Syftet med studien har varit att få veta mer om hur elever på en högstadieskola, som är så kallade korridorvandrare, upplever sin skolgång, och om varför dessa elever inte är i klassrummen. Korridorvandrare är elever som inte går på sina schemalagda lektioner, utan istället uppehåller sig ute i skolans övriga utrymmen. För att ta del av elevernas tankar, användes semi-strukturerade intervjuer med ett antal elever på en högstadieskola. Eleverna intervjuades en och en utifrån en i förväg framtagen intervjuguide, men där elevernas svar skapat olika följdfrågor som i sin tur gett olika intressanta svar.  Resultatet av studien visade bland annat på att relationerna mellan skolans personal och eleverna var oerhört viktig, då eleverna ändå menade att de trivdes i skolan och alla de intervjuade eleverna hade någon vuxen på skolan som de kunde prata mer med och som de kände tillit för. Vidare var elevernas önskan att skolan skulle ha mindre grupper, mindre klasser, så att eleverna lättare kunde få den hjälp de kände att de behövde av lärarna.

Syftet med denna studie var att beskriva hur studie- och yrkesvägledares arbete ser ut inom KAA (kommunala aktivitetsansvaret) för att få ungdomar att återgå till studier. I studien undersöktes vilka åtgärder och insatser som erbjuds de ungdomar som hamnat utanför gymnasiet. I bakgrundsavsnittet presenteras forskning och annan relevant litteratur kring främjande arbete med hemmasittare, på vilket sätt vägledning kan ge positiva effekter i arbetet med hemmasittare samt orsaker till och konsekvenser av hemmasittande. Studien besvarar dessa tre forskningsfrågor; På vilket sätt arbetar studie- och yrkesvägledare som är verksamma inom KAA för att få hemmasittare att återgå till sysselsättning och hur sker samverkan med andra i det arbetet? På vilket sätt kan studie- och yrkesvägledares kompetenser bidra i arbetet med hemmasittare? Vilka är de främsta orsakerna till att någon blir hemmasittare, enligt studie- och yrkesvägledarna? Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med nio studie- och yrkesvägledare som är verksamma i det kommunala aktivitetsansvaret. Resultaten visar bland annat att studie- och yrkesvägledarna behöver samverka med andra professioner i arbetet med hemmasittare. Viktiga kompetenser att ha i arbetet inom KAA är samtalsmetodik och kunskap om utbildningssystemet samt förmåga att inge hopp hos ungdomarna. Orsakerna till att någon blir hemmasittare varierar kraftigt från individ till individ. Slutsatserna är att studie- och yrkesvägledares kompetenser är viktiga i arbetet med hemmasittare. Situationen är individuellt varierande för de ungdomar som innefattas av KAA och bland de som blir hemmasittare. Därför är det särskilt viktigt att den som arbetar med att få dessa ungdomar att återgå till sysselsättning har förmåga att lyssna aktivt och en vilja att förstå den unge, samt god förmåga till samverkan med de instanser som behöver bli involverade.

Syftet med min studie är att utreda vilka faktorer som leder till ogiltig frånvaro för elever på högstadiet. Jag vill undersöka vilka förändringar skolan behöver göra för att möta elevernas behov och vad rollen som specialpedagog innebär i detta förändringsarbete. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning när det gäller elevers skolfrånvaro, skolans organisation och arbetssätt samt elevers självkänsla och motivation. Till grund för det metodiska arbetet i min studie ligger aktionsforskningen. Med hjälp av strukturerade enkäter, observationer med registreringsschema och halvstrukturerade intervjuer vill jag ta del av elevernas syn på sin skolsituation. Eleverna i min studie efterlyser tydliga lärare som kan hålla ordning i klassrummet. De vill ha lärare som lyssnar på dem och förstår att de har svårigheter. Att ständigt misslyckas tär på självkänslan, därför är det oerhört betydelsefullt med positiv feedback. Det är viktigt att lärarna visar eleverna att de har förväntningar på dem, bemöter dem med respekt och utgår från varje elevs egen kunskapsnivå. Skolans uppgift är att anpassa arbetssättet så att eleverna får en känsla av sammanhang och känner lust att lära.  Specialpedagogen har en viktig roll när det gäller att förstå vad i lärandemiljön som gör skolsituationen problematisk för eleverna. För lärarnas del kan specialpedagogen bidra med handledning som ger möjlighet till reflektion och pedagogiska diskussioner gällande yrkesrollen. I samverkan med skolledningen och elevhälsoteamet kan specialpedagogen organisera och utveckla lärandemiljön.   Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att elevens totala livssituation påverkar skolgången. Ogiltig frånvaro på högstadiet är en komplex fråga som inte alltid skolan själv kan komma tillrätta med. Det krävs ett nära samarbete mellan skolledningen och elevhälsoteamet, mellan hemmet och skolan, och ibland även med socialtjänsten.

I denna studie undersöks vilka grupper av faktorer som bäst predicerar elevers skolkande. Med utgångspunkt i tidigare kvalitativa studier och forskning, undersöks orsaker till skolk med kvantitativ ansats, utifrån 5 458 15-åriga elevers enkätsvar från 2015 års PISA-undersökning. Skolfaktorer, hem- och familjefaktorer samt individfaktorer jämförs med varandra, och det visar sig att dessa tre bidrar med ungefär lika stor förklaring till elevers skolkande. Intressant är att mobbning enligt denna studie inte verkar samvariera med elevers skolk.

Elevers ogiltiga frånvaro från yrkesförberedande program på gymnasiet - Varför skolkar elever? / Students'unlawful absence from vocational programme in upper secondary School - Why do students skip school?

I denna uppsats studeras ogiltig frånvaro hos före detta gymnasieelever, då det behövs förståelse för olika anledningar till den, för att kunna öka närvaron. Ogiltig frånvaro har visat sig ha samband med senare avhopp och utanförskap, vilket resulterar i stora kostnader för samhället. Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera vad som har påverkat före detta gymnasieelevers ogiltiga frånvaro. Frågeställningarna som valts ut är följande: hur samverkar gymnasieelevers anledningar till ogiltig frånvaro på samhälls- social- och individnivå samt hur påverkar den ogiltiga frånvaron gymnasieelevers psykiska hälsa. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med sex genomförda intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är Systems Theory Framework (STF) och teorin om en känsla av sammanhang (KASAM). Ett huvudresultat visar att två betydande anledningar till ogiltig frånvaro är det geografiska läget och psykisk ohälsa. Dessa anledningar samverkar i sin tur med individ- social- och samhällssystemet. Ett annat huvudresultat visar att den psykiska hälsan påverkades och blev lägre eftersom många informanter upplevde att livet kändes tufft under gymnasietiden.

<p>I riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering med borgerligt styre. Förslag som utlovades i valrörelsen, särskilt från folkpartiet, som rör grundskolans senare år var bland annat att man vill införa betyg tidigare, använda sig av ett ordningsomdöme och att den ogiltiga frånvaron ska synas i betyget.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare och elever tycker om dessa förslag. Metoden som jag använt mig av har varit en enkätundersökning som genomförts i tre sjätteklasser och tre sjundeklasser samt att intervjua fyra lärare som tjänstgjort olika länge på grundskolans senare år. Resultatet visar att antalet elever är jämnt fördelade om de vill ha betyg tidigare eller inte medan två av tre elever vill att ett ordningsomdöme ska införas och att skolk ska synas i betyget. Någon större skillnad mellan årskurserna och mellan pojkar och flickor kunde ej uppmätas. Resultatet hos lärarna är att de flesta är positiva till att ha betyg tidigare än i årskurs åtta, tycker att förslaget med ett ordningsomdöme är en bra idé medan de är tveksamma till att frånvaro ska stå med i betyget oavsett om den är giltig eller inte.</p> / <p>In the referendum of parliament 2006 Sweden got a new government when the alliance with moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna and centerpartiet won. Suggestions that was promised in the election campaign, especially from folkpartiet, that concerns the elementary school later years, was among others to give grades earlier, make use of a grade in order and that invalid absence shall be noticed in the grades.</p><p>The purpose with this paper is to examine what teachers and pupils thinks of these suggestions.</p><p>The method I have used is an opinion poll that’s been carried through in three classes of the sixth degree and three classes of the seventh degree. I also interviewed four teachers who been working varying times in the elementary schools later year.</p><p>The result shows that the number of pupils are equal divided among them who wants grades earlier or those who don’t. Two of three pupils wants to have a grade in order and the invalid absence shall be noticed in the grade. Any kind of difference between the grades and between boys and girls couldn’t be measured.</p><p>The result among the teachers shows that most of them are positive to earlier grades compared to today. The most of them think also that the suggestion to have grades in order is a good idea but they are uncertain if absence shall be noted in the grades no matter how it is invalid or not.</p>

Elever som stannar hemma från skolan har uppmärksammats allt mer under de senaste åren och trots den svenska skolplikten i grundskolan och frivilligheten på gymnasiet väljer allt fler elever bort skolan. Elevhälsan har en viktig roll i att främja elevers närvaro i skolan, fokus ligger på att sätta in insatser i tidigt skede vid frånvaro. Syfte: Syfte med studien är att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med gymnasieelever som har långvarig ogiltig frånvaro. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Studien baseras på sexton mejlintervjuer med skolsköterskor verksamma på gymnasiet och analyserades med hjälp av innebördsanalys. Resultat: Fyra innebördsteman framkom som beskriver skolsköterskornas erfarenheter av att arbeta med gymnasieelever som har långvarig ogiltig frånvaro; hälsosamtalet möjliggör att lära känna elever, att skapa en trygg relation till elever, samarbete med andra professioner och vårdnadshavare och betydelsen av rutiner för att främja elevers närvaro. Slutsats: Skolsköterskor behöver bygga upp en förtroendefull relation till elever för att en trygg relation ska uppstå. Det är viktigt att elever blir sedda och hörda på ett respektfullt sätt i mötet med skolsköterskorna så orsaker till den långvariga ogiltiga frånvaron kommer fram. / Students who stay at home from school have attracted increasing attention in recent years. Despite the Swedish compulsory school attendance in primary school and the voluntary nature of high school, more and more students give up school. Students health has an important role in promoting students school attendance, the focus is to put in effort in the early stage at absence. Aim: The aim of the study is to investigate the school nurses experience of working with high school students who have a long term absenteeism. Method: The study was conducted with a qualitative approach. The study is based on sixteen mail interviews with nurses working in high schools that were analyzed using significance analysis. Results: Four meanings were found describing the school nurses experience of working with high school students who have a long term absenteeism; the health dialogues enables to get to know the students, to achieve a safe relationship with students, cooperation with other professions and guardians and the importance of routines to promote students attendance. Conclusion: School nurses need to build a trustful relationship with students so that a safe relationship can occur. It’s important that students are being seen and heard in a respectful way, in the meeting with school nurses so that the cause of long term absenteeism appears.

I riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering med borgerligt styre. Förslag som utlovades i valrörelsen, särskilt från folkpartiet, som rör grundskolans senare år var bland annat att man vill införa betyg tidigare, använda sig av ett ordningsomdöme och att den ogiltiga frånvaron ska synas i betyget. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare och elever tycker om dessa förslag. Metoden som jag använt mig av har varit en enkätundersökning som genomförts i tre sjätteklasser och tre sjundeklasser samt att intervjua fyra lärare som tjänstgjort olika länge på grundskolans senare år. Resultatet visar att antalet elever är jämnt fördelade om de vill ha betyg tidigare eller inte medan två av tre elever vill att ett ordningsomdöme ska införas och att skolk ska synas i betyget. Någon större skillnad mellan årskurserna och mellan pojkar och flickor kunde ej uppmätas. Resultatet hos lärarna är att de flesta är positiva till att ha betyg tidigare än i årskurs åtta, tycker att förslaget med ett ordningsomdöme är en bra idé medan de är tveksamma till att frånvaro ska stå med i betyget oavsett om den är giltig eller inte. / In the referendum of parliament 2006 Sweden got a new government when the alliance with moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna and centerpartiet won. Suggestions that was promised in the election campaign, especially from folkpartiet, that concerns the elementary school later years, was among others to give grades earlier, make use of a grade in order and that invalid absence shall be noticed in the grades. The purpose with this paper is to examine what teachers and pupils thinks of these suggestions. The method I have used is an opinion poll that’s been carried through in three classes of the sixth degree and three classes of the seventh degree. I also interviewed four teachers who been working varying times in the elementary schools later year. The result shows that the number of pupils are equal divided among them who wants grades earlier or those who don’t. Two of three pupils wants to have a grade in order and the invalid absence shall be noticed in the grade. Any kind of difference between the grades and between boys and girls couldn’t be measured. The result among the teachers shows that most of them are positive to earlier grades compared to today. The most of them think also that the suggestion to have grades in order is a good idea but they are uncertain if absence shall be noted in the grades no matter how it is invalid or not.

Syftet med studien är att beskriva hur involverad skolpersonal och samverkande socialsekreterare arbetar för att kartlägga och motverka elevers ogiltiga frånvaro. Genom att undersöka personalens upplevelse av orsaker till ogiltig frånvaro, hur de upplever att de arbetar med ogiltig frånvaro och hur de tillsammans arbetar för att motverka ogiltig frånvaro. Den aktuella publicerade forskning som använts är både internationell och nationell. Styrdokument, lagtext, allmänna råd samt forskning av Skolverket och Socialstyrelsen har även beaktats. Det teorietiska perspektiv som ligger till grund för analys är inklusion och exklusion. Utifrån kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med fem informanter som tillfrågats med utgångspunkt av dessas yrkesroll i skolan. De professioner som tillfrågats är rektor, kurator, socialpedagog, lärare samt samverkande socialsekreterare. Intervjuer med informanterna har spelats in med diktafon, transkriberats för att sedan analyseras. Analysen gjordes utifrån teman: orsaker, arbete med och arbete tillsammans med ogiltig frånvaro. Tolkningen av materialet har skett utifrån samstämmighet och olikheter i svaren. I studiens diskussion tas det upp att den främsta orsaken till ogiltig frånvaro är hemsituationen. I de fall eleven har en svår hemsituation visar forskningen att skolan kan vara en skyddsfaktor för att förhindra elevens exklusion. Där den ogiltiga frånvaron ändå är skolrelaterade beror det främst på andra elevers inflytande, grupptryck. Alla informanter upplever att de i sitt arbete har en medvetenhet om var eleverna med stor ogiltig frånvaro befinner sig utifrån skolans arbetsmodell. Studiens resultat är att de orsaker som ligger bakom ogiltig frånvaro huvudsakligen är relaterade till hemsituationen. Involverad personal upplever en förbättring utifrån arbetsrutinen i skoltrappan. Att arbeta tillsammans är en framgångsfaktor för att minska ogiltig frånvaro. / The aim of the study is to describe how school staff and social workers identify and prevent truancy in the Swedish compulsory school. The study explores the school workers professional experiances of the underlying causes of truancy and what measures are taken in collaboration with social authorities to prevent pupils´ absence from school. The study is based on current international and national research and takes into account policy documents, legal texts and general advice issued by the Swedish National Agency for Education and the National board of Health and Welfare. The theoretical perspective used in of the analyses are the terms inclusion and exclusion. Qualitative semi-structured lifeworld interviews with five professional categories (a school head master, a councelor, a  teacher and two social workers) working in school were performed. The interviews focused on causes of truancy and collaborative work involving both school professionals and social workers. The interviews were recorded and subsequently transcribed and analysed. The analysis was performed thematically, causes of truancy and collaborative work to prevent truancy. The interpretation of the data was based on consensus and differences in the responses. As can be seen from the discussion, the primary cause of truancy is related to the pupil´s home situation. Research shows that school can be a protective factor to prevent exclusion. In cases where truancy is related to the school situation it is principally a result of group pressure from other pupils. All respondents in the interviews stated that they have an awareness of where pupils with extensive absenteeism are in relation to the school´s work model to prevent truancy. Collaborative work is a success factor to reduce truancy.