Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor. Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen.  Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats. Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden. Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer. / Problem: Every year a large number of people with a cancer diagnosis die. In the palliative care of patients with cancer the goal is to achieve the best possible quality of life. Experiences such as fear and anxiety are common problems and have a special meaning for each individual. It is therefore important to highlight the experiences of being at the end of lifeto increase understanding and knowledge to nurses. The aim: was to illuminate the experience of being in the end of life for patients with cancer inthe palliative phase. Method: A literature review which consist of 12 scientific papers with a qualitative and quantitative approach. Results and conclusion: The results show that existential experiences, a sense of worry and anxiety, loss, hope and acceptance were the most common experiences for patients who were facing death. Implication: Patients' experiences at the end of life are varied and are relevant for nurses to understand to meet patient the patient’s needs. Therefore education and further research from a patient perspective is necessary to optimize palliative care for patients with terminal cancer

Bakgrund: I den palliativa vården behandlas patienter som fått en sjukdom som inte längre är botbar. Palliativ vård kännetecknas av två faser, den tidiga och den sena fasen, där den sena fasen innebär att patienter symtomlindras för att försöka skapa en god sista tid i livet. Dödsångest kan visa sig när rädslor framträder i samband med tanken om döden. Då dödsångest är flerdimensionellt kan det finnas flera bakomliggande orsaker som leder till det. Syfte: Att beskriva upplevelsen av dödsångest utifrån patientens perspektiv hos patienter inskrivna i palliativ vård genom en litteraturöversikt med kvalitativ ansats.  Metod: Litteraturöversikten är en sammanställning av 14 artiklar med kvalitativ design som analyserades induktivt med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det upplevdes svårt att hantera situationen som den var då patienter inte visste hur dödsprocessen skulle utspela sig. Att mista sin autonomi och självbestämmande bidrog till dödsångest. Smärta förknippades med att döden skulle göra ont vilket gjorde patienterna oroliga. Tankar var svåra att förskjuta, döden var överhängande och hotande. Många förlitade sig på att sjukvården skulle lindra deras lidande. Slutsatser: När patienter står inför sin hotande död kan existentiell smärta uppstå. Dödsångest inom palliativ vård är vanligt förekommande. Sjuksköterskans viktigaste roll i mötet med patienter handlar om kommunikation, uppmuntran och empati. / Background: In the palliative care, patients with life-threatening diseases that is no longer curable are treated. Palliative care is characterized by two stages, the early and the late where the late stage means that patients are symptomatically relieved to try to create a good end of their life. Death anxiety can appear when fears is combined with thoughts of death. Death anxiety is multi-dimensional, there may be several underlying causes that leads to it. Aim: To describe the experience of death anxiety in palliative care through a literature review with a qualitative approach. Method: The literature review is a conclusion of 14 articles with qualitative design that were inductively analyzed using Friberg's five-step model. Results: It was difficult to handle the situation when patients did not know how the death process would turn out. To lose their autonomy and self-determination contributed to death anxiety. Pain was associated with death causing the patient's pain. Thoughts of death was difficult to avoid, death was imminent and threatening. Many relied on the health care professionals to relieve their suffering. Conclusion: When patients are facing their own impending death, existential pain can emerge. Death anxiety is common among palliative care patients. The most important role that the nurses have in the meeting with patients are communication, encouragement and empathy.

<p>Den palliativa vårdens mål är att uppnå en god och fridfull död. En god död har dock visat sig vara en individuell och varierande upplevelse varför patienten själv måste få möjlighet att uttala sig om sin förestående död. Forskning har framhållit att det finns olika uppfattningar om vad en god död innebär, utifrån patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa kunskap om uppfattningar om en god död, för att kunna förbättra omvårdnaden i en palliativ kontext. Föreliggande litteraturstudie baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det finns gemensamma uppfattningar om en god död, men även olikheter som är betydelsefulla ur ett omvårdnadsperspektiv. En god död kan sammanfattas som symptomkontroll, självbestämmande, sociala relationer, självbild, syntes och samtycke. Främst var det samtal kring den existentiella dimensionen som saknades av patienterna, och de närstående önskade mer information om döendeprocessen för att kunna förbereda sig inför sin närståendes död. Palliativ vårdfilosofi syftar till att ge patienterna en helhetsvård där befrämjande av livskvalitet står i fokus, trots att döden är nära förestående. Helhetsvård var också den inriktning som framkom som den viktigaste uppfattningen om en god död ur vårdpersonalens synvinkel. En god död inom en palliativ kontext är ett forskningsområde som behöver undersökas mer, framförallt gällande de olika uppfattningar som framkommit om en god död ur olika perspektiv.</p> / <p>The palliative care aims to achieve a good and peaceful death. A good death has proven to be an unique and varied experience why the patient should have an opportunity to comment on his impending death. Research has pointed out that there are different perceptions of what a good death means, from the patients’, relatives’ and nursing staff perspectives. The purpose of this study was therefore to elucidate knowledge about perceptions of a good death, in order to improve nursing care in a palliative context. This literature review is based on 15 scientific articles. The results showed that there are common perceptions of a good death, but also differences that are important from a nursing perspective. A good death can be summarized as symptom control, autonomy, social relationships, self image, synthesis and consent. Foremost it was conversation about the existential dimension, which was missing from the patients’ perspective. From the relatives’ perspective it was more desirable with information about the dying process in order to prepare for their relatives’ death. Palliative care philosophy aims to give the patients a holistic approach, where the promotion of quality of life is the focus, despite the fact that death is imminent. Holistic care was also the approach which emerged as the main idea of a good death from the nursing staff perspective. A good death in a palliative context is a research area that needs to be investigated further, especially concerning to the different views obtained about a good death from different perspectives.</p>

Den palliativa vårdens mål är att uppnå en god och fridfull död. En god död har dock visat sig vara en individuell och varierande upplevelse varför patienten själv måste få möjlighet att uttala sig om sin förestående död. Forskning har framhållit att det finns olika uppfattningar om vad en god död innebär, utifrån patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa kunskap om uppfattningar om en god död, för att kunna förbättra omvårdnaden i en palliativ kontext. Föreliggande litteraturstudie baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det finns gemensamma uppfattningar om en god död, men även olikheter som är betydelsefulla ur ett omvårdnadsperspektiv. En god död kan sammanfattas som symptomkontroll, självbestämmande, sociala relationer, självbild, syntes och samtycke. Främst var det samtal kring den existentiella dimensionen som saknades av patienterna, och de närstående önskade mer information om döendeprocessen för att kunna förbereda sig inför sin närståendes död. Palliativ vårdfilosofi syftar till att ge patienterna en helhetsvård där befrämjande av livskvalitet står i fokus, trots att döden är nära förestående. Helhetsvård var också den inriktning som framkom som den viktigaste uppfattningen om en god död ur vårdpersonalens synvinkel. En god död inom en palliativ kontext är ett forskningsområde som behöver undersökas mer, framförallt gällande de olika uppfattningar som framkommit om en god död ur olika perspektiv. / The palliative care aims to achieve a good and peaceful death. A good death has proven to be an unique and varied experience why the patient should have an opportunity to comment on his impending death. Research has pointed out that there are different perceptions of what a good death means, from the patients’, relatives’ and nursing staff perspectives. The purpose of this study was therefore to elucidate knowledge about perceptions of a good death, in order to improve nursing care in a palliative context. This literature review is based on 15 scientific articles. The results showed that there are common perceptions of a good death, but also differences that are important from a nursing perspective. A good death can be summarized as symptom control, autonomy, social relationships, self image, synthesis and consent. Foremost it was conversation about the existential dimension, which was missing from the patients’ perspective. From the relatives’ perspective it was more desirable with information about the dying process in order to prepare for their relatives’ death. Palliative care philosophy aims to give the patients a holistic approach, where the promotion of quality of life is the focus, despite the fact that death is imminent. Holistic care was also the approach which emerged as the main idea of a good death from the nursing staff perspective. A good death in a palliative context is a research area that needs to be investigated further, especially concerning to the different views obtained about a good death from different perspectives.

Bakgrund: Under år 2022 inrapporterades 48,733 dödsfall till Svenska palliativregistret. Stor del av den forskning inom det palliativa fokuserar på anhöriga och vårdares perspektiv. Samtidigt medför den moderna strävan för personcentrering av vården behovet för insikt i hur de döende i sjukdom uppfattar sin situation och tillvaro. Syfte: Att beskriva döende patienters uppfattning om dödens olika aspekter. Metod: En litteratursökning genomfördes med hjälp av databasen MEDLINE via PubMed. Använda söktermer var attitude to death, perception, perceptions, qualitative research, terminally ill, view och views. Tio artiklar baserade på döende personers perspektiv om uppfattningen av döden valdes ut av författarna till litteraturstudien. Artiklarna analyserades sedan genom tematisk analys. Huvudresultat: Två huvudteman identifierades: Att ställas inför nytt perspektiv och Hur döden bemöts är viktigt. Att ställas inför nytt perspektiv som tema berör känsloreaktionen i mötet med döden, kampen om att finna mening, relationen till tillvaron och betydelsen av acceptans. Uppfattningarna kopplade till temat Hur döden bemöts är viktigt behandlar de sätt de döende sjuka hanterar sin situation, vad som hjälper och stjälper, vad som är viktigt och på vilket sätt. Slutsats: Samtidigt som patienternas uppfattning av dödens olika aspekter påvisade individuell variation relaterat till sociokulturella och psykoandliga faktorer; fanns det en övergripande överensstämmelse i uppfattningen om dödens olika aspekter. I patienternas beskrivna uppfattning av dödens aspekter påvisas möjligheten till en förbättrad personcentrerad palliativa vård. / Background: In 2022 there were 48,733 deaths reported to the Swedish register of palliative care. A big part of the palliative research is focused on relatives and care workers perspectives. At the same time the modern pursuit of patient-centered care brings the need for insight on how terminally ill patients perceive their situation and existence. Aim: To describe dying patients' perceptions on the different aspects of death. Method: A literature search was conducted in the database MEDLINE via PubMed. The searchterms used were attitude to death, perception, perceptions, qualitative research, terminally ill, view and views. Ten articles based on the perspective of terminally ill patients' perception of the aspects of death were selected by the authors of this review. The articles were then analyzed using thematic analysis. Findings: Two themes were identified: To be faced with a new perspective and How death is dealt with is important. The theme To be faced with a new perspective touches on the emotional reactions when confronted with death, the struggle to find meaning, connections to one's existence and the significance of acceptance. The perceptions connected to the theme How death is dealt with is important deals with the ways the terminally ill manage their situation, what helps and hinders, what is important and in what way. Conclusion: At the same time the patients' perceptions on the aspect of death showed individual variation related to sociocultural and psychospiritual factors; an overall congruence regarding perceptions of the aspects of death was found. In the patients' described perception of the aspects of death, the possibility for improvement of person-centered palliative care is demonstrated.