Det användarcentrerande tillvägagångssättet från människa-datorinteraktion (MDI) har anammats av många andra discipliner – där två aktuella discipliner som gjort detta är User Experience Design (UXD), vars mål är att skapa användbara mjukvaror ifrån användarnas perspektiv, och speldesign, som syftar till att skapa underhållande mjukvaror. För att göra detta använder båda dessa discipliner heuristisk utvärdering; där UXD använder traditionella heuristiker för användbarhet, medan speldesign på akademisk nivå utvecklat nya uppsättningar med spelheuristiker som är anpassade för spel. Dessa nya uppsättningar är inte validerade, då de brister i empiriska studier. Därför syftar detta arbete till att validera två nya uppsättningar spelheuristiker, samt att undersöka vilket extra värde de har, om något, gentemot traditionella uppsättningar heuristiker för användbarhet under utvärdering av gränssnitt i spel. Metoden bestod först av en heuristisk utvärdering där tre utvärderare utvärderade den globala Spelmenyn i RPG-spelet The Witcher 3: Wild Hunt, där båda uppsättningarna spelheuristiker och Nielsens 10 heuristiker för användbarhet användes, och sedan gjordes ett användartest på samma gränssnitt. Användartestet bestod av fem deltagare, alla män mellan åldrarna 20-23 och var studenter vid Högskolan i Skövde. Undersökningen resulterade i tre totala listor problem, en från respektive uppsättning, som sedan jämfördes med en lista med problem från användartestet. Slutsatsen blev att spelheuristikerna är lämpliga att använda under utvärderingen av menyer som liknar Spelmenyn, och är därmed validerade under dessa omständigheter. Dock finns det inget underlag att anta att spelheuristikerna medför ett extra märkbart värde än heuristikerna för användbarhet under utvärderingen av gränssnitt i spel.

Use of computerized systems with user interfaces (UIs) is very high in the developed world, and is increasing rapidly everywhere else. The security of these systems are of utmost importance, but so is also the perception of security that people have of them. Therefore, this study investigates if there is a link between how usable systems with UIs are, and how securely they are perceived. This was done by constructing a custom and novel experimental setup, where 37 people (n=37) participated online through a website. The website guided participants through a realistic scenario, and then gave them a number of tasks to perform in a mock E-banking application. Participants then answered some questions regarding the usability and security of the mock E-banking application. This E-banking application was designed with the help of the Design Thinking methodology and heuristic evaluations. For most of the results, statistical significance could not be demonstrated. However, the results suggest that there may be a link between usability and perceived security, albeit quite weak. The relationship is hypothesized to be easily overshadowed by other aspects such as authentication procedure and reputation. / Användningen av datoriserade system med användargränssnitt (UI) är mycket hög i den utvecklade världen, och ökar snabbt i övriga världen. säkerheten hos dessa system är av yttersta vikt, men så är även hur säkert dessa system uppfattas av människor. Därför undersöker denna studie om det finns ett samband mellan hur användbart ett system med användargränssnitt är, och hur säkert det uppfattas. Detta gjordes genom att skapa en skräddarsydd och unik experimentell uppställning, där 37 personer (n=37) medverkade online via en webbplats. Webbplatsen guidade de medverkande genom ett realistiskt scenario och gav dem ett antal uppgifter att slutföra i en fiktiv internetbank. Deltagarna svarade sedan på ett antal frågor angående användbarheten och säkerheten hos den fiktiva internetbanken. Denna internetbank designades med hjälp av “Design Thinking”-metodologin och heuristiska utvärderingar. För de flesta resultaten kunde statistisk signfikans inte påvisas. Däremot antyder resultaten att det kan finnas en svag länk mellan användbarhet och upplevd säkerhet. En hypotes är att detta samband enkelt kan överskuggas av andra aspekter såsom autensieringsprocedur och rykte.