The purpose of this study is to research whether or not gender has an impact on assessments regarding the support for persons with special nedds (LSS personkrets 3). Administrators working in disability care are to make decisions on the basis of the individual's needs when assessing the need for aid and support. This study is based on qualitative interviews, with six administrators, and one head of operations. The empirical data collected has been thoroughly analysed from a gender perspective, rooted in Butler's theory regarding performativity and subversive actions, as well as Connell's gender regime, and Hirdman's gender contracts. Results show that administrators have ackknowledged and noticed differences in how male and female users express their needs, where the difference lies in the communication; females seem more reserved and shy, whereas males seem more outward and extroverted. The interviews indicate that administrators from chosen municipalities have a poor gender awareness, and seem not to apply gender perspectives in their work.

I Sverige har synen på hur den äldre ska bo gått från att institutionsvård är det bästa till att kvarboende i det ordinära hemmet ska eftersträvas. Under Ädelreformen på 1990-talet fördes kvarboendeprincipen fram på allvar och kostnadsansvaret för de äldre togs över till större delen av kommunerna. Idag har de flesta kommuner inrättat särskilda boenden för äldre som behöver vård och omsorg som inte kan tillgodoses i det ordinära boendet. För att få komma till ett särskilt boende behöver den äldre få ett bifall på sin ansökan. Det är biståndshandläggarens uppgift att utreda den äldres ansökan och sedan fatta ett beslut. Ansatsen för denna uppsats är att försöka ta reda på vilka faktorer som väger tyngst vid biståndsbeslut av insatsen särskilt boende till individer över 65 år. Forskningsfrågorna har bland annat handlat om kommunen storlek påverkar biståndsbedömningen, om det skiljer sig beroende på hur biståndshandläggarens delegation ser ut, om det finns några alternativ mellan ordinärt boende och särskilt boende och vilken roll som kvarboendeprincipen spelar i biståndsbedömningen. För att få kunskap kring de aspekter som vägs in i biståndsbeslut fattade för särskilt boende gjordes en kvantitativ webbenkät. De aspekter som biståndshandläggaren fick värdera var den fysiska-, psykiska- och kognitiva funktionsförmågan, den sociala aspekten kring den äldre, utbudet av platser på särskilt boende samt kostnaden för hemtjänsten i jämförelse med kostnaden för särskilt boende.  Förfrågan om att besvara enkäten skickades ut till Sveriges alla 290 kommuner. Det blev ett relativt stort bortfall och det var endast 132 av kommunerna som besvarade enkäten. Respondenterna bestod av biståndshandläggare som handlade ärenden för personer under och över 65 år enligt Socialtjänstlagen på myndighetssidan. Dock var fokuset på hur de tänkte kring ärendehandläggningen av klienterna över 65 år. Det som framkom var att behovet alltid måste vara i fokus. Resultaten pekar på att den fysiska- och den kognitiva funktionsförmågan väger tyngst vid besluten. Genom fritextsvaren i webbenkäten och analysen av den insamlade data går det dock att se att det är ett komplext ämne. / In Sweden, the view of how the elderly should live has gone from institutional care being the best to the remaining accommodation in the ordinary home is something we should strive after. During the Noble Reform in the 1990s, the principle of remaining resident was taken seriously and the responsibility for the cost of the elderly was taken over by most of the municipalities. Today, most municipalities have set up housing, especially housing, for the elderly who need care and care that cannot be met in ordinary housing. In order to be allowed to come to a special accommodation, the elderly need to have their application approved. It is the task of the assistance officer to investigate the elderly person's application and then make a decision. The approach for this thesis is to try to find out which factors weigh most heavily in the development assistance decision of the initiative, especially housing for individuals over 65 years of age. The research questions have included whether the size of the municipality affects the development assistance assessment, whether it differs depending on what the development assistance officer's delegation looks like, whether there are any alternatives between ordinary housing and special housing and what role the residual housing principle plays in development assistance assessment. In order to gain knowledge about the aspects that are considered in development assistance decisions made for special housing, a quantitative online survey was conducted. The aspects that the development assistance officer had to evaluate were the physical, mental and cognitive functional ability, the social aspect around the elderly, the supply of places in special housing and the cost of home care in comparison with the cost of special housing. The request to answer the questionnaire was sent to all 290 municipalities in Sweden. There was a relatively large drop-out rate and only 132 of the municipalities answered the survey. The respondents consisted of development assistance officers who handled matters for persons under and over the age of 65 in accordance with the Social Services Act on the authority side. However, the focus was on how they thought about the case management of clients over 65 years of age. What emerged was that the need must always be in focus. The results indicate that physical and cognitive functioning weigh most heavily in decisions. However, through the free text answers in the web survey and the analysis of the collected data, it is possible to see that it is a complex topic.

Syftet med detta arbete är att undersöka om biståndshandläggare inom äldreomsorg upplever att kommunens egna riktlinjer försvårar deras möjligheter att följa aktuell lagstiftning och nationella regelverk, samt i vilken mån detta kan skapa hinder för uppfyllandet av en skälig levnadsnivå. I studien har fyra biståndshandläggare blivit intervjuade från två olika kommuner. Uppsatsens insamlade empiri är det som ligger till grund för uppsatsens resultat, analys och slutdiskussion. I resultatet av studien framkom det att ibland kan kommunens riktlinjer uppstå som ett hinder, om kommunen inte erbjuder en insats. Resultatet visar också att biståndshandläggarna i båda kommunerna var överens om att begreppet skälig levnadsnivå är ett luddigt begrepp och att det saknas en tydlig definition av begreppet. Det framkom också delade meningar gällande om kommunens ekonomiska situation påverkade biståndshandläggarnas beviljandegrad.   Vi vill genom vår c-uppsats belysa att det som framkommer som resultatet i vår studie, kommer vi inte att kunna dra några generella slutsatser. Vi kommer däremot att på en mikronivå belysa likheter och skillnader mellan en kommun i norr och en kommun i syd.