Bakgrund: Alkoholkonsumtionen bland ungdomar har sedan 2000-talets början minskat. Hur detta har påverkat ungdomarnas hälsa är i dagsläget okänt, då det råder brist på vetenskapligt underlag inom området. Emellertid har tidigare studier undersökt hälsan hos ungdomar som inte dricker alkohol i andra kontexter och tidsperioder, vilket indikerat på en koppling till hälsobrister snarare än hälsovinster framförallt vad gäller psykisk hhälsa. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida avhållsamhet från alkohol bland ungdomar i årskurs två på gymnasiet är associerat med psykisk hälsa, samt om deras psykiska hälsa har förändrats från 2004 till 2012. Metod: För att undersöka sambandet mellan ungdomars avhållsamhet från alkohol och psykisk hälsa användes en kvantitativ metod med upprepade tvärsnittsstudier som studiedesign. Data från hälsoundersökningen Liv och Hälsa Ung Västmanland användes, med 2533 elever i årskurs två år 2004 och 2193 elever år 2012. Resultat: Andelen elever i årskurs två på gymnasiet som avhöll sig från att dricka alkohol var endast marginellt större år 2012 än 2004. Ungdomar som inte dricker alkohol uppvisade i mindre utsträckning antisocialt beteende jämfört med de som dricker, vilket gällde för båda åren. Dock i mindre utsträckning år 2012 än 2004, varvid alkoholkonsumtionen inte tycks ha varit av lika stor betydelse för graden av antisocialt beteende vid det senare undersökningsåret. Med avseende på psykosomatiska besvär och depression var ungdomars avhållsamhet från alkohol endast associerat med hälsofördelar det första undersökningsåret. År 2012 var icke-drickande snarare associerat med en högre grad av psykosomatiska besvär. Slutsatser: Ungdomars avhållsamhet från alkohol tycks inte vara associerat med några påtagliga hälsoeffekter bland ungdomar i årskurs två, med undantag för antisocialt beteende. Möjligtvis beror avsaknaden av hälsoeffekter 2012 på en ökad psykisk ohälsa bland både drickare och icke-drickare. / Background: Alcohol consumption among adolescents has declined since the beginning of the twenty-first century. Whether this has affected the health among the adolescents is currently unknown, due to the lack of empirical evidence regarding this area. However, previous studies have investigated the health of non-drinking adolescents in other contexts and time periods, which have indicated a connection to health deficiencies rather than health benefits. Especially regarding mental health. Aim: The aim of this study is to investigate whether alcohol abstinence among adolescents in the second year of upper secondary school is associated with mental health and whether their mental health has changed from 2004 to 2012. Method: In order to investigate the relationship between alcohol abstinence among adolescents, a quantitative method with a repeated cross-sectional design was used. Data from the Survey of Adolescent Life in Vestmanland was used, including 2533 second year students in 2004 and 2193 second year students in 2012. Results: The proportion of students in the second year of upper secondary school who abstained from drinking alcohol was only marginally greater 2012 than 2004. Non-drinking adolescents presented an antisocial behavior to a lesser extent than their drinking peers, which was applicable to both years. However, to a lesser extent in 2012 than 2004, where Conclusions: Alcohol abstinence among adolescents does not seem to have substantially affected the mental health of adolescents, except concerning anti-social behavior. Lack of health effects among the adolescents in 2012, may instead depend on a decrease in mental health among drinkers, as well as non-drinkers. Keywords: adolescents, alcohol abstinence, antisocial behavior, depression, mental health, psychosomatic symptoms.

Under de senaste decennierna har vi kunnat se en global ökning av ungdomar med antisocialt beteende. Dessa unga visar ofta tecken på låg psykisk hälsa och låg Subjektivt välbefinnande (SWB), vilket kan öka utvecklingen av negativa psykosociala beteenden i framtiden. Positiv psykologi (PP) är det forskningsfält som fokuserar på att öka individuellt välbefinnande och mänsklig tillväxt. Tillämpad positiv psykologi (TPP) har en positiv påverkan på SWB, särskilt hos ungdomar med låg SWB. Syftet med denna systematiska översikt är att undersöka effekten av TPP på SWB såväl som beteendet hos ungdomar med antisocialt beteende. Fyra studier ligger till grund för denna systematiska litteraturöversikt, som genomfördes enligt riktlinjerna för Preferred reporting items for systematic review and meta-analysis (PRISMA). Resultaten pekar på att TPP har en positiv behandlingseffekt på välbefinnandet samt beteendet hos ungdomar med antisocialt beteende. Dock kunde inga samband mellan TPP och daglig lycka samt daglig beteende fastställas. TPP skulle kunna användas som en effektiv behandling för att öka ungdomars välmående och livskvalitet, samt minska eventuellt antisocialt beteende på relativt kort tid. Detta är viktigt för en god utveckling, både för individen och samhället. TPP kan fungera som en optimal behandling att användas globalt. På grund av ett få antal studier i detta forskningsområde, så finns det begränsad data tillgänglig. Mer forskning kring detta område behövs för att säkerställa resultaten. / In recent decades we have seen a global increase in young people with antisocial behavior. These youth often show signs of low mental health and Subjective Well-Being (SWB), which may increase the development of negative psychosocial behaviors. Positive Psychology (PP) is the field of research that focuses on increasing individual well-being and human growth. Applied Positive Psychology (TPP) positively affects SWB, especially in youth with low SWB. This systematic review aims to examine the effect of TPP on SWB and behavior in adolescents with antisocial behavior. Four studies form the basis of this systematic literature review, which was conducted according to the Preferred Reporting Items for Systematic Review and Meta-Analysis (PRISMA) guidelines. The results indicate that TPP positively affects SWB in adolescents with antisocial behavior and has a positive treatment effect on the sample's behavior. Furthermore, no correlations between TPP and daily happiness and behavior could be seen. TTP could be used as an effective treatment to increase young people's well-being and quality of life and reduce possible antisocial behavior in a relatively short time. This is important for good development, both for the individual and society. TPP may serve as an optimal treatment to be used globally. However, more data is needed due to the small number of studies in this research area. More research in this area is required to confirm the results.