Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet arbetsterapi. Svensk titel: Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjälpmedel för personer med demens. Engelsk titel: Occupational therapist’s experience of and knowledge about prescribing cognitive aids for people with dementia Författare: Urvi Mistry och Sofia Thorin Handledare: Ingvor Pettersson Datum: 2011-12-12 Antal ord: 8077 Sammanfattning: Sveriges befolkning blir allt äldre och därmed ökar även gruppen av människor som drabbas av åldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens. Demens är en progredierande sjukdom som påverkar personens aktivitetsförmåga negativt. I tidigare undersökningar framkommer ett behov av att öka kunskapen om kognitiva hjälpmedel inom demensvården. Tekniska framsteg har öppnat nya möjligheter för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att undersöka vad arbetsterapeuter har för erfarenheter och kunskaper då det gäller att förskriva kognitiva hjälpmedel till personer med demens. Empirisk undersökning med en kvalitativ design användes som metod. Semistrukturerade telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetod och en kvalitativ innehålls analys användes som verktyg för att analysera data.  I resultatet framkommer det att tidiga interventioner, att personen är delaktig och att arbetet utförs i team är grundläggande förutsättningar för hur väl ett kognitivt hjälpmedel eller stöd fungerar för personen med demens. För att hitta rätt hjälpmedel eller stöd är det viktigt med observation i aktivitet. I intervjuerna framkom att detta arbete ofta bygger på arbetsterapeuternas egna erfarenheter. Anpassningar av miljön och ett bra bemötande kan fungera som ett stöd för personer med nedsatt kognitiv förmåga. På detta sätt öppnas möjligheter för personen att kunna leva ett självständigt liv samt att vardagliga aktiviteter underlättas.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin           Arbetsterapi Arbetes art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi. Svensk Titel: En jämförelse mellan Bobathmetoden och andra interventionsmetoder för behandling av strokepatienter Engelsk titel: A comparison between the Bobath method and other interventions for stroke patients Författare: Maryam Tondkar Mogadam Handledare: Marie Holmefur Datum: 2012-05-03   Sammanfattning Bakgrund: Bobath behandlingsmetod utvecklades i England på 1940-talet för patienter med hjärnskador. I denna behandlingsmetod ska patienter lära sig att kontrollera sina onormala rörelser och muskelspasticitet. Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra Bobathmetoden med andra interventionsmetoder för att kunna se vilken behandlingsmetod som har bättre effekt för strokepatienter. Metod: Systematisk litteraturstudie gjordes i databasen AMED, PubMed och Cinahl för att ta fram aktuell forskning inom detta område. Artiklarna som kom fram är kvantitativa och Randomiserade Kontrollerade studier. Resultat: Resultatet av studierna visar att Bobathmetoden har positiv effekt för att klara aktiviteter i dagliga livet. Bobathmetoden visar förbättring från akuta fasen till efter behandling i ADL aktiviteter. Studierna visar att Motor Relearning Programme, Arm Basis training och Balance Performance Monitor träning har bättre effekt än Bobathmetoden i ADL aktiviteter. Arm Basis training, Motor Relearning Programme och Bobathmetoden förbättrade handfunktionen över tiden. Transcutan Electric Nerve Stimulation visade att det har förbättrat handrörelsen och handfunktionen förbättrades men i Bobathmetoden visade det bara förbättring av handfunktionen. Patienter som har tränat med Bobathmetoden kunde lättare sträcka ut sina muskler och hade förbättrat sin rörelseförmåga. Bobathmetoden har bättre effekt i rörelseförmågan än Orthopaedic Approach och Moment Science metoden. Antal ord: 4738 Sökord: Bobath, Behandlingsresultat, Stroke, Aktiviteter i det dagliga livet (ADL)och Arbetsterapi

Studiens syfte var att kartlägga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utsträckning rekommenderas av sakkunniga på området till brukare med kognitiva svårigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frågeställningar var att undersöka vilka diagnos- och åldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjälpmedel som rekommenderas. Kartläggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkät. Målgruppen för kartläggningen var de som arbetar med kognitiva hjälpmedel inom Sveriges landstings hjälpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting). Resultatet visar att det finns en stor variation i vilka appar som rekommenderas. De appar som rekommenderas i störst utsträckning, utifrån Hjälpmedelsinstitutets kategorisering av appar, är; för ”Ekonomi och inköp” - KontantKoll och Handla, för ”Läsa, skriva, räkna” – Dragon Dictation och Prisräknaren, för ”Planering och påminnelser” – Week Calendar, Comai och Handi samt för ”Tidsuppfattning” – Timstock, Time Timer, Comai och Handi. För kategorierna ”Sova och vakna” och ”Övrigt” fanns det ingen app som enskilt utmärkte sig från någon annan. De tre appar som rekommenderas i störst utsträckning oavsett kategori är Timstock, Handi (i flera varianter) och Week Calendar. Den diagnosgrupp som appar i störst utsträckning rekommenderas till är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de vanligaste åldersgrupperna är unga vuxna 18-25 år och vuxna 26-64 år.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 personer årligen i Sverige, vilket medför stora rehabiliteringsinsatser och ett tydligt behov av arbetsterapi. Sjukdomsföljden varierar och rehabiliteringen anpassas efter individens behov, förmåga och förutsättningar. Referensramen Model of Human Occupation (MoHO) är en central teori inom arbetsterapi och förespråkar en holistisk människosyn. Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar utifrån ett holistiskt synsätt med personer som har drabbats av stroke. Metod: En beskrivande litteraturstudie har genomförts. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed med inklusionskriterierna att de skulle vara publicerade efter år 2000 och handla om arbetsterapi och stroke. Litteraturstudien innehåller 11 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ design. Mixed method användes även i en av de inkluderade artiklarna. Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeuten använder ett klientcentrerat arbetssätt, och försöker skapa en helhetsuppfattning om klienten. Aktiviteter används på olika sätt i strokerehabilitering och anpassas efter individen. Att återfå roller och vanor är centrala utgångspunkter i aktivitetsträning. En viktig del för att motivera och involvera klienten i rehabiliteringsprocessen är målsättningsarbete. Klientens begränsningar ligger ofta till grund för målformulering och syftar till att uppnå självständighet och delaktighet. Både den sociala och fysiska miljön påverkar klienten och aktivitetsutförandet, vilket arbetsterapeuten har i beaktning och anpassar till klientens unika förutsättningar. Slutsats: Aktivitet, miljö och arbetsterapeutiska anpassningar formar det klientcentrerade arbetssättet som används vid strokerehabilitering. Ytterligare forskning inom det aktuella området krävs för att säkerställa att det holistiska synsättet tillämpas.

Syftet med studien var att ta del av och beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av arbete gällande stressrelaterad ohälsa bland personer i arbetsför ålder. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där författaren genomförde semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter verksamma inom primärvården. Geografiskt valde författaren att begränsa studien till ett sammansatt avgränsat område om 4 kommuner beläget utanför storstadsregion. Vid analys av insamlat material valde författaren en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, där en förutsättningslös tolkning utgör grund för arbetsprocessen, med ett fokus att tydliggöra skillnader och likheter. Analysarbetet resulterade i följande fem kategorier; Personcentrering och ett holistiskt perspektiv utgör grund, Betydelsen av återhämtning och motivation, Patientgruppen domineras av kvinnor i arbetsför ålder, Samverkan mellan aktörer bidrar till en god arbetsprocess samt Organisatoriska krav på effektivitet och resultat motverkar en hållbar rehabilitering. Resultatet av studien vittnade om en motsättning mellan behovet av ett långsiktigt perspektiv och ekonomiskt begränsande faktorer, samt nödvändigheten av att lyfta denna fråga ytterligare. Därtill förtydligades bilden av att stressrelaterad ohälsa är en fråga om strävan efter jämlik hälsa, med behov av att diskuteras ur ett genusperspektiv för att motverka ohälsosamma samhällsstrukturer.     Nyckelord: Stress-related ill health, occupational therapy, occupational balance, rehabilitation process

No description available.