This essay aims to investigate how the work environment law is structured and the employer's legal responsibility when it comes to the working environment in businesses corporations concerning horses. As the essay also examines how far the legal responsibility goes, the sanction system in Swedish legislation will also be considered. The legal-judicial method constitutes the basis for this work in the choice of material and approach. In conclusions the work environment law is designed in several steps to ensure that all workplaces are subject to the rules, but also to ensure that the rules of all member states can be dealt with in terms of the technological and social development of our society. This furthermore implies that the employer's responsibility is extensive. It and covers taking all measures required for preventive responsibility but also carrying responsibility for accidents arising from investigating and taking action. And finally, it covers criminal liability if the employer failed to comply with his obligations to the Work Environment Act.

Purpose: There are many different risks while working on or close to roads. This is because conditions are very varying on road works and different tasks are being performed at the same time (AV, 2015). According to a survey carried out by SEKO (2011) seven out of ten road workers are worrying about working on or close to roads because of the lack of safety. But the fear is not groundless, according to a survey carried out by Liljegren and Szafran-Kzdrój (2014) 2935 accidents related to road works happened between year 2003-2012 where road workers were involved in 139 of the total cases. Efforts to create a better work environment are taking place daily but there are still road workers that get injured or even killed during work. The aim with this report is therefore to examine how roadworkers safety can be improved during roadworks. Method: This survey is a case study, which aims to illustrate the reality. In order to answer the questioning formulation, three different methods have been used. A literature study was first completed to understand how far previous research has come and after that a document analysis of valid laws and regulations was made. The third method used was qualitative interviews, which is the most important foundation for the result. Findings: Risks that occur in road work zones often arises because of the passing traffic. High speed along with reckless drivers or drivers that act aggressive are great risk factors. These risk factors also contribute to mental illness such as stress and anxiety. Physical problems are also a cause of bad work environment with dusty or noisy surroundings. The shared solution to solve these problems are diversion or to reduce speed even more past road work zones. This is though easier said than done because the road maintenance often wats to keep a high traffic volume during the time a road work is performed. Implications: Risks in road work zones are lower when a traffic diversion is applied or when traffic can pass in a satisfactory way. Unfortunately, these actions are not being applied in such extent as wanted by the road workers. To minimise risks in road work zones the contractors' have to start compile and together ask for higher standards. When traffic diversion can’t be applied must recommended speed be reduced even more. Limitations: All interviews were conducted with people working in the same company but in different business areas, within the county of Jönköping. This was because different opinions about the problem were asked for. It is though difficult to decide whether or not the result is generalizable, because only people within the same county and company were interviewed. / Syfte: När vägarbeten utförs på och intill vägar är riskerna många eftersom platsen varierar samtidigt som flera olika arbetsuppgifter utförs samtidigt (AV, 2015). Enligt en undersökning gjord av SEKO (2011) oroar sig sju av tio vägarbetare för att arbeta på väg på grund av bristande säkerhet. Oron är dessvärre inte obefogad, en studie utförd av Liljegren och Szafran-Kzdrój (2014) visar att det under år 2003-2012 inträffade 2935 olyckor relaterade till vägarbeten och i 139 av fallen var vägarbetare inblandade. Arbetet med att skapa en bättre arbetsmiljö pågår dagligen men det sker ändå att vägarbetare skadas eller omkommer på sin arbetsplats. Målet med arbetet är därför att undersöka hur säkerheten för vägarbetare kan förbättras vid arbete på väg. Metod: Undersökningen är av typen fallstudie, vilket syftar till att belysa verkligheten. För att besvara frågeställningarna och uppnå målet har tre olika metoder använts. Först genomfördes en litteraturstudie för att undersöka var kunskapsfronten inom ämnet ligger idag, därefter gjordes en dokumentanalys av gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Den tredje metoden som användes var kvalitativa intervjuer, vilka utgör det största underlaget till resultatet. Resultat: De risker som finns på vägarbetsplatser uppkommer till stor del på grund av den passerande fordonstrafiken. Höga hastigheter är tillsammans med trafikanter som kör hänsynslöst eller uppvisar ett aggressivt beteende stora riskfaktorer. Dessa riskfaktorer bidrar även till att psykiska problem som exempelvis stress och oro uppstår. Även fysiska problem på grund av en dålig arbetsmiljö med damm och buller förekommer. Den gemensamma lösningen är kort “led om trafiken” eller “sänk hastigheten ytterligare förbi vägarbetsplatser”. Det är dock lättare sagt än gjort eftersom väghållaren ofta vill behålla en hög trafikvolym på vägarna samtidigt som vägarbeten utförs. Konsekvenser: När trafiken leds om eller kan passera på ett betryggande sätt minskar riskerna på vägarbetsplatsen, dock görs inte detta i tillräcklig stor utsträckning. För att minska riskerna måste entreprenadföretag samarbeta mer och börja ställa högre krav på väghållaren. Vid de tillfällen då trafiken inte kan ledas om utan måste passera vägarbetsplatsen ska även den rekommenderade hastigheten sänkas i större utsträckning. Begränsningar: Alla intervjuer är genomförda med personer som arbetar på samma företag men inom olika affärsområden inom Jönköpings län. Detta eftersom olika ställningstagande om problemet eftersöktes. Då enbart personer som arbetar inom samma län och företag intervjuats är det svårt att avgöra om resultatet är generaliserbart för andra län och företag av annan storlek.