Syftet med denna studie är att undersöka könsskillnader i hälsa hos förvärvsarbetande, sett över ålder. Vi undersöker socioekonomiska faktorer, familjerelaterade faktorer, arbetslivsrelaterade faktorer och hög anspänning i arbete. Undersökningen av sambanden har utförts med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys. Som teoretiska utgångspunkter är våra viktigaste teorier Karaseks krav och kontrollmodell, samt Hochschild’s teori om dubbelarbete. Detta prövas med data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU2010) och är ett representativt urval av förvärvsarbetande kvinnor och män i åldrarna 18-65 år (N=2874). I våra genomförda korstabeller ser vi könsskillnader i hälsa i samtliga åldersgrupper, men i logistisk regression är könsskillnaden endast signifikant i gruppen 35-50 år. Denna skillnad kan inte förklaras med våra utvalda variabler, utan de beror på något annat som vi inte har kunnat mäta. Dock visar resultaten på att arbete med hög anspänning är den mest betydelsefulla variabeln för självskattad allmän hälsa i ålder 35-50 år. Trots studiens begränsning, som bland annat uppstår då summan av urvalet delas upp i tre åldersgrupper, drar vi slutsatsen med hjälp utav korstabellerna att könsskillnader i hälsa existerar över alla åldrar och den kategori som uppvisar tydligast resultat är ålder 35-50. Dock räcker inte våra utvalda variabler till för att förklara könsskillnaderna.

Syftet med denna studie är att undersöka könsskillnader i hälsa hos förvärvsarbetande, sett över ålder. Vi undersöker socioekonomiska faktorer, familjerelaterade faktorer, arbetslivsrelaterade faktorer och hög anspänning i arbete. Undersökningen av sambanden har utförts med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys. Som teoretiska utgångspunkter är våra viktigaste teorier Karaseks krav och kontrollmodell, samt Hochschild’s teori om dubbelarbete. Detta prövas med data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU2010) och är ett representativt urval av förvärvsarbetande kvinnor och män i åldrarna 18-65 år (N=2874). I våra genomförda korstabeller ser vi könsskillnader i hälsa i samtliga åldersgrupper, men i logistisk regression är könsskillnaden endast signifikant i gruppen 35-50 år. Denna skillnad kan inte förklaras med våra utvalda variabler, utan de beror på något annat som vi inte har kunnat mäta. Dock visar resultaten på att arbete med hög anspänning är den mest betydelsefulla variabeln för självskattad allmän hälsa i ålder 35-50 år. Trots studiens begränsning, som bland annat uppstår då summan av urvalet delas upp i tre åldersgrupper, drar vi slutsatsen med hjälp utav korstabellerna att könsskillnader i hälsa existerar över alla åldrar och den kategori som uppvisar tydligast resultat är ålder 35-50. Dock räcker inte våra utvalda variabler till för att förklara könsskillnaderna.

Denna uppsats syftar till att undersöka tre faktorer i arbetslivet och dess påverkan på det mänskliga välbefinnandet. De arbetsfaktorer som undersökts mot välbefinnande är balans mellan arbete och privatliv, graden av flexibilitet i arbetet samt antal arbetstimmar i veckan. Genom att ta fram index för välbefinnande, balans i arbetslivet och graden av flexibilitet i arbetet, med European Social Surveys (2010) svenska data, har relationen mellan välbefinnande och de övriga variablerna undersökts genom regressionsanalyser. Resultatet av undersökningen visade att välbefinnandet hade ett positivt samband med både arbetslivsbalans och flexibilitet. Inga signifikanta samband kunde hittas mellan antalet arbetade timmar per vecka och välbefinnande. Istället testades arbetstimmarna mot arbetslivsbalans och flexibilitet. Detta visade att balansen mellan arbete och privatliv sjunker med ökade antal arbetstimmar per vecka, samtidigt som ökad flexibilitet tenderar att leda till att människor jobbar fler timmar i veckan.