Sammanfattning Socialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i två medelstora kommuner. Det empiriska materialet analyserades utifrån de teoretiska perspektiven empowerment och socialt kapital. Studien visade att de bägge kommunerna utförde arbetsintegreringen på liknade sätt men att det förekom skillnader. Bägge kommunerna kartlägger arbetstagarens resurser, försöker tillmötesgå önskemål om praktikplats och använder valda delar av en arbetsmodell, ISA-modell, för lyckad arbetsintegrering. Resultaten visade att det är svårt att få ut människor med intellektuella funktionsnedsättningar i lönearbete. Studien visade en otydlig målsättning med de individuella placeringarna samt behovet av ökad samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Författarna upplevde att människor med intellektuell funktionsnedsättning fortfarande är fångade mitt emellan ett omsorgsperspektiv och ett medborgarperspektiv, vilket begränsar deras möjlighet att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden.

The field of the social economy and of the work integration social enterprises (WISE) in particular, is for many a more or less unknown area. Unlike ordinary enterprises the WISE's are different due to their aim of integrating disadvantaged people through work. In comparison with other small enterprises earlier research has shown that the WISE's are dealing with challenges regarding recruitment, participation, leadership, sustainable business ideas but above all, the access to funding. The purpose of this essay has therefore been to examine and analyze the financial situation of eight WISE's located in the Stockholm County. The results indicate that half of the enterprises perceive their economic situation as very unstable and as an obstacle to their further development. This perception seems to be more common among the younger enterprises which have not differentiated their businesses activities enough, which results in a greater reliance of the purchases of the public sector. The studied WISE's express a desire to reduce their dependence on the revenues from the public sector by increasing the revenues from other business activities, but this is something that has been proven to be both difficult and time consuming. In line with e.g. age, business maturation, expanded areas of business activities and increased knowledge, more funding opportunities seems to occur. A vast majority of the enterprises have a negative attitude towards external funding in terms of external equity capital, due to its presumable intrusion on the determination of the company. The field which WISE's are operating in is undoubtedly an important socioeconomic area since they react to one of the society’s most prominent problems; people in exclusion and all the problems the exclusion causes. The analysis of the examined enterprise's funding opportunities and its consequences are the main contributions of this essay as well as the further suggestions on how the WISE's financial situation can be improved.