I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det. Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande.

Bakgrund: Arbetsintegrerande sociala företag integrerar människor som varit utanför arbetsmarknaden under en längre period genom arbetsträning och sysselsättning. Kravet innebär att medarbetarna ska vara delaktiga i arbetet, företagets drift samt beslutfattandet vilket bidrar till personlig utveckling och empowerment. Beslutsfattande i sociala företag är komplext i och med att de ska balansera ekonomiska och sociala mål. Delaktighetskravet går att tolka och hur delaktighet skapas skiljer sig mellan organisationer. Vidare skiljer sig graden av delaktighet bland medarbetarna i en organisation. Genom att undersöka de komplexa beslutsprocesserna i arbetsintegrerande sociala företag ämnar vi få en förståelse för vad medarbetarnas delaktighet innebär för organisationsstrukturen och beslutsprocesserna utifrån ett organisationsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för vad kriteriet om delaktighet i definitionen av arbetsintegrerande sociala företag kan innebära i praktiken. Metod: Denna studie har en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats där syftet och frågeställningarna besvaras genom att studera ett fallföretag utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Undersökningsmetoderna som har använts är en deltagande observation och intervjuer med representanter från fallföretaget. Slutsats: Fallföretaget skapar delaktighet genom att de följer de kooperativa principerna och har en demokratisk struktur. Delaktigheten grundar sig i att deltagarna och de anställda själva har valt att delta i verksamheten. Vidare har studien kommit fram till att möten och kommunikation är viktiga verktyg för att skapa delaktighet och empowerment. Studien har även belyst begränsningar i graden av delaktighet vilket kan kopplas till den valda organisationsstrukturen, den ekonomiska situationen, medarbetarnas arbetsförmåga samt kommunikationsbrist. Delaktighetskravet innebär att arbetsintegrerande sociala företag måste ha en decentraliserad struktur där medarbetarna är delaktiga i beslutsfattandet. Valet av organisationsstruktur och beslutsprocesser kan i sin tur både möjliggöra eller begränsa graden av medarbetarnas delaktighet i arbetsintegrerande sociala företag. / Background: Work integrating social enterprises integrate people that have been excluded from the labor market during a long period of time by offering training or employment. The definition of work integrating social enterprises includes a criteria of workers participation. The requirement of participation means that the workers must be involved in the company’s operations and decision making, which contributes to personal development and empowerment. The decision-making process is complex since it has to balance economic and social goals. The requirement of participation in the definition of work integrating social enterprises can be interpreted in various ways and the way participation is created in organizations also varies. Furthermore, the degree of participation among the workers differs in the organization. By studying the complex decision-making processes in work integrating social enterprises, we intend to create an understanding of what the workers participation entails for the organizational structure and decision-making processes from an organizational perspective. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of what the criteria of participation in the definition of work integrating social enterprises can mean in practice. Methodology: This study has a qualitative character with an abductive approach. The study has a constructionist perspective and a case study design has been chosen. A participatory observation and interviews with representatives from the chosen organization has been used as methods to reach the purpose. Conclusion: The organization creates participation by following the cooperative principles and by having a democratic structure. The participation is based on the participants and the employees choosing to participate in the activities themselves. Furthermore, the study has concluded that meetings and communication are important tools for creating participation and empowerment. The study has also highlighted limitations in the level of participation in the company which can be linked to the chosen organizational structure, the economic situation, the workers’ capacity of working and the lack of communication. The requirement of participation means that work integrating social enterprises must have a decentralized structure in which workers are involved in the decision making. The choice of organizational structure and decision-making processes can in turn, enable or limit the degree of participation in work integrating social enterprises.

Sociala företag är en relativt ny företeelse och denna studie riktar in sig specifikt påarbetsintegrerande sociala företag (ASF). ASF karaktäriseras av det sociala målet attsysselsätta människor som står långt från arbetsmarknaden eller har svårt att hittaarbete. Samtidigt är organisationen ett kommersiellt företag med försäljning avprodukter och/eller tjänster vilket innebär att både sociala och ekonomiska prestationerär kärnan i verksamheten. Vinstmaximering är inte ett primärt mål för ASF, men liktandra företag måste intäkterna täcka kostnaderna. Detta innebär att både sociala ochekonomiska mål skall uppnås, vilket kan skapa friktion. Företagets måluppfyllelse kanföljas och kontrolleras genom olika prestationsmått. Syftet med studien är att undersökahur och varför arbetsintegrerande sociala företag använder sig av prestationsmått, settgenom en lins av institutionell logik. Utifrån syftet försöker studien även identifieravilka prestationer som mäts och hur det tar sig uttryck; varför företagen väljer attanvända eller inte använda vissa prestationsmått; samt hur institutionell logik tar siguttryck i finansiella och icke-finansiella prestationsmått. Studien har en kvalitativ ansatsoch ett abduktivt angreppssätt. Empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer,dokument och observationer. Resultatet av studien visar att ASF utför få formellaprestationsmätningar vilket resulterar i få explicita prestationsmått. Den socialavälfärdslogiken dominerar bland respondenterna vilket färgar ASF:ens arbete genom attfokus riktas mot människor och miljö snarare än effektivitet och ekonomisk vinst. Denkommersiella logiken som återfinns internt, men även hos intressenter, påverkar vilkafinansiella prestationsmått som används av ASF:en genom logikens normer ochvärderingar över vilka ekonomiska prestationer som bör mätas. Den socialavälfärdslogikens inflytande leder till att prestationsmätningen ofta sker muntligt ochostrukturerat, eftersom att stor hänsyn tas till individens situation.

Arbetslinjens tongivande roll anses innebära direkta konsekvenser för det sociala arbetet. I stora drag innebär arbetslinjen att arbetsmarknads- och socialpolitiken utformas för att främja aktivitet framför passivitet. Denna uppsats fokuserar på arbetsintegrerande sociala företag, en typ av sociala företag som erbjuder arbetsträning eller andra sociala insatser för personer som står utanför arbetsmarknaden. I samtalet om sociala företag är arbetsmarknadsintegrering centralt, trots att det saknas entydiga belägg för att sociala företag ökar integrationen på arbetsmarknaden. Samtidigt är det inte helt klart vilket syfte de arbetsintegrerande sociala företagen har. Detta väcker också frågan om möjliga utgångspunkter för verksamhetsutvärdering. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur syftet med arbetsintegrerande sociala företag kan förstås och vilka implikationer detta har för utvärdering av verksamheterna. Forskningsteoretisk utgångspunkt för studien är socialkonstruktionismen. Studiens teori utgörs av tre perspektiv på arbetslinjen: disciplinerings-, självhjälps- och rättighetsperspektivet. Disciplineringsperpektivet innebär att individens eget försörjningsansvar, aktivering och skyldigheter gentemot staten betonas. Självhjälpsperspektivet ger uttryck för en förväntan om ömsesidigt handlande mellan stat och individ, där fokus ligger på att hjälpa individen till självförsörjning. Inom rättighetsperspektivet betraktas arbetet som en social rättighet. Studien använder sig av riktad kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen består av en dokumentstudie med analys av offentliga dokument som följs av en intervjustudie med företrädare för arbetsintegrerande sociala företag. Studien kommer fram till att syftet kan förstås utifrån samtliga teoretiska perspektiv, men främst självhjälps- och disciplineringsperspektivet. Eftersom det i materialet finns uttryck för samtliga teoretiska perspektiv kring arbetslinjen så öppnar det för olika sorters utvärdering, där de undersökta arbetsintegrerande sociala företagen huvudsakligen väljer att utvärdera sin verksamhet utifrån vad de anser prioriterat.

Aim: The purpose of the study is to investigate how WISE (Work integration social enterprises) promotes employee health and sustainable development. Method: In order to investigate how WISE works to promote health and sustainable development, interviews were carried out with four business managers at four companies. Semi-structured interviews were conducted with operational managers at WISE in Central Sweden. Results: Analysed data showed that WISE promoted the health of employees through increased opportunities, increased quality of life and preconditions for all. The results also showed that there were ongoing sustainability efforts. The social, economic and ecological dimension clearly appeared in WISE's work. Conclusions: WISE is a relatively new research area and more research is needed on the challenges and opportunities that WISE face in terms of as well as their needs to strengthen health promotion and sustainability achievements. More research is needed on the public health impact of work integration social enterprises as well as on evaluating both health promotion and sustainability measures performed.   Keywords: Work integration social enterprises, sustainable development, health promotion, inclusion, social participation

Föreliggande rapport har genomförts i samarbete med uppdragsgivaren Café Forsnäs. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur den visuella identiteten för Café Forsnäs arbetsintegrerande sociala företag (ASF) bör se ut för att förmedla deras värdeord och vision, medmänsklighet. Studien inledes med en semistrukturerad intervju med Café Forsnäs för att få djupare inblick i företagets värdeord och vision. En visuell observation utfördes med syftet att få överblick hur andra ASF:s väljer att profilera sig. En semistrukturerad intervju utfördes med ett redan etablerat företag med sociala mål med syftet att ta reda på hur andra sociala företag ser på sin visuella identitet. Ytterligare en semistrukturerad intervju genomfördes med arbetstagande i ett företag med sociala mål. Syftet var att ta reda på om det visuella uttrycket hos ett företag var en avgörande faktor vid sökandet av praktik- eller arbetsplats. En enkätundersökning genomfördes med syftet att undersöka hur Café Forsnäs vision bäst skulle förmedlas: Ett medmänskligt, ekologiskt café på landet. Baserat på enkätundersökningen påbörjades designarbetet i nära samarbete med uppdragsgivaren. Från undersökningen har det framgått att företag med sociala mål oftast inte prioriterar sin visuella identitet. Det framkom också att det är av stor vikt för ett ASF att framstå som strukturerad och seriös gentemot myndigheter och samarbetspartners. Forskning visar att en tydlig visuell identitet bidrar till ett seriöst intryck och slutsatsen som kan dras är att ett ASF därför bör ha en visuell identitet som tydligt kommunicerar företagets vision. Den visuella identiteten skapades utifrån känslan som framkom av enkätundersökningen och utifrån diskussioner med uppdragsgivaren. / This survey is conducted in collaboration with Café Forsnäs. The purpose of the survey was to find out how the visual identity of Café Forsnäs work integration social enterprise should look to convey their value and vision, humanity. The study starts with a semi-structured interview with Café Forsnäs for a deeper insight into the company's value and vision. A visual observation was performed with the purpose of gaining an overview of how other work integration social enterprises choose to profile themselves. A semi-structured interview was conducted with an already established company with social goals with the purpose of finding out how other social enterprises look at their visual identity. A further semi-structured interview was conducted with employees in a company with social goals. The purpose was to find out if the visual expression of a company was a decisive factor in the search for an internship or workplace. A survey was conducted with the aim of exploring how Café Forsnäs vision was best served: a charitable, organic café in the country. Based on the survey, design work began in close cooperation with the client. From the survey it has been found that companies with social goals usually do not prioritize their visual identity. It also emerged that it is very important for a work integration social enterprise to appear structured and serious towards authorities and partners. Research shows that a clear visual identity contributes to a serious impression and the conclusion that can be drawn is that a work integration social enterprise should therefore have a visual identity that clearly communicates the company's vision. The visual identity was created on the basis of the visual sentiment of the questionnaire and on the basis of discussions with the client.

Uppsatsen undersöker hur socialt arbetsintegrerande företag påverkar samhällets ekonomi genom att identifiera hur kommun, landsting, försäkringskassan och arbetsförmedlingen påverkas av verksamheten. Använd metod är ett socioekonomiskt bokslut över ett av de största socialt arbetsintegrerande företagen i Norrköping; Prosanitas AB. Djupintervjuer med deltagarna på det socialt arbetsintegrerande företaget genomförs med målet att ta reda på hur relationen med de identifierade aktörerna har förändrats före och efter de började i företaget. Medelvärden från intervjustudien analyseras tillsammans med offentliga prislistor från de identifierade aktörerna för att omvandla de externa effekterna till monetära enheter. Resultatet visar att samhällsvinsten är 18 gånger högre än den företagsekonomiska vinsten samt att samhällsvinsten per deltagare är ungefär 83 000 kronor årligen. Slutsatsen är att socialt arbetsintegrerande företag är samhällsekonomiskt lönsamma, dock förlorar kommunen marginellt på verksamheten. Policyimplikationen som kan dras av studien är att ett regelverk eller en klassificering behövs för att kunna urskilja seriösa från oseriösa aktörer på marknaden. Vilket skulle minska agentkostnaden för olika myndigheter och företag och på så sätt även få dem att våga investera i socialt arbetsintegrerande företag, något som i sin tur ökar samhällsnyttan. Nyckelord: Socialt Arbetsintegrerande Företag, Socioekonomiskt Bokslut, Norrköpings Kommun, Samhällskalkyl, / This study investigates how social enterprises affect the national economy by identifying the influence of the country council, the municipality, the health insurance office and the employment bureau. The method used is a cost benefit analysis, applied on one of the largest social enterprises in Norrköping; Prosanitas AB. In-depth interviews with enterprise participants are performed in order to investigate how their relationship with the identified actors has changed before and after they entered the enterprise. The mean values that emerged from the interviews are analyzed with public price lists from the identified external actors, in order to transform the effects into monetary units. The analysis shows that social profit is 18 times higher than the business profit and that the social profit per participant is approximately 83 000 SEK a year. The conclusion states that social enterprises are economically profitable, however, the municipality loses marginally. The policy implication indicates that a set of rules or classification is needed to distinguish serious from unserious companies. This would reduce agent costs for agencies and companies, providing them opportunity to invest in social enterprises. Key words: Social Enterprises, Cost Benefit Analysis, Norrköping, Sweden, National Economy, Prosanitas

Background and Aim: Development and digitalization of contemporary work life means that leadership at a distance becomes commonplace practice in an increasing number of organizations. Which affects leader prerequisites to handle their followers psychosocial work environment. This study´s aim was to explore office workers perceptions of how leadership at a distance affects their psychosocial work environment. Methods: Ten informants (coworkers) from the Swedish Public Employment Service were interviewed using semi-structured questions and their narratives were analyzed using inductive content analysis. Results: The analysis resulted in three salient sub-themes which were Equality, Contraposition, and Losses. These sub-themes resulted in a main theme that expresses how leadership at a distance holds potential for improved psychosocial work conditions. If leaders acknowledge the increased autonomy employees expect from a remote leadership. And cooperate with their employees to compensate for the losses that accompany physical distance. Leadership at a distance also contains risks when the contact between leadership and employee doesn´t compensate for the losses that comes with physical absence. Which can lead to a psychosocial work environment where employees experience alienation, feelings of disregard and a lack of support.  Conclusions: Leadership at a distance seems to create opportunities for employees to experience an improved psychosocial work environment, through a more autonomous everyday work environment. Including an opportunity for peer relation with their manager. With physical distance follows a loss of inter-human contact and fewer possibilities for a manager to perceive their co-workers everyday work environment. Meaning conditions where managers become dependent on their employees in a new way, not only for task performance, but for being able to handle psychosocial work conditions. Even if remote leadership seems compatible with a satisfying psychosocial work environment. The work place needs to make an effort for leaders to be present in new ways that facilitates psychological and functional closeness. In a way that allows managers to provide the freedom employees expect from a distance leadership along with the attention they need. Without letting their own control needs lead to detailed control and increased monitoring which may lead to a negative psychosocial work environment. Examples where leaders, and organizations as a whole, needs to reconsider new ways are: How to achieve availability, managers insight into the everyday work environment, building relationships that facilitate trust, and communicate clear expectations.   Key Words: Leadership at a distance, remote leadership, psychosocial work environment, Swedish Public Employment Service, qualitative content analysis

This study centers on an exploration of the similarities and differences between social enterprises, commercial enterprises and public sector teams that operate within the same market. The study seeks to contribute to the establishment of social entrepreneurship theory by furthering knowledge of the boundaries of social entrepreneurship. The contextual influence on the development of social entrepreneurship theory is becoming increasingly well understood. As such, different theoretical streams are accounted for and systematically structured into a model containing four contextually anchored approaches, two American and two European, which compares their structures according to eight characteristics. It is on the basis of this model that three cases, one social enterprise, one commercial enterprise and one public sector team all operating towards work integration activities and placements for the long term unemployed are presented and analyzed from two perspectives: one focusing on how they compare to the characteristics and the other on how they compare to the approaches in their entirety. It shows how there are many similarities between the three cases that are lost when compared to each approach. Furthermore, the analysis discovered a limitation within existing social entrepreneurship models, as none of the models turned out to be fully applicable in a Swedish context. Therefore, this study proposes a tentative model for a Nordic approach, rooted in the specific socioeconomic and institutional context of the Nordic states.

Arbetskraftsbrist och en krympande välfärdsstat har ökat fokusen på individer som står långt från arbetsmarknaden såväl som på arbetsintegrerande sociala företag. I den här hermeneutiska studien som baseras på intervjuer med tjänstemän som arbetar gentemot dessa grupper undersöker vi hur tjänstemännen upplever sitt handlingsutrymme och sin roll gentemot klienterna.   För att kunna utföra sitt arbete behöver de handlingsutrymme vilket ligger i linje med Michael Lipskys teori om gatubyråkrater (Lipsky 2010). Sociala företag beskrivs som behövda för att lösa brister på arbetsmarknaden men också problematiska eftersom både de sociala entreprenörerna och klienterna har en bakgrund med bristfällig skolgång vilket leder till problem att navigera i samhället. Tjänstemännen kompenserar för det genom att ta på sig olika roller.   Paradoxen med de sociala företagen analyseras med hjälp av en teori om pre-paradigmatiska fält och isomorfism som för med sig ett tryck på organisationerna att anpassa sig för att uppnå legitimitet och få tillgång till resurser. Med mer kunskap om den roll som tjänstemän kan spela för att förebygga utestängningar från arbetsmarknaden skulle det kunna möjliggöra för resurser att distribueras effektivare inom välfärdssystemet. / Lack of workers and a shrinking welfare state have increased the focus on individuals who are excluded from the labor market as well as social enterprises. In this hermeneutic study, based on interviews with officials working towards these groups, we investigate how officials perceive their discretion and role towards clients. To be able to do their job they need discretion which is in line with Michael Lipsky's theory on street-level bureaucrats (Lipsky 2010).   Social enterprises are described as needed to solve shortcomings in the labor market, but also problematic, as the social entrepreneurs could be lacking skills, as both clients and social entrepreneurs have a background of failed schooling due to disabilities and socio-economic causes. Bourdieu’s concept of doxa is applied to understand how failed schooling lead to shortcomings in navigating society and how officials compensate for this by taking on different roles.   The paradox of the social enterprises is analyzed with a theory on pre-paradigmatic fields and isomorphism which brings a pressure for organizations to conform to gain legitimacy and access to resources. More knowledge on the role the officials can play to prevent exclusion from the labor market could enable resources to be more effectively distributed within the welfare system.