Inom vård och omsorg är arbetskraven höga, vilket har lett till att förekomsten av psykisk ohälsa ökar. Risken att drabbas av ohälsa i arbetslivet är större för medarbetare som har ADHD än för övriga, trots att de har rätt till att få samma möjligheter i arbetet, under samma villkor, som alla andra. Svenskt arbetsliv är välreglerat vad gäller arbetsmiljö och tillgänglighetsaspekter. Forskningen visar att det är lönsamt att inkludera medarbetare med funktionsnedsättning för att optimera verksamheter. Den är däremot begränsad vad gäller hur enhetschefer inom vård och omsorg arbetar för att underlätta för sina medarbetare med ADHD och säkerställa att de, liksom övriga medarbetare, kan få nyttja sin kompetens och hålla sig friska. Denna studie syftar till att undersöka enhetschefers arbetserfarenheter och strategier för att skapa goda arbetsförhållanden för medarbetare med ADHD. Studien utgörs av en kvalitativ intervjustudie, i vilken sex transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultatet visade att enhetscheferna upplevde en begränsning i sitt arbete med att skapa goda arbetsförhållanden. Det framkom att enhetscheferna hade varierade erfarenheter och använde sig av olika strategier i arbetet men att de inte delgivits någon kompetensutveckling från arbetsgivarens sida. Förhoppningen är att denna uppsats kan bidra till att belysa vikten av kognitiv arbetsmiljö och tillgänglighet för medarbetare med ADHD samt synliggöra behovet av en ökad kunskap om ADHD i arbetslivet, som ett led i arbetet för ökad hållbarhet inom vård och omsorg, där hållbarhet innebär att vårda de resurser som finns i verksamheterna.