Denna studie syftar till att utforska hur enhetschefer inom särskilda boenden i en medelstor kommun i Norrland hanterar konflikter på arbetsplatsen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där en intervjuguide med öppna frågor användes för att ge intervjupersonerna möjlighet att fritt besvara frågorna. Intervjutiden konstruerades för att ge svar på studiens frågeställningar. Resultaten av studien visar att enhetschefernas upplevelser och definitioner av personalkonflikter stämmer överens med tidigare forskning. Det framkom tydligt att konflikter ofta involverar minst två personer och att sakkonflikter är i centrum. Organisatoriska förändringar kan också vara en källa till konflikter, där nya arbetssätt eller processer kan leda till motsättningar.Enhetscheferna spelar en avgörande roll i hanteringen av konflikter, dels genom förebyggande arbete och dels genom att agera opartiskt i konfliktsituationer. Studiens resultat åskådliggör att olika enhetschefer fokuserar på olika aspekter av konflikter. Vissa agerar som medlare för att lösa konflikter, medan andra prioriterar att snabbt lösa konflikterna så fort de uppstår. En mängd olika strategier används av enhetscheferna för att hantera arbetsplatskonflikter. Vissa fokuserar på att förebygga konflikter, medan andra inriktar sig på att begränsa konfliktens påverkan på verksamheten.Studien baseras på två teoretiska ramverk; ABC-modellen och Malten’s konflikthanteringsstrategi. ABC-modellen har använts för att identifiera olika aspekter av konflikter, medan Malten's konflikthanteringsstrategier har använts för att belysa olika tillvägagångssätt för att hantera konflikter när de uppstår Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur enhetschefer inom särskilda boenden hanterar konflikter och hur teoretiska ramverk som ABC-modellen och Malten's strategier kan tillämpas för att analysera och adressera dessa konflikter på arbetsplatsen. Genom att undersöka dessa faktorer kan vi bidra till att utveckla strategier för att förebygga och lösa konflikter på arbetsplatsen och förbättra organisationens prestationer och arbetstagarnas välbefinnande.

Inom vård och omsorg är arbetskraven höga, vilket har lett till att förekomsten av psykisk ohälsa ökar. Risken att drabbas av ohälsa i arbetslivet är större för medarbetare som har ADHD än för övriga, trots att de har rätt till att få samma möjligheter i arbetet, under samma villkor, som alla andra. Svenskt arbetsliv är välreglerat vad gäller arbetsmiljö och tillgänglighetsaspekter. Forskningen visar att det är lönsamt att inkludera medarbetare med funktionsnedsättning för att optimera verksamheter. Den är däremot begränsad vad gäller hur enhetschefer inom vård och omsorg arbetar för att underlätta för sina medarbetare med ADHD och säkerställa att de, liksom övriga medarbetare, kan få nyttja sin kompetens och hålla sig friska. Denna studie syftar till att undersöka enhetschefers arbetserfarenheter och strategier för att skapa goda arbetsförhållanden för medarbetare med ADHD. Studien utgörs av en kvalitativ intervjustudie, i vilken sex transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultatet visade att enhetscheferna upplevde en begränsning i sitt arbete med att skapa goda arbetsförhållanden. Det framkom att enhetscheferna hade varierade erfarenheter och använde sig av olika strategier i arbetet men att de inte delgivits någon kompetensutveckling från arbetsgivarens sida. Förhoppningen är att denna uppsats kan bidra till att belysa vikten av kognitiv arbetsmiljö och tillgänglighet för medarbetare med ADHD samt synliggöra behovet av en ökad kunskap om ADHD i arbetslivet, som ett led i arbetet för ökad hållbarhet inom vård och omsorg, där hållbarhet innebär att vårda de resurser som finns i verksamheterna.