Tillit är en viktig del av ett bra samspel i mellanmänskliga relationer. Tillit har inte minst en betydelse irelationen och samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare, som ju för många är en stor del av livet.Skribenterna till denna studie undersökte vilka faktorer som kan påverka graden av tillit mellan arbetstagare ocharbetsgivare samt vilka konsekvenser det kan få. Metoden som skribenterna använde sig av är en kvantitativansats med data från European Company Survey 2019. Materialet bestod av svar från två separata enkäter därena enkäten avser arbetstagarrepresentanternas åsikter respektive arbetsgivarnas åsikter. Det resoneras kring attarbetstagarrepresentanter och övriga arbetstagare tillhör en enhetlig arbetstagarsida då det i tidigare forskningkonstaterades att arbetstagarnas tillit till stor del hänger ihop med representantens förmåga att utföra sinauppgifter. Deras resultat visar att arbetstagarsidans tillit påverkades till stor del av deras möjlighet till inflytande,tillgång till information och upplevelsen av stöd från chefer. Arbetsgivarnas tillit grundades till stor del påorganisationens storlek, arbetstagares inflytande och den grad de på egen hand organiserar sitt arbete. En ökadtillit mellan parterna medförde flera olika positiva konsekvenser. Några av faktorerna som hade en inverkan påtillit är även en konsekvens därav. Det lyfter fram reciprociteten mellan arbetstagare och arbetsgivare som ensjälvförstärkande spiral, på både gott och ont.

Sammanfattning Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft, vars krav om införande av rapporteringskanaler ska genomföras den 17 juli 2022. Den nya visselblåsarlagen ändrar förutsättningen för arbetstagarorganisationer, framför allt då skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation ersätts med skydd mot repressalier och hindrande åtgärder på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.I uppsatsen undersöks hur den grundlagsskyddade yttrandefriheten relaterar till rätten att kritisera sin arbetsgivare. Vidare undersöks också hur denna kritikrätt förhåller sig till den lojalitetsplikt som anses föreligga genom anställningsförhållanden och till vilken gräns kritikrätten erhåller skydd mot repressalier.I uppsatsen genomförs sedan en analys av den nya visselblåsarlagen för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter denna lag föreskriver vid rapportering av missförhållanden inom verksamheter för arbetstagarorganisationer, deras representanter och de rapporterande personer som de företräder.Som slutsats presenteras den roll som företrädare för fackföreningar bör inta gentemot rapporterande personer vid rapportering av missförhållanden.