AUTHOR: Ing. et Bc. Lenka Návratová DEPARTMENT: Centrum školského managementu SUPERVISOR: PhDr. Václav Trojan, Ph.D. ABSTRACT: This thesis focuses on current status of a school headmaster, his/her roles, function and competence. The aim of the thesis is to determine the level of respondents'opinions for the needs of introducing the headmaster`s profession and its influence on the quality of the school management with a potential impact on the overall level of education in the Czech Republic. The thesis also submits analyses of levels of knowledge in certain areas of management competences and assesses their importance for management work of the headmaster as basis for setting standards and headmaster` s career. The first part of the thesis include theoretical knowledge of school management. It introduces the preparation and filling of school managerial staff. It also introduces the creation of a competency model as a tool for selection, evaluation and further development of training school headmasters. This thesis includes a science part which is made of empirical research carried out by the questionnaire method. It is focused on mapping the managerial skills and knowledge of school headmasters and the need to set the school standard. Consequently the comparison of the development level of selected...

This study, based on interviews with seven teachers of Swedish, investigates how they define the concept of text interpretation and how they assess pupils’ ability to interpret text. The results show that the teachers define text interpretation as an ability to perceive hidden messages in text and an ability that is closely connected to reading comprehension. This description agrees with the way text interpretation is explained in previous research but not with the description in the curriculum. This is a defect, since teachers ought to know what they are supposed to assess, based on the steering documents they are expected to follow in their professional practice. Here, however, the teachers’ assessment skills are shown to be an asset. When teaching literature the teachers say that they normally use dialogue and written assignments in which pupils reason on the basis of the content of the text and their personal experience. The forms of assessment are summative and formal, although it seems difficult to use fixed answer templates for reasoning in contexts like this where it is not clear what can be said to be right or wrong. Summative assessment, however, seems more reliable and credible than formative assessment. A picture thus emerges of the difficulty of assessing text interpretation which is simultaneously multivalent and reliable. / Denna studie är grundad på intervjuer av 7 svensklärare i syfte att undersöka hur de definierar begreppet texttolkning och hur de bedömer elevers förmåga att tolka text. I resultatet framgår att lärarna definierar texttolkning som en förmåga att uppfatta dolda budskap i text och en förmåga som är nära sammankopplad med läsförståelse. Denna beskrivning stämmer väl överens med hur texttolkning förklaras i tidigare forskning men inte med den beskrivning som framkommer i läroplanen. Detta är en brist då lärare bör veta vad de ska bedöma, utifrån styrdokument de ska utgå från i sin yrkesutövning. Här framstår dock lärares bedömningsfärdighet som en tillgång. Vid litteraturundervisning säger lärarna att de vanligen tillämpar dialog och skriftliga inlämningsuppgifter, med resonemang utifrån både textens innehåll och personliga erfarenheter. Bedömningsformerna är summativa och formella, även om fasta svarsmallar ter sig svåra att använda vid resonemang, då det i dessa sammanhang inte tydligt framgår något som med säkerhet kan sägas vara rätt eller fel. Summativ bedömning ter sig dock mer tillförlitlig och trovärdig vid en bedömningssituation, jämfört med formativ. Här framkommer således en bild av att det är svårt att bedöma texttolkning som på samma gång är flertydig och tillförlitlig.

This study, based on interviews with seven teachers of Swedish, investigates how they define the concept of text interpretation and how they assess pupils’ ability to interpret text. The results show that the teachers define text interpretation as an ability to perceive hidden messages in text and an ability that is closely connected to reading comprehension. This description agrees with the way text interpretation is explained in previous research but not with the description in the curriculum. This is a defect, since teachers ought to know what they are supposed to assess, based on the steering documents they are expected to follow in their professional practice. Here, however, the teachers’ assessment skills are shown to be an asset. When teaching literature the teachers say that they normally use dialogue and written assignments in which pupils reason on the basis of the content of the text and their personal experience. The forms of assessment are summative and formal, although it seems difficult to use fixed answer templates for reasoning in contexts like this where it is not clear what can be said to be right or wrong. Summative assessment, however, seems more reliable and credible than formative assessment. A picture thus emerges of the difficulty of assessing text interpretation which is simultaneously multivalent and reliable. / Denna studie är grundad på intervjuer av 7 svensklärare i syfte att undersöka hur de definierar begreppet texttolkning och hur de bedömer elevers förmåga att tolka text. I resultatet framgår att lärarna definierar texttolkning som en förmåga att uppfatta dolda budskap i text och en förmåga som är nära sammankopplad med läsförståelse. Denna beskrivning stämmer väl överens med hur texttolkning förklaras i tidigare forskning men inte med den beskrivning som framkommer i läroplanen. Detta är en brist då lärare bör veta vad de ska bedöma, utifrån styrdokument de ska utgå från i sin yrkesutövning. Här framstår dock lärares bedömningsfärdighet som en tillgång. Vid litteraturundervisning säger lärarna att de vanligen tillämpar dialog och skriftliga inlämningsuppgifter, med resonemang utifrån både textens innehåll och personliga erfarenheter. Bedömningsformerna är summativa och formella, även om fasta svarsmallar ter sig svåra att använda vid resonemang, då det i dessa sammanhang inte tydligt framgår något som med säkerhet kan sägas vara rätt eller fel. Summativ bedömning ter sig dock mer tillförlitlig och trovärdig vid en bedömningssituation, jämfört med formativ. Här framkommer således en bild av att det är svårt att bedöma texttolkning som på samma gång är flertydig och tillförlitlig.