I samband med att den senaste Skollagen reviderades 2010 blev elevhälsan ett centralt begrepp och elevvården lämnades. Den nya Skollagen (2010:800) lyfter fram organisatoriska förutsättningar för elevhälsoarbetet samt dess samarbete professioner emellan. Forskning visar att angivna delar i Skollagen ses som en viktig förutsättning för ett fungerande team, ett team som tillsammans skall stödja elevers utveckling mot målen. Forskning pekar på att det finns förväntningar gällande professioners funktioner, arbetsområde och arbetsuppgifter, vilket härleds till akademisk utbildning, professionsområde och organisationens förutsättningar. Dessa förväntningar påverkar hur professioners arbete formas och gestaltas i praktiken. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om grundskolors lokala elevhälsoarbete som föregår särskilt stöd, från det att ansökan om stöd inkommer tills dess att beslut om särskilt stöd tas. Den systemteoretiska teorin tillika den systemteoretiska professionsteorin med dess perspektiv ger oss möjligheter att avgränsa arbetet som föregår särskilt stöd till ett eget system, vari professioner skall samverka. Studien belyser hur denna samverkan, med dess relationer, kring organisationens delar leder till hur professionersfunktion och arbetsuppgifter formas och förhandlas. Genom intervjuer och en kvalitativ analys visar resultatet att professioner, gällande arbetet som föregår särskilt stöd, gör anspråk på vissa arbetsuppgifter. Resultatet visar hur alla professioner har en högre grad avjurisdiktion inom sitt professionsområde. Graden av jurisdiktion varierar däremot i hög utsträckning när det handlar om arbetet som föregår särskilt stöd, då vissa professionsområden inte upplevs hamna inom elevhälsans specialpedagogiska uppdrag. Professioners jurisdiktion påverkas även av förväntningar inom och utanför elevhälsoteamet samt hur organisationen organiserar och följer ärendegången kring uppmärksammade skolsvårigheter.