No description available.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5). I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna. Denna del av upp­satsen är baserad på data från European Union Labour Force Survey (EU LFS) för för­sta kvartalet 2007. Uppsatsens resultat visar att arbetslösheten bland unga vuxna visserligen är lägre i Danmark än Sverige och Norge, men att resultaten vad gäller arbetslöshetsrisker för personer med utom­europeisk bakgrund delvis går emot antaganden om anställningsskyddets effekter i ekonomisk teori. När risken för arbetslöshet bland män studeras separerat från kvinnor, uppvisar Sverige till exempel lägre ökningar av oddsen för arbetslöshets för utomeuropeiska invandrare än både Norge och Danmark. Samtidigt är andelen långtidsarbetslösa högre i de äldre åldersgrupperna i Danmark än övriga under­sökta länder. Slutligen diskuterar författaren några av de svårigheter som är för­knipp­ade med den komparativa arbetsmarknadsforskningen och försöken att leverera kausala förklaringar utifrån stati­stiska samband.

When a person gets unemployed there is a possibility to apply for unemployment benefit, and if a person gets sick they can apply for using  the mandatory sickness insurance. At first sight this can seem beneficial for individuals, but when taking a closer look at the regulations for the two insurances it is possible to see that that is not always the case. The insurances affect each other in such a way that if a person uses one of the insurances the other insurance cannot be used at the same time. Because if a person is sick they are supposed to use the sickness insurance, and if they are unemployed they are supposed to use the unemployment insurance. Although there is a situation where an individual is neither unemployed nor sick regarding to the regulations. That is the case when a person has received sickness benefit for 180 days. In that situation the Social Insurance Agency is supposed to do an assessment of the person´s possibility to work compared to the whole labor market. If in this case, the Social Insurance Agency finds that the person has a possibility to work, the right to the sickness benefit is withdrawn, even if the person has a medical certificate saying the person is still sick. When the person then turns to the unemployment agency, no unemployment benefit will be granted, since the person is sick and therefor has no possibility to work. The result is that the person is not sick enough according to the sickness insurance, but to sick according to the unemployment insurance. Thus, the person has no right to any of the two insurances.                       The situation mentioned above is the focus for this essay, and the integration between the two regulations will be examined by using different sources of law. In that way it is possible to take different aspects into consideration. The first part of the essay will focus on the regulations and the requirements for receiving benefit. After that the motives to the regulations will be examined, followed by cases illustrating the actual application of the regulations. Analyzes and conclusions will be found in the different chapters of the essay, and they will be put together in a final chapter. The result of the analyze is that the regulations are not applied in a way that is consistent with the motives to the regulations, and the purpose they are supposed to fulfill. Therefor a harmonization of the regulations is needed, so that individuals do not risk being without benefit when they are not able to work and therefor need financial support, which is the purpose with the insurances.

Denna studie ämnar undersöka vilka effekter arbetslöshetsersättningens nivåer kan ha på arbetslösheten i utvecklade ekonomier och öka förståelsen för vad länder kan göra för att minska eller bevara låga nivåer av arbetslöshet. Studien har för avsikt att besvara två hypoteser; En högre nivå på arbetslöshetsersättning leder till en högre arbetslöshet, och en högre nivå på arbetslöshetsersättning ökar arbetslöshetsnivåerna mer för män jämfört med kvinnor. Den teoretiska grunden för uppsatsen bygger på WS-PS-modellen, DMP-modellen samt Alternativkostnadsteorin, som alla kan ge en fördjupad förståelse av hur ersättningsnivåer och dess ekonomiska inverkan kan påverka individers chanser och vilja att åter finna ett arbete.   Uppsatsens datamaterial är hämtat från OECD:s samlade information gällande 32 länders arbetslöshet- och ersättningsnivåer mellan åren 2001 och 2020. Analysen utgår från ländernas nivåer på arbetslöshetsersättningen och den totala arbetslösheten efter 2 månader och 1 år. Vidare genomförs en jämförande analys mellan kvinnor och män.   I resultatet av studien framgår det att det verkar finnas ett samband där högre ersättningsnivåer också leder till högre nivåer på arbetslöshet. Vidare framgår även att det kan finnas en tendens till att sambandet är något starkare för män jämfört med kvinnor, men här har inte nollhypotesen kunnat förkastas vilket gör att uppsatsen ej kan bekräfta sambandet.Nämnvärt är att resultatet endast kunnat urskiljas när en Fixed Effects modell använts, där eventuella bakomliggande och landspecifika egenskaper har kontrollerats. Resultatet är i linje med en stor del av den tidigare forskningen som också sett liknande tendenser i sambandet mellan variablerna.