt drogberoende. Vår studie visar på att erkännandet av sitt beroende, gemenskapen och tron är de faktorer som tycks vara av störst betydelse för våra deltagares tillfrisknande.

The purpose with this study is to examine how the twelve-step program is described by the author J Keith Miller (2004) in his book Steg in i livet and by the author Olle Carlsson (2012) in his book 12steg för hopplösa. The aim for the study is to highlight the twelve steps usage on people without addiction problems. In the study, the two author’s thoughts and experience of the twelve-step program is analysed and interpreted by Pargaments (1997) theory of religious coping. The research questions in this study are: 1. How is the twelve-step program described by Olle Carlsson and J Keith Miller based on Pargaments theory of religious coping concerning conservation and transformation of significance? 2. How is negative and positive religious coping described from a religious coping perspective by Olle Carlsson and J Keith Miller in their books about the twelve-step program? The method used is a qualitative method with hermeneutical approach and a theory driven analyse in Template Analyse Style. The conclusions are sorted in three themes on the basis of Pargaments (1997) theory; conservation, transformation of significance and positive and negative religious coping. Placed in conservation of significance is category 2; sin, confession and forgiveness and category 3; social support because this mainly motivated people to maintain good habits. Placed in transformation of significance is category 1; admit powerless and let go. This aspect where described as important for the statement of the twelve-step program and a radical change in life. Placed in themes positive and negative religious coping is category 4; the relation to and the image of/to God or a higher power. This is because the authors highlight the important aspects of this regarding faith and that it is part of the description of positive and negative religious coping.

Karlsson. A (2015). Importance of spirituality and social support for quitting narcotics - Experiences of the12 step program. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden. The aim of this study was to examine how individuals felt being off narcotics by using the twelve step program. By using qualitative directed content analysis and three research questions the aim of the study was answered. The research questions were: In what way does individuals experience that the twelve step program is helping them stop using narcotics? How is the social support perceived when it comes to stop using narcotics? How is the program's spiritual element perceived? The result showed that all five respondents felt that the twelve step program helped them to stay of drugs. They felt that the social support of drugs narcotics meetings was important to stay drug free but the five respondents experienced the programs spirituality different. The result showed that the twelve step program, with its social support during the drugs anonymous meetings, was working by helping drug abusers staying free from drugs. Keywords: Public health, 12 step program, interview, experience, narcotics anonymous

No description available.

<p>Forskning påvisar att diskriminering i rekryteringsprocesser med avseende på etnicitet, kön och ålder förekommer på den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet tenderar kvinnor och personer med utländsk bakgrund att diskrimineras när arbetsgivare väljer vilka sökande som skall kallas till anställningsintervjuer. Detta har lett till förslag på avidentifierade, även kallat anonyma, ansökningsprocesser där variablerna etnicitet, kön och ålder döljs i rekryteringens första skede. Det finns dock ytterst lite information om hur metoden fungerar i praktiken samt vilka effekter som en sådan metod medför. Uppsatsen syftar därför till att redogöra för rekryteringsmetoden och huruvida användandet av sådana metoder kan medföra en ökad mångfald samt motverka olika typer av diskriminering i organisationer. En kvalitativ studie har genomförts, där två kommuner involverats som använt sig av avidentifiering i sin rekrytering. Studien är baserad på en kombination mellan semi- och ostrukturerade intervjuer av relevant personal från båda kommuner. Kommunerna har tillämpat metoden genom att använda sig av speciellt utformade blanketter, som de sökande uppmanats fylla i till fördel för avidentifieringen. Även om viss skillnad i utförande finns mellan de två kommunerna har vi valt att jämföra de båda, i syfte att utreda hur erfarenheterna av metoden skiljt sig från varandra samt vilka för- och nackdelar som uppmärksammats i samband med avidentifieringen. Därigenom ville vi klargöra vilka möjliga effekter som metoden kan medföra.</p><p>Resultaten visar att kommunernas ståndpunkt vad gällande användandet av anonyma ansökningshandlingar skiljer sig avsevärt. Karlstads kommun anser inte att metoden på något sätt bidrar till en ökad mångfald, vilket Melleruds kommun inte håller med om. Karlstads kommun hävdar även att metoden snarare kan motarbeta sitt syfte och istället för att motverka diskriminering, kan metoden bidra till en ökad diskriminering. Melleruds kommun menar att metoden belyser diskrimineringsfrågor och på så sätt bidrar till ett motverkande av diskriminering på längre sikt. I uppsatsen redovisas även en annan kommuns utvärdering och resultat av sitt försök med avidentifierade ansökningshandlingar, vilket vi ställer i motsats till vår undersökning.</p>

Forskning påvisar att diskriminering i rekryteringsprocesser med avseende på etnicitet, kön och ålder förekommer på den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet tenderar kvinnor och personer med utländsk bakgrund att diskrimineras när arbetsgivare väljer vilka sökande som skall kallas till anställningsintervjuer. Detta har lett till förslag på avidentifierade, även kallat anonyma, ansökningsprocesser där variablerna etnicitet, kön och ålder döljs i rekryteringens första skede. Det finns dock ytterst lite information om hur metoden fungerar i praktiken samt vilka effekter som en sådan metod medför. Uppsatsen syftar därför till att redogöra för rekryteringsmetoden och huruvida användandet av sådana metoder kan medföra en ökad mångfald samt motverka olika typer av diskriminering i organisationer. En kvalitativ studie har genomförts, där två kommuner involverats som använt sig av avidentifiering i sin rekrytering. Studien är baserad på en kombination mellan semi- och ostrukturerade intervjuer av relevant personal från båda kommuner. Kommunerna har tillämpat metoden genom att använda sig av speciellt utformade blanketter, som de sökande uppmanats fylla i till fördel för avidentifieringen. Även om viss skillnad i utförande finns mellan de två kommunerna har vi valt att jämföra de båda, i syfte att utreda hur erfarenheterna av metoden skiljt sig från varandra samt vilka för- och nackdelar som uppmärksammats i samband med avidentifieringen. Därigenom ville vi klargöra vilka möjliga effekter som metoden kan medföra. Resultaten visar att kommunernas ståndpunkt vad gällande användandet av anonyma ansökningshandlingar skiljer sig avsevärt. Karlstads kommun anser inte att metoden på något sätt bidrar till en ökad mångfald, vilket Melleruds kommun inte håller med om. Karlstads kommun hävdar även att metoden snarare kan motarbeta sitt syfte och istället för att motverka diskriminering, kan metoden bidra till en ökad diskriminering. Melleruds kommun menar att metoden belyser diskrimineringsfrågor och på så sätt bidrar till ett motverkande av diskriminering på längre sikt. I uppsatsen redovisas även en annan kommuns utvärdering och resultat av sitt försök med avidentifierade ansökningshandlingar, vilket vi ställer i motsats till vår undersökning.