Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare uppfattar och arbetar med formativ bedömning i sin matematikundervisning. Forskare pratar om att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas möjligheter till att lära, utvecklas samt ta eget ansvar över sina egna studier. Studiens område är valt utifrån mitt egna intresse för formativ bedömning i matematik. Samt för att undersöka hur lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i matematik. Resultatet redovisas genom fem intervjuer och en enkätundersökning där 21 lärare deltog. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text. Resultatet i studien är att lärare upplever både för- och nackdelar med formativ bedömning. Samtliga lärare är eniga om är att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas matematiska förmågor. Dock upplever lärarna att formativ bedömning i matematik är tidskrävande och ställer krav på dem på organisation- och institutionsnivå. För att analysera resultatet används både ett sociokulturellt perspektiv samt kognitivistiskt. Återkommande termer i studien är återkoppling, sociala interaktioner, metakognition och ansvarstagande. Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap om formativ bedömning för att kunna tillämpa det i undervisningen på ett fungerande sätt. Det kommer också att krävas att eleverna tar ansvar över sina egna studier för att lära sig och utvecklas.

The fashion system has increasingly been imbued by ecology and sustainability. While in the recent years a lot on approaches to more sustainable consumption behaviour from the con- sumers’ side have been suggested, this study focuses on the very practice of how sustainabil- ity - in an applied matter - is realised within a fashion company. In this dissertation, two Swe- dish fashion brands, Nudie Jeans co and Filippa K, are being investigated and analysed due to their brand philosophies and concepts dealing with sustainability. If Nudie Jeans co’s first all- organic denim collection launched in Autumn 2012 or Filippa K’s emphasis to the longevity of clothing by classic shapes and plain colours; both ideas foster a slow fashion movement. One of this thesis’ implications is the fact, that the term sustainability is much more far- reaching and expansive as commonly defined. Also timelessness and tradition could be sus- tainable, if still taking care of environment and society. Finally, concepts of sustainability which are commonly not highlighted shall be identified and fill the yet existing gap.

In the public sector, both audit and quality control processes play a vital part in governance model of today. The magnitude of the usage of the concept is so vast that it has been said that we are living in the audit society. The discussions that prevail are not whether they are needed, but how they should be carried out. The aim of this study is to evaluate and analyze part of the described audit society, in order to be able to make proposals for improvement. A case study has been carried out at the Quality and development department within municipal social services administration. The study has reviewed the quality control process performed at this department from the perspective of Total Quality Management. The current situation was mapped through interviews, discussions and document studies that later on were analyzed to highlight different areas for improvement. The result shows a limiting dutiful ethical organizational culture with a strong focus on assignments and requirements, but less on responsibility and development. The study concludes that a cultural change is needed, a change that promotes organizational learning and continuous improvement. / Granskningar och uppföljningar har idag en central roll i den offentliga sektorns styrmodell. Omfattningen har blivit så stor att det oftast talas om ett granskningssamhälle. Diskussionerna som råder är inte om de behövs, utan hur de bör utföras. Syftet med studien var att undersöka och analysera en del av det beskrivna granskningssamhället för att sedan ge förslag på förbättringar. En fallstudie har därför genomförts på en Kvalitets- och utvecklingsavdelningen inom Socialförvaltningen. Studien har granskat avdelningens kvalitetsuppföljningar med utgångspunkt från offensiv kvalitetsutveckling. Nuläget kartlades genom intervjuer, samtal och dokumentstudier som sedan analyserats för att belysa olika förbättringsmöjligheter. Resultatet visar på en begränsande pliktetisk organisationskultur med stort fokus på uppdrag och krav, men mindre på ansvar och utveckling. Därför föreslås en kulturell förändring som främjar organisatoriskt lärande och ständiga förbättringar.