Svanenmärkta fonder är något som tillkommit i den finansiella världen på senare tid. Världens första svanenmärkta fonder lanserades 2017. Att bli benämnd som svanenmärkt innebär att fonden uppfyller ett visst antal kriterier bestämda av Svanen. Detta innebär att fonden kan rapportera ett arbete som kan anses som ett ytterligare steg mot hållbarhet och inte endast agera enligt lagar och regler. Syftet med studien är att beskriva hur innehaven i en svanenmärkt fond efterlever svanenkriterierna, genom att identifiera hur riskområden rapporteras och hur dessa hanteras i innehavens hållbarhetsredovisning, samt att analysera hur dessa mönster kopplas till svanens hållbarhetskriterier. Frågeställningen lyder ”Hur rapporterar innehaven sin efterlevnad till svanenkriterierna?” och den besvaras genom en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. För att besvara frågeställningen har data samlats in med hjälp av en analysmetod där primärdata har inhämtats från års- och hållbarhetsrapporter från respektive företag. Resultaten visade att samtliga företag rapporterar liknande gällande hållbarhet. Företagen rapporterade att de implementerat riktlinjer, program och policys för att efterleva svanenkriterierna. Transparensen går att ifrågasätta i företagens sätt att rapportera hållbarhet då de brister i sin information samt använder vaga beskrivningar av problem. Några slutsatser som kan dras av detta arbete är att informationsasymmetri är en anledning till att transparensen brister hos vissa innehav i fonden, genom att ha oförståelig information. Vidare fallerar även legitimiteten i företagens rapportering vilket leder till mindre trovärdighet i rapporterna och efterlevnaden till svanenkriterierna. / The Nordic Swan Ecolabel regarding funds is something that has emerged in the financial system in recent times. The world’s first Nordic Swan Eco labeled fund launched in 2017. To be certified by Svanen the fund has to fulfill a couple of criteria that has been stated by Svanen. This certification gives the fund the opportunity to market their work as an additional step towards sustainability and not just act according to the laws and regulations. The purpose of this study is to describe the holdings in a fund that follows the Svanen criterias, by identify how the reporting of areas of risk and how they are being handled in the sustainability report and also to analyze its patterns to the Svanen criterias. The purpose will lead to the research question that is “How does the holdings report its compliance to the Svanen Criterias?”, Further on also answer the research question through a qualitative method with an inductive research approach. In order to answer the research question data have been gathered with an analyze method and a literature review where the primary data comes from annual and sustainability reports from each individual company. The result of this study showed that every company reports in a similar way regarding sustainability. Each company reports that they have implemented guidelines, programs and policies in order to comply with the Svanen Criterias. The transparency within the holdings can be questioned because of the lack of information and vague description of problematic happenings. Conclusions of this study is that information asymmetry is one of the reasons that makes one question the holdings transparency. Due to this asymmetry the holdings legitimacy is affected which leads to less credibility in their reports and so on their compliance toward the Svanen Criterias.

Purpose – BecauseThe purpose of this thesis is to investigate what methods financial institutions use to inform and encourage their existing and potential clients to choose more sustainable and responsible investment alternatives. The thesis should also identify some key determinants of private investors’ choice of sustainable and responsible investments (SRI), with focus on the effect of limited knowledge and access to information about SRI has on private investors’ choice. Methodology – In this thesis, both qualitative and quantitative research methods are used to collect significant data. Qualitative data was collected through interviews with three representatives from different financial institutions. A questionnaire was distributed and answered by 36 respondents. Quantitative data was collected using a questionnaire, the processed and analyzed by using a comparison analysis of percentages. Findings – Overall, the thesis finds that financial institutions have limited focus on private investors and lack of concrete methods to provide private investors with relevant information and thus increasing the level of knowledge about SRI. Furthermore, the results indicate that earning steady financial returns by considering social responsibility is one of the motivations to invest in SRI. Women are more likely to choose SRI than men and millennials prefer SRI more compared to other generations. Limited knowledge and limited access to useful information are considered as strong obstacles for private investors when considering SRI. Research limitations – Since the sample size was very small, it’s probable that the respondents’ opinions and approach to SRI cannot represent the view of the entire population. Because of the sample size there’s an enormous variation in response patterns. Therefore, the results and conclusions need to be taken cautiously. / Syfte – Syftet med denna uppsats syfte är att undersöka vilka metoder som finansiella institutioner använder för att upplysa och uppmuntra både befintliga och potentiella kunder att välja mer hållbara och ansvarsfulla investeringsalternativ. Uppsatsen ska även identifiera faktorer som påverkar privata investerares val av hållbara och ansvarsfulla investeringar, med fokus på effekten av begränsad kunskap och tillgång till information. Metod/tillvägagångssätt – I denna studie har både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder använts för att samla in data. Kvalitativa data samlades in genom intervjuer med tre representanter från olika finansiella institutioner. En enkät har distribuerats och besvarats av 36 respondenter. Kvantitativa data insamlades med hjälp av ett frågeformulär, sedan bearbetades och analyserades informationen med hjälp av en jämförelse av procentsatser. Iakttagelser – Sammantaget finner tesen att finansiella institutioner har begränsad fokus på privata investerare och bristen på konkreta metoder för att ge privata investerare med relevant information och därmed öka kunskapsnivån om SRI. Vidare tyder resultaten på att jakten efter stabil avkastning på längre sikt, genom att ta samhällsansvar är den främsta motivationen att investerare väljer SRI. Kvinnor och millenniegeneration är mer benägna att välja SRI än män och andra generationer. Begränsad kunskap och tillgång till relevant information betraktas som en stark barriär för privata investerare att välja SRI. Forskningsbegränsningar – På grund av att urvalets storlek är väldigt liten, är det troligt att de svarandes åsikter och förhållningssätt till SRI inte kan representera hela befolkningen. Urvalets storlek gör också att det finns stora variationer i svarsmönster. Därför bör resultaten och slutsatserna tas med stor försiktighet.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Gustav Johannesson och Martin Westport Handledare: Andreas Stephan Medbedömare: Anna Stafsudd Titel: Sambandet mellan Corporate Social Performance och finansiell risk - En kvantitativ studie som undersöker nordiska företag Bakgrund: Företags sociala ansvar har ständigt funnits på företagsagendan under senaste åren efter ökade globala utmaningar och större påtryckningar från intressenter. Man kan se allt större risker som är kopplade till företags hållbarhetsarbete. Med bakgrund till detta finns det ett stort intresse och en uppåtgående trend kring hållbara investeringar där Norden är ledande inom området. Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan Corporate Social Performance, både på en sammanslagen och individuell nivå, och finansiell risk. Metod: Genom den deduktiva forskningsansatsen och den kvantitativa forskningsstrategin som är baserad på paneldata testar författarna sina hypoteser. Författarna bygger sina hypoteser på intressentteorin och riskhanteringsteorin som testas med ett nordiskt urval på 144 företag under tidsperioden 2002-2016. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett negativt samband mellan Corporate Social Performance och finansiell risk. Det finns även ett negativt samband mellan företags sociala prestationer och finansiell risk. Detta är i linje med författarnas förväntningar. Däremot visar resultatet inga samband mellan företags miljömässiga och styrningsmässiga prestationer och deras finansiella risk. / Degree Project, The Business Administration and Economics Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University Authors: Gustav Johannesson and Martin Westport Supervisor: Andreas Stephan Co-assessor: Anna Stafsudd Title: The relationship between Corporate Social Performance and Financial Risk - A quantitative study that examines Nordic companies Background: Corporate Social Responsibility has been on the corporate agenda in recent years following increased global challenges and greater pressure from stakeholders. One can see more risks associated with corporate sustainability. This has led to a great interest globally and an upward trend in Socially Responsible Investing where the Nordic region is at the leading edge. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between Corporate Social Performance, both at a combined and an individual level, and financial risk. Method: Through the deductive research approach and the quantitative research strategy that is based on panel data, the authors test their hypotheses. The authors base their hypotheses on stakeholder theory and risk management theory and test them with a Nordic sample of 144 companies over the period 2002-2016. Conclusion: The study results show that there is a negative relationship between Corporate Social Performance and financial risk. There is also a negative relationship between social performance and financial risk. This is in line with the authors’ expectations. However, the results show no relationship between companies’ environmental and governance performance and their financial risk.

Titel: Institutionella investerares preferenser för ES-kriterier Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Melisa Tatarevic och Alexandra Berg Nordström Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022 - Januari Syfte: Intressenternas ökade behov av insyn i miljö-, sociala- och styrningsfrågor har givit stor vikttill hållbarhetsrapportering världen över. Denna studie syftar till att undersöka huruvidainstitutionellt ägande beror av ES-kriterier och ger nytt ljus åt forskningen med fokus på bådepositiva och negativa aspekter av ES-kriterier. Ökar/minskar det institutionella ägandet beroende pånärvaron av policyer hos företag? Existerar det ett samband mellan ESG-betyget och policyer? Metod: Med sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon har denna kvantitativa studie medtvärsnittsdesign analyserat 2653 publika företag i IBM: s statistikprogram SPSS. Studien presenterarbeskrivande statistik, en korrelationsmatris, kontroll av felkällor samt multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Studien ger bevis för att det institutionella ägandet huvudsakligen ökar vidnärvaron av specifika policyer. Emellertid minskar institutionellt ägande vid närvaron av en specifikpolicy. Studien finner även stöd för ett existerande samband mellan ESG-betyget och policyer. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny information till forskningen inom ESG-betygetoch för institutionella investerare genom ett unikt tillvägagångssätt att studera institutionellainvesterares preferenser för olika ES-kriterier med fokus på både styrkor och svagheter. Förslag till fortsatt forskning: Kvantitativ forskning kan svara på huruvida liknande resultat hadeuppnåtts vid val av andra indikatorer. Kvalitativ forskning kan från institutionella investeraresperspektiv, förklara hur de faktiskt beaktar ES-kriterier och dess indikatorer vid investeringsbeslut. Nyckelord: Hållbarhetsprestanda; ESG-betyg; Företagens sociala ansvar (CSR); Socialt ansvarsfullainvesteringar (SRI); Institutionella investerare; Miljö- och social prestanda / Title: Institutional investors preferences on ES-criteria Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Melisa Tatarevic and Alexandra Berg Nordström Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 - January Aim: Stakeholders' increased need for transparency in environmental, social and governance issueshas given great importance to sustainability reporting worldwide. This study aims to investigatewheather institutional ownership depends on ES criteria and sheds new light on research by focusingon both positive and negative aspects of ES criteria. Does institutional ownership increase/decreasedue to the presence of policies in companies? Is there a link between the ESG rating and policies? Method: With secondary data from the Refinitiv Eikon database, this quantitative study with crosssectional design analyzed 2653 public companies in the IBM: s statistics program SPSS. The studypresents descriptive statistics, a correlation matrix, control of error sources and regression analyzes. Result & Conclusions: The study provides evidence that institutional ownership mainly increases inthe presence of specific policies. However, institutional ownership decreases in the presence of aspecific policy. The study also finds support for an existing link between ESG ratings and policies. Contribution of the thesis: The study contributes new information to the research within the ESGrating and for institutional investors through a unique approach to studying institutional investors'preferences for different ES criteria with a focus on both strengths and weaknesses. Suggestions for future research: Quantitative research can answer whether similar results had beenachieved by choosing other indicators. Qualitative research can explain how they actually considerES criteria and its indicators when making investment decisions. Key words: Sustainability performance; ESG Score; Corporate Social Responsibility (CSR); SocialResponsibility Investments (SRI); Institutional investors; Environmental and social performance

Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.