No description available.

No description available.

Studiens syfte var att kartlägga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utsträckning rekommenderas av sakkunniga på området till brukare med kognitiva svårigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frågeställningar var att undersöka vilka diagnos- och åldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjälpmedel som rekommenderas. Kartläggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkät. Målgruppen för kartläggningen var de som arbetar med kognitiva hjälpmedel inom Sveriges landstings hjälpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting). Resultatet visar att det finns en stor variation i vilka appar som rekommenderas. De appar som rekommenderas i störst utsträckning, utifrån Hjälpmedelsinstitutets kategorisering av appar, är; för ”Ekonomi och inköp” - KontantKoll och Handla, för ”Läsa, skriva, räkna” – Dragon Dictation och Prisräknaren, för ”Planering och påminnelser” – Week Calendar, Comai och Handi samt för ”Tidsuppfattning” – Timstock, Time Timer, Comai och Handi. För kategorierna ”Sova och vakna” och ”Övrigt” fanns det ingen app som enskilt utmärkte sig från någon annan. De tre appar som rekommenderas i störst utsträckning oavsett kategori är Timstock, Handi (i flera varianter) och Week Calendar. Den diagnosgrupp som appar i störst utsträckning rekommenderas till är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de vanligaste åldersgrupperna är unga vuxna 18-25 år och vuxna 26-64 år.

No description available.

No description available.

<p>This is a thesis for a Bachelor Degree Project, performed in the subject Mechanical</p><p>Engineering. The students Roger Malmberg and Simon Hagberg have carried out a</p><p>design project on behalf of the recently established company J&D Assisting systems,</p><p>located in Halmstad.</p><p>The project consisted in developing J&D's first prototype of a power assisting solution</p><p>for wheelchairs. A power assisted wheelchair combines human power, which is delivered</p><p>by the arms through the pushrims, with electrical motors, which are powered by a battery.</p><p>The power assisted wheelchair is aimed at customers, who have used a regular</p><p>wheelchair for a long time, but who have become weaker or just need additional power</p><p>when driving uphill. This kind of wheelchair will provide additional power for users,</p><p>which will spare their wrists, elbow and shoulders. The product is torque sensor free and</p><p>instead it relies on the velocity. Engines and gearboxes from the company All motion was</p><p>a requirement. The construction could not impair the wheelchair's trafficability and the</p><p>performance would at least match up with the performance of the first prototype. To build</p><p>a working prototype was a part of the task. The work was early focused on the specific</p><p>wheelchair Etac Next. At the same time, the result should be, as much as possible,</p><p>suitable for the most common wheelchairs.</p><p>The result is a design where the engine packet is assembled in a 90° angle towards the</p><p>wheelaxle. In the angle, the power is transferred by bevel gears, assembled on shafts</p><p>supported by ball bearings. Then, the force is transmitted via a modified wheel axle to a</p><p>structure mounted outside the hub. Eight stokes transfers the force to the hand rims.</p><p>An operational prototype has been built and then been assembled on the wheelchair Etac</p><p>Next. The part mounted outside of the wheel has got a plastic hood to cover up and to</p><p>protect the inner parts. The plastic hood has been produced with SLS technology.</p>

This is a thesis for a Bachelor Degree Project, performed in the subject Mechanical Engineering. The students Roger Malmberg and Simon Hagberg have carried out a design project on behalf of the recently established company J&D Assisting systems, located in Halmstad. The project consisted in developing J&D's first prototype of a power assisting solution for wheelchairs. A power assisted wheelchair combines human power, which is delivered by the arms through the pushrims, with electrical motors, which are powered by a battery. The power assisted wheelchair is aimed at customers, who have used a regular wheelchair for a long time, but who have become weaker or just need additional power when driving uphill. This kind of wheelchair will provide additional power for users, which will spare their wrists, elbow and shoulders. The product is torque sensor free and instead it relies on the velocity. Engines and gearboxes from the company All motion was a requirement. The construction could not impair the wheelchair's trafficability and the performance would at least match up with the performance of the first prototype. To build a working prototype was a part of the task. The work was early focused on the specific wheelchair Etac Next. At the same time, the result should be, as much as possible, suitable for the most common wheelchairs. The result is a design where the engine packet is assembled in a 90° angle towards the wheelaxle. In the angle, the power is transferred by bevel gears, assembled on shafts supported by ball bearings. Then, the force is transmitted via a modified wheel axle to a structure mounted outside the hub. Eight stokes transfers the force to the hand rims. An operational prototype has been built and then been assembled on the wheelchair Etac Next. The part mounted outside of the wheel has got a plastic hood to cover up and to protect the inner parts. The plastic hood has been produced with SLS technology.

<p>Det här examensarbetet handlar om på vilket sätt Internet/IT kan göra livet lättare för handikappade. Arbetet grundar sig på mitt intresse för teknik och vad den kan göra för nytta för både pedagoger, lärare och främst elever i särskolan.</p><p>Jag har bl a undersökt hur Internet/IT används av elever på olika särskolor i Sverige genom att skicka ut e-mail enkäter via e-mail. Med hänsyn till lärarna på särskolorna så har jag inte publicerat vare sig namn eller skolor i arbetet. Detta beror på att jag i min frågeställning inte brytt mig om att få med detta. Det var svaren och inte de svarande som var de väsentliga för arbetet.</p><p>Jag har också tagit del av aktuell information som jag har funnit på Internet samt information från rapporter. Den största delen av informationen kommer just från Internet eftersom den informationen är den mest aktuella.</p><p>Själva arbetet har gått ut på att undersöka på vilket sätt de funktionshindrade kan få hjälp av Internet och informationsteknologin i sin vardag. Man skulle kunna säga att alla människor kan använda informationsteknologin och oavsett vilket handikapp man har, det gäller bara att kunna anpassa den efter människan.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1998.

Det här examensarbetet handlar om på vilket sätt Internet/IT kan göra livet lättare för handikappade. Arbetet grundar sig på mitt intresse för teknik och vad den kan göra för nytta för både pedagoger, lärare och främst elever i särskolan. Jag har bl a undersökt hur Internet/IT används av elever på olika särskolor i Sverige genom att skicka ut e-mail enkäter via e-mail. Med hänsyn till lärarna på särskolorna så har jag inte publicerat vare sig namn eller skolor i arbetet. Detta beror på att jag i min frågeställning inte brytt mig om att få med detta. Det var svaren och inte de svarande som var de väsentliga för arbetet. Jag har också tagit del av aktuell information som jag har funnit på Internet samt information från rapporter. Den största delen av informationen kommer just från Internet eftersom den informationen är den mest aktuella. Själva arbetet har gått ut på att undersöka på vilket sätt de funktionshindrade kan få hjälp av Internet och informationsteknologin i sin vardag. Man skulle kunna säga att alla människor kan använda informationsteknologin och oavsett vilket handikapp man har, det gäller bara att kunna anpassa den efter människan. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1998.