Det finns idag en i princip oändlig källa med egengjorda delade undervisningsmaterial i matematik att tillgå på sociala medier och andra digitala plattformar. Hur ska lärare veta vilka material de ska välja och vad är det som utmärker kvalitet på dessa material? Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka faktorer som blir viktiga i urvalsprocessen när matematiklärare väljer undervisningsmaterial i matematik nedladdade alternativt köpta via digitala plattformar av olika slag. Vidare är syftet att analysera hur dessa material i matematik kvalitetsgranskas av matematiklärare. Det har formats två frågeställningar utifrån syftet och dessa avser svara på vilka faktorer som blir avgörande i valen samt hur lärare granskar materialen utifrån kvalitet. Teorier som används är sociokulturell teori, ramfaktorteori samt pedagogical content knowledge, PCK. Det finns inte mycket forskning att tillgå kring urvals- och granskningsprocesser av undervisningsmaterial i matematik via digitala plattformar då det är en relativt ny företeelse. Den forskning ändå hittats och som kommit att spela en stor roll för detta examensarbete är hur Sawyer m.fl. (2019) analyserat vad som karaktäriserar kvalitet på de 500 mest besökta matematikmaterialen på Pinterest. I studien intervjuades tre lärare i åk 1-3 som alla arbetar på en skola som tagit ett aktivt beslut om att inte använda traditionella utgivna läromedel. Intervjuerna analyserades med en tematisk analysmetod med inspiration av Braun och Clarke (2016) för att kunna upptäcka mönster utifrån de begrepp som är centrala för detta arbete. Dessa begrepp är den närmaste utvecklingszonen, artefakter, ramfaktorteori samt PCK. En slutsats som kan dras angående undervisningsmaterial enligt syftet är att samband finns mellan ramfaktorer, PCK, utbildning och erfarenhet. Fler andra faktorer blir synliga i lärarnas val, bl.a. ranking, språkbruk, layout, nivåanpassning samt huruvida bilder finns som stöd till uppgifterna eller ej. Förslag till vidare forskning skulle kunna vara varför lärare väljer att använda dessa undervisningsmaterial samt hur elever uppfattar lärarnas valda material i matematik.

Den grupp som behandlar hjärtstopp på akutmottagningen inkluderar bland annat en sjuksköterska som har som uppgift att dokumentera tidpunkter och åtgärder. Som hjälpmedel för detta bör dokumentationsansvarig sjuksköterska använda ett för uppgiften speciellt framtaget arbetsblad. Detta arbetsblad som är skapat av Svenska rådet för hjärt- och lungräddning, kan även användas som underlag för dokumentation i patientjournal och Svenska hjärt- och lungräddningsregistret. Exakt och komplett dokumentation av hjärtstopp är viktigt för kvalitetsutveckling och forskning som bidrar till ökad patientsäkerhet. Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Det händer, trots att det finns tillgängligt, att dokumentationsansvarig sjuksköterska väljer att inte använda arbetsbladet och dokumenterar på baksidan av arbetsbladet eller på ett blankt papper istället. Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationsansvariga sjuksköterskor på akutmottagningar i Stockholm uppfattar användbarheten av arbetsbladet för hjärtstopp. Metoden var en nätbaserad enkätundersökning med en kvantitativ ansats och deskriptiv tvärsnittsstudie som design. Studien genomfördes på akutmottagningar på fyra av de fem akutsjukhusen i Stockholm. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna använde arbetsbladet och största delen av dem använde även arbetsbladet som underlag för dokumentation i patientjournalen. Generellt uppfattades användbarheten av arbetsbladet som god. Både sjuksköterskor som svarade att de använde arbetsbladet och som inte gjorde det var i studien eniga om att arbetsbladet behöver vara mer lättöverskådligt. Resultatet visade även att hälften av sjuksköterskorna hade HLR-utbildning vartannat år eller med sällan. Majoriteten av sjuksköterskorna var positivt inställda till att pröva applikations baserade hjälpmedel för dokumentation av HLR. Slutsatsen av studien är att det finns förbättringspotential för användbarheten av arbetsbladet samt att det finns önskemål bland sjuksköterskorna om att mer tid på HLR-utbildningen avsätts för just arbetsbladet. Det finns även behov av tydligare riktlinjer för dokumentation av HLR i patientjournalen.