Background. As the financial systems around the world become more digitized with the use of a card and mobile payments - we see a decrease in willingness to accept cash payments in many countries. These digital payments require a stable network connection to be processed in real-time. In rural areas or during times of crisis where these network connections may be unavailable there is a need to resort to some payment method that works offline. Paper cash is preferred by some because of its anonymous nature and with the realization of blind signatures the concept of digital cash was constructed. Digital cash is a digitized version of the traditional paper cash that values payer privacy and can be spent while both parties are offline with the use of smart cards or other mobile devices. Unlike physical paper cash, digital cash is without additional mitigations easily copied and forged as they only consist of information. Objectives. The objective of this work is to determine the viability of digital cash as a replacement or complement to today’s paper cash. The results will describe our findings on what technologies are necessary to securely exchange digital cash offline, as well as our findings on whether arbitrary payment amounts can be exchanged efficiently as well as exchanged between users of different banks. Methods. This work consists of threat modeling to identify the necessary technologies to securely exchange digital cash and what they accomplish. An extensive literature study and theoretical evaluations of state-of-the-art digital cash schemes are also part of the work. Results. The results show that digital cash can be constructed and exchanged securely with various optional features that make it more or less resemble its physical counterpart. With payer anonymity in the center and the inevitable risk of fraudulent users’ double-spending coins - the identified technologies do their best to reduce the cost-effectiveness of double-spending. Cryptographic solutions, as well as hard-to-tamper-with hardware, are the two key technologies for this. Advancements in cryptography have enabled more efficient storage and spending of digital cash with compact wallets and divisible digital cash. Conclusions. Digital cash has been a theoretical concept for almost four decades and is becoming more secure and efficient by being reconstructed using more modern cryptographic solutions. Depending on the requirements of the payment system, some schemes support arbitrary amount payment exchanges in constant time, be-tween users of different banks, transferability and some can run efficiently on privacy assuring hard-to-tamper with hardware. No scheme can do it all, but this work shines a light on some important considerations useful for future practical implementation of digital cash. / Bakgrund. Samtidigt som betalningar sker mer digitalt med hjälp av betalkort och mobiltelefoner ser vi hur färre försäljare accepterar kontanter som betalningsmedel. Det är här digitala betalningarna kräver stabil nätverksuppkoppling för att genom-föras och på avlägsna platser och under krissituationer kan den här uppkopplingen bli otillgänglig - vilket leder till ett behov för offline-betalningar. Kontanter används av några på grund av dess anonyma natur och med förverkligandet av blinda signaturer växte konceptet om digitala kontanter fram. Digitala kontanter är som det låter, en digital variant av kontanter som försöker uppnå samma anonymitet samt kunna överföras medan båda parter är offline med hjälp av betalkort eller andra mobila enheter. Till skillnad från fysiska kontanter kan dessa digitala mynt utan speciella åtgärder lätt kopieras och förfalskas eftersom de enbart består av information. Syfte. Syftet med det här arbetet är att ta redo på huruvida digitala kontanter kan ersätta eller fungera som ett komplement till dagens kontanter, samt ta redo på vilka möjligheter det finns för en implementation av ett sådant system idag. Resultatet ska beskriva våra upptäckter om vilka tekniker som behövs för att på ett säkert sätt kunna överföra digitala kontanter offline, samt våra upptäckter om huruvida godtyckliga summor kan överföras på ett effektivt sätt och mellan kunder av olika banker. Metod. Metoden vi använder består av att konstruera en hotmodell för att identifiera nödvändiga tekniker för att på ett säkert sätt kunna överföra digitala kontanter och kunna redogöra vad de uppfyller för funktioner. Arbetet innefattar även en omfattande litteraturstudie och teoretiska utvärderingar av toppmoderna digitala kontantsystem. Resultat. Resultatet visar att digitala kontanter kan konstrueras för att överföras säkert med flera frivilliga funktioner som gör att överföringarna mer eller mindre liknar sin fysiska motsvarighet. Genom att värna om ärliga betalares anonymitet och med en oundviklig risk för dubbelspendering gör de identifierade teknikerna sittbästa för att minska betalningstider och incitamentet att dubbelspendera med hjälp av kryptering och speciell svårmanipulerad hårdvara. Slutsatser. Digitala kontanter har funnits som ett teoretiskt koncept i snart fyradecennier och blir snabbt säkrare samt effektivare när de byggs om och baseras på nya krypteringslösningar. Beroende på vilka krav man har på sitt betalningssystem kan de byggas för att överföra godtyckliga summor i konstant tidskomplexitet, mellan användare av olika banker, överföras flera gånger likt vanliga kontanter eller med hjälp av svårmanipulerad hårdvara. Inget system kan göra allt idag och det här arbetet kan hjälpa den som vill bygga ett produktionssystem med vilka avväganden som kan göras.

<p>Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor. Resultatet av undersökningen visar på att sinnesrogudstjänstens mer öppna och välkomnande attityd i jämförelse med Svenska kyrkans ordinarie gudstjänstformer gör den attraktiv. Vidare upplevs i sinnesrogudstjänsten en annan form av gemenskap, ärlighet och delaktighet och utelämnandet av teologiska utläggningar vilket manar till den personliga erfarenheten av en andlighet. Detta gör att sinnesrogudstjänsten kan möta dagens människor och deras behov av personligt andligt sökande och stå som en kontrast till Svenska kyrkan som institution vilken kan upplevas som stel och föråldrad och inte ge svar på existentiella frågor förankrade i dagens vardag.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva.</p><p>Mina frågeställningar har varit följande:</p><p>- På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle?</p><p>- Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv?</p><p>- Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld?</p><p>Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor.</p><p>Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.</p>

Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor. Resultatet av undersökningen visar på att sinnesrogudstjänstens mer öppna och välkomnande attityd i jämförelse med Svenska kyrkans ordinarie gudstjänstformer gör den attraktiv. Vidare upplevs i sinnesrogudstjänsten en annan form av gemenskap, ärlighet och delaktighet och utelämnandet av teologiska utläggningar vilket manar till den personliga erfarenheten av en andlighet. Detta gör att sinnesrogudstjänsten kan möta dagens människor och deras behov av personligt andligt sökande och stå som en kontrast till Svenska kyrkan som institution vilken kan upplevas som stel och föråldrad och inte ge svar på existentiella frågor förankrade i dagens vardag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva. Mina frågeställningar har varit följande: - På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle? - Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv? - Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld? Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor. Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.

Beroende klassas som en familjesjukdom som bär med sig negativa konsekvenser för alla inblandade. De anhöriga riskerar även att själva utveckla ett medberoendetillstånd där deras tanke- känslo- och beteendemönster blir självdestruktivt. Inom medberoendelitteraturen råder det dock ingen enighet om hur medberoendet bör förstås eller förklaras och undersökningar av det offentliga anhörigstödet har visat på en hel del brister bland annat genom att inte vara tillräckligt flexibelt och individanpassat. Syftet med den här studien är att undersöka hur medberoendetillståndet förklaras och förstås av de anhöriga själva och hur anhörigstödet kan formas för att möta de anhörigas behov. Studien har genomförts genom en mikro-etnografisk metod som bestått dels av observationer i olika självhjälpsgrupper som alla härstammar från Anonyma Alkoholister (AA) och 12-stegsprogrammet, dels av kvalitativa intervjuer med medlemmar från de olika grupperna. Observationerna har genomförts vid totalt 9 olika tillfällen, 8 observationer vid fysiska öppna möten på Al-Anon, AA och ACA och en observation vid ett digitalt zoom-konvent, som hölls av Co-Anon. Intervjuerna var semistrukturerade och med Grounded Theory (GT) som analysmetod använde jag mig av ett teoretiskt målinriktat urval, och efter 9 observationer och 3 intervjuer hade jag nått en teoretisk mättnad. Analysen bestod av kodning i tre steg, enligt GT, och utmynnade i kärnkategorier som hjälpte till att besvara studiens frågeställningar. Resultaten av studien visar att medberoende kan förstås som ett verkligt problem som berör många olika delar av personernas liv där bristen på en känsla för identitet kan ses som kärnproblematiken som de andra delarna härstammar ifrån. Här samlas teman som dysfunktionella relationer, flykt och ärvda mönster. Medberoendet har gett en artificiell känsla av ett jag, som inte varit på riktigt. Medberoendet kan förklaras av de anhörigas dysfunktionella barndom som präglats av negativa känslomässiga konsekvenser, ej tillgodosedda behov och trauman. Stödet via självhjälpsgrupperna berör dels gruppens kultur där viktiga teman är tillhörighet och igenkänning dels handlingsprogram och nya strategier, med teman som personlig inventering och känslohantering. Insikten om medberoendet har varit smärtsam men samtidigt en förutsättning för tillfrisknande och genom gruppen skapas förutsättningar för att hjälpa andra genom att hjälpa sig själva.

Studiens syfte var att avtäcka de element som upplevs betydelsefulla för den enskilda individen i en återhämtningsprocess från beroende, i relation till deltagandet av NA-möten. Som bakgrund till studien presenteras en redogörelse för olika definitioner av beroendeproblematiken samt återhämtning, tillfrisknande, tolvstegsprogrammet och Anonyma Narkomaner. Datainsamlingsmetoden som har används är av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer med fyra informanter. Bearbetning av data har skett genom tematisering som har resulterat i tre olika teman, som visar korrelation mellan det informanterna uttryckt. Temana sammanfattar fynden av verksamma mekanismer i deltagandet av NA-möten för en återhämtningsprocess mot tillfrisknande. Resultatet har analyserats utifrån ovan nämnd bakgrund, tidigare forskning samt två teoribildningar som ämnat att komplettera varandra. Studien visar att verksamma mekanismer i en återhämtningsprocess från beroende mot tillfrisknande är “gemenskap”, “unik förståelse” och “självutveckling” som kan återfinnas i deltagandet av NA-möten. / The aim of the study was to uncover the elements that are perceived as important for the individual in a recovery process from addiction, in relation to the participation of NA meetings. An introduction to the study is presented including a summary of various definitions of the addiction problem as well as recovery, the twelve-step program and Narcotics Anonymous. The data collection method used in the study was qualitative, through semi-structured interviews with four informants. Data processing was done through theme classification, which resulted in the identification of three themes based on common perceptions between the four informants. These themes summarize the findings of effective mechanisms in the participation in NA meetings for a recovery process. The result were analyzed on the basis of the aforementioned introduction, previous research and two theories that are intended to complement each other. The study shows that effective mechanisms in a recovery process from addiction are "community", "unique understanding" and "self-development" that can be found in the participation of NA meetings.