Syftet med studien är att beskriva hur involverad skolpersonal och samverkande socialsekreterare arbetar för att kartlägga och motverka elevers ogiltiga frånvaro. Genom att undersöka personalens upplevelse av orsaker till ogiltig frånvaro, hur de upplever att de arbetar med ogiltig frånvaro och hur de tillsammans arbetar för att motverka ogiltig frånvaro. Den aktuella publicerade forskning som använts är både internationell och nationell. Styrdokument, lagtext, allmänna råd samt forskning av Skolverket och Socialstyrelsen har även beaktats. Det teorietiska perspektiv som ligger till grund för analys är inklusion och exklusion. Utifrån kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med fem informanter som tillfrågats med utgångspunkt av dessas yrkesroll i skolan. De professioner som tillfrågats är rektor, kurator, socialpedagog, lärare samt samverkande socialsekreterare. Intervjuer med informanterna har spelats in med diktafon, transkriberats för att sedan analyseras. Analysen gjordes utifrån teman: orsaker, arbete med och arbete tillsammans med ogiltig frånvaro. Tolkningen av materialet har skett utifrån samstämmighet och olikheter i svaren. I studiens diskussion tas det upp att den främsta orsaken till ogiltig frånvaro är hemsituationen. I de fall eleven har en svår hemsituation visar forskningen att skolan kan vara en skyddsfaktor för att förhindra elevens exklusion. Där den ogiltiga frånvaron ändå är skolrelaterade beror det främst på andra elevers inflytande, grupptryck. Alla informanter upplever att de i sitt arbete har en medvetenhet om var eleverna med stor ogiltig frånvaro befinner sig utifrån skolans arbetsmodell. Studiens resultat är att de orsaker som ligger bakom ogiltig frånvaro huvudsakligen är relaterade till hemsituationen. Involverad personal upplever en förbättring utifrån arbetsrutinen i skoltrappan. Att arbeta tillsammans är en framgångsfaktor för att minska ogiltig frånvaro. / The aim of the study is to describe how school staff and social workers identify and prevent truancy in the Swedish compulsory school. The study explores the school workers professional experiances of the underlying causes of truancy and what measures are taken in collaboration with social authorities to prevent pupils´ absence from school. The study is based on current international and national research and takes into account policy documents, legal texts and general advice issued by the Swedish National Agency for Education and the National board of Health and Welfare. The theoretical perspective used in of the analyses are the terms inclusion and exclusion. Qualitative semi-structured lifeworld interviews with five professional categories (a school head master, a councelor, a  teacher and two social workers) working in school were performed. The interviews focused on causes of truancy and collaborative work involving both school professionals and social workers. The interviews were recorded and subsequently transcribed and analysed. The analysis was performed thematically, causes of truancy and collaborative work to prevent truancy. The interpretation of the data was based on consensus and differences in the responses. As can be seen from the discussion, the primary cause of truancy is related to the pupil´s home situation. Research shows that school can be a protective factor to prevent exclusion. In cases where truancy is related to the school situation it is principally a result of group pressure from other pupils. All respondents in the interviews stated that they have an awareness of where pupils with extensive absenteeism are in relation to the school´s work model to prevent truancy. Collaborative work is a success factor to reduce truancy.

Bakgrund: Det råder idag en brist på verksamma distriktssköterskor i Sverige samtidigt som befolkningen ökar. Ett resultat av detta är att mer ansvar läggs på de få distriktssköterskor som finns. Ansvaret ökar genom personcentrerad vård samtidigt som mer, mer avancerad medicinsk utrustning skall hanteras och fler barn och unga vuxna vårdas i hemmet. Syfte: Syftet med denna studie var att uppnå en djupare förståelse för de upplevelser distriktssköterskor fått genom att arbeta tillsammans med unga patienter med kärlkateter i patientens hemmiljö för att stärka deras autonomi. Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med åtta distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där meningsenheter skapades vilka sedan kodades, och som skapade underkategori och kategorier. Resultat: Utgjordes av två huvudkategorier med tillhörande underkategorier.Den första huvudkategorin blev- Jag går en bit på vägen med dig handlade om hur distriktssköterskan anpassade sig efter varje patientsituation med tillhörande underkategorier Trygghet i yrkesrollen. Bjuder på sig själv. Varje möte är en utmaning. Patienten och dess familj, medaktörer i vården. Stöd eller inte från verksamheten.Nästa huvudkategori blev - Min roll i vårdandet vilket bestod av hur distriktssköterskornas olika upplevelser av att stärka en patients autonomi påverkade den vårdande relationen, med tillhörande underkategorier: Att anpassa samtalet. Vägen till att stärka patientens autonomi. När vården blir vardag. Slutsats: Mötet med barn och unga vuxna patienter är en professionell utmaning för distriktssköterskan. Distriktssköterskans trygghet i sin yrkesroll möjliggör att goda relationer kan skapas med både patient och familj. Distriktssköterskans upplevelse vid vårdmöten påverkades av distriktssköterskans inre tankar och värderingar. När distriktssköterskan var lyhörd för patientens behov och närståendes önskemål, framträdde ett tydligt personcentrerat förhållningssätt. / Background: There is a shortage of practicing nurses in Sweden while the population is increasing every year. More children and young adults receive care in their own homes.As a result, much more responsibility is being put on the community specialist nurses. For instance, providing person-centered care while simultaneously being able to manage complex medical equipment. The Aim: The aim of this study is to achieve a deeper understanding about the experiences district nurses have while working together with young patients with vascular catheters in their home environments to strengthen their autonomy. Method: Semi-structured interviews with eight district nurses were conducted in this study, and qualitative content analysis were used in this essay, on the grounds that this method seeks to discern the meaning of speech acts, text, gestures, and lived expressions. The result: Two main categories were found in the result, one was I walk with you for a while with following subcategories: The assurance in her professional role. Let them see more than just a health worker.Every meeting is a challenge. The patient and their family are playing a part in the care we provide. The support or not from the workplace.The second main category was My part in the caretaking with following subcategories: Adjust to the conversation. The way to strengthen the patient's autonomy. When caring becomes everyday. Conclusion: Meeting children and young adult patients is a professional challenge for the district nurse. By developing a sense of security in their professional role, it is possible for good relationships to be created with both the patient and their family.It became apparent that the district nurse's attitude at care meetings had a clear effect on the relationship with the patient and the family. By being sensitive to the patient's needs and the wishes of relatives, an approach that focuses on individual patient requirements could clearly emerge.